Arthur Schopenhauer

[Marcus_J]

Hej!

Jag håller på med ett arbete i filosofi, och skulle gärna vilja vet vad ni tycker om dessa tre frågor?

Hur ser Schopenhauer på livet?
Hur ser Schopenhauer på konst och moral?
Hur ser Schopenhauer på sex?

Vore väldigt tacksam om någon skulle vilja svara

Tack på förhand// Marcus

[KarinG]

Schopenhauer ses som en av de mest negativa inom filosofin.
Han föddes 1788, men ser tillbaka på det som en vädelös händelse.
”den mänskliga existensen måste vara ett slags misstag” har han sagt.
Han tyckte inte att vi skulle ha så stora förväntningar på livet.
Lycka är inget som är inkluderat.
Vad jag vet gillade han konst.
Vi blir förälskade av en anledning: att avla barn.
Anledningen till att så många skiljer sig när de fått barn är att de känner (omedvetet) att de "gjort sitt där", och går vidare.
Han sa också att det finns en anledning till att man inte har något att prata om efter man har haft sex, vi har gjort det vi ska, det finns inget mer att diskutera. Det hela handlade i stort sätt om att avla barn.

Läs Filosofins tröst, det finns ett kapitel om Schopenhauer där.

[stradde]

tips är att googla. alltså google.com sökte på shopen och fick en massa bra träffar. Bra att tänka på innan man ställer en fråga om en filosof.

ungefär som att fråga vad utalitarism är utan att ens söka på ordet..

[archaxe]

Utilitarism, inte utalitarism. Det är roligt att stava rätt innan man rackar ner på folks oförmåga att googla.

[Samson]

Hej, läser en kurs i filosofi och Schopenhauer var en av de filosofer vi gick igenom sist. Det blir en nyttig repetition för mig att försöka besvara dina frågor.

Schopenhauer ser människans tillvaro som präglat av lidande. Lidande på grund av Viljan, som får oss att sträva efter det vi inte har. Men när vi uppnått det vi strävat efter uppnår vi inte lycka, utan endast en tillfällig lättnad i lidandet. Sedan kommer nya begär och nytt lidande, alternativt (vilket inte händer så ofta) leda på grund av att det inte längre finns något att sträva efter. Schopenhauer delade Kants syn på världen som uppdelad i en verklig och en skenbar värld. Den skenbara världen såg han som en envis och plågsam illusion. Den illusion som orsakat mest lidande var enligt honom att människor uppfattar sig som individer. En i grunden mycket pessimistisk syn.

Schopenhauer såg tre vägar ut ur lidandet: estetiken, etiken och asketismen.
Estetiken innebär ett tillfälligt avbrott i lidandet genom att vi går upp i och uppslukas av konstupplevelsen och därigenom glömmer oss själva och vårt lidande för en stund. Han tänkte i första hand på musiken, men det torde även vara giltigt för annan konst. Där har du hans syn på konst.
Etiken innebär även den endast ett temporärt avbrott i lidandet, genom att man har medlidande med en annan människa och på så sätt upphör för ett ögonblick illusionen av individualitet. Där är kortfattat hans syn på moralen.
Det enda permanenta sättet att stoppa lidandet är asketismen. Den innebär inte någon traditionell asketism, med fastande, återhållsamhet etc. utan helt enkelt att personen upphör att Vilja. Detta kommer ganska snart att leda till asketens död och viljans och därmed lidandets upphörande.

Jag kanske ska nämna att, om du inte redan noterat det, Schopenhauer var starkt influerad av buddhismens och hinduismens världsbilder. Han trodde på reinkarnation av Viljan.

Däremot, vilket man hade kunnat tro, förespråkade han inte självmord. Förklaringen är att Viljan (ungefär själen) reinkarneras. Ju mer man har bejakat Viljan i sitt liv, desto mer Vilja lever vidare i nästa liv. Självmordet är en oerhörd viljeansträngning -> därmed kommer mycket vilja kvarstå efter döden och reinkarneras.

Jag hoppas du har en lite klarare bild av Schopenhauer nu.
Här kommer en bild på honom =)