Hej, pluggar inför ett filosofiprov men har fastnat på rationalism-kapitlet. Det handlar om Descartes tankar om vad kunskap är. Någon som kan ge mig en förklaring på lättare svenska?
tacksam för svar // Ulrika
Rationalism???
Moderator: Moderatorgruppen
Rationalism betyder att vi kan nå viss kunskap genom att enbart tänka (a propri). Det finns (som med allt annat) olika former och grader av rationalism, alltså olika idéer om vad det är vi kan komma fram till genom vårt rationella tänkande. Rationalismen brukar sättas i motsättning till empirismen som menar att kunskap om värden intas med våra sinnen.
Rationalismens grundtes är att kunskap nås genom kontemplation/begrundande/förnuft. Motsatsen är empirismen, som menar att kunskap nås genom observation med hjälp av våra fem sinnen. Allt som våra fem sinnen inte förmår uppfatta avfärdar empirismen som löst, och inte säker kunskap.
Descartes började om på nytt. Han utgick från att endast det som inte har anledning att betvivlas kan godtas som sanning, och postulerade det metodiska tvivlet, som är metoden för att nå säker kunskap. Han antog att auktoriteter (tex kyrkan) är inget att förlita sig på, att sinnena kan bedra oss, att vi kanske lever i en dröm och inte en verklighet och att Deus Deceptor, "den onde anden", kan lura oss i vårt tänkande.
Dock är en sak säker hävade Descartes; Det är att vi tänker. Tanken är en garant för vår existens. Vi kan inte bli lurade att vi tänker, för blir vi det innebär det att vi existerar. Därav av, Jag tänker, alltså finns jag.(Cogito ergo sum).
Vi är alltså ett tänkande ting. Viktigt att ha i åtanke är att Descartes inte är skeptiker. Han försöker övervinna tvivlet, som han använder som systematisk metod för att nå säker kunskap.
Han hävdade vidare att gud är god och därför kan vi vara säkra på att klara och tydliga idéer är sanna.
Descartes började om på nytt. Han utgick från att endast det som inte har anledning att betvivlas kan godtas som sanning, och postulerade det metodiska tvivlet, som är metoden för att nå säker kunskap. Han antog att auktoriteter (tex kyrkan) är inget att förlita sig på, att sinnena kan bedra oss, att vi kanske lever i en dröm och inte en verklighet och att Deus Deceptor, "den onde anden", kan lura oss i vårt tänkande.
Dock är en sak säker hävade Descartes; Det är att vi tänker. Tanken är en garant för vår existens. Vi kan inte bli lurade att vi tänker, för blir vi det innebär det att vi existerar. Därav av, Jag tänker, alltså finns jag.(Cogito ergo sum).
Vi är alltså ett tänkande ting. Viktigt att ha i åtanke är att Descartes inte är skeptiker. Han försöker övervinna tvivlet, som han använder som systematisk metod för att nå säker kunskap.
Han hävdade vidare att gud är god och därför kan vi vara säkra på att klara och tydliga idéer är sanna.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster