Hej!
Jag skulle vilja få några exempel på vad filosofin har haft för inverkan på vårt samhälle idag?
Både stora och små påverkningar är av värde.
Vad har filosofin haft för inverkan på vårt samhälle idag?
Moderator: Moderatorgruppen
- Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Oj, är det inte som att fråga sig vad solen haft för inverkan på växternas utveckling?
Men för att bli lite mer konkret så kan man kanske se på den politiska filosofins grunder och påverkan på sammhällsstrukturer. Dels är Filosofin ett verktyg (en Swiss army knife) att strukturera människors reflektioner och tankar, men den är också resultatet av detta. Som vanligt är det omöjligt att dra tydliga gränser var filosofin börjar och slutar. Även ett hus är resultatet av människans förhållande till sig själv och sin omgivning.
Kan inte filosofin defineras som en önskan att i sin reflektion göra sitt yttersta att denna ska reflektera ett rationellt och sunt förhållningssätt. Men vad i samhället reflekterar just detta? Om filosofin defineras som enbart tankestrukturer så är mycket i samhället ett resultat av filosofin.
Johan
Kan inte filosofin defineras som en önskan att i sin reflektion göra sitt yttersta att denna ska reflektera ett rationellt och sunt förhållningssätt. Men vad i samhället reflekterar just detta? Om filosofin defineras som enbart tankestrukturer så är mycket i samhället ett resultat av filosofin.
Johan
Re: Vad har filosofin haft för inverkan på vårt samhälle ida
Worm skrev:Hej!
Jag skulle vilja få några exempel på vad filosofin har haft för inverkan på vårt samhälle idag?
Både stora och små påverkningar är av värde.
Jag blir lite nyfiken på din fråga. Vad menar du själv? Hur kommer det sig att du ställer den? Det finns naturligtvis många exempel på filosofiska idéer som haft betydelse för samhällets utveckling men om dessa idéer i sin tur grundar sig på samhällets utveckling (som marxister tänker sig) eller om det är idéerna som kommer först sas är väl inte gott att säga. De hänger ihop tror jag själv. Marx hade inte kunnat tänka det han tänkte i ett annat samhälle än det han levde i och det samhälle han levde i hade antagligen lett till tankar liknande hans om han inte hade funnits. Men just hans egna tankar var ju just hans (och Engels) och påverkade på ett specifikt sätt (påverkar fortfarande), en del filosofer glöms bort men deras tankar traderas och lever vidare på det sättet. För mig känns det rätt självklart att filosofiska tankar påverkar annat. I varje fall om de engagerar andra än filosoferna själva.
- Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Applicerbara filosofiska strukturer utnyttjas i samhällskonstruktioner. Frågan är om de är motivet eller om de för tillfället visade sig vara nyttiga utifrån en viss psykologisk/driftmässig dynamik.
Man kan kanske se utvecklingen som en flodvåg som genom filosofiska strukturer kan tyglas och växa sig stark i olika riktningar. Vad som är applicerbart bestämmer dock floden, men genom trovärdigare modeller och övertalning så kan filosofin i större utsträckning bidra till samhällets utvecklingsriktning.
Dominanta filosofiska strömmningar är just de som haft inflytande på utvecklingsströmmen eller som på något sätt har kunnat appliceraras på befintlig utveckling.
Som Fann säger så existerar den möjliga filosofin, medan den omöjliga möjligen existerar vidare som idé men inte gestaltning. Mycket av det som är gestaltat kan härledas tillbaka till filosofiska idéer. Filosofin utgör kärnan i det gemensamma samhällsprojektet, villket kan vara mer eller mindre uppenbarat för samhällsmedborgarna. I vissa tider utalas de starkare och i vissa tider (som denna) är den höljd i dunkel och i upplösning.
Ett exempel där en filsofi utgjorde stark påverkan på samhällets utveckling var nazityskland. Andra är de kommunistiska projekten. Idag så ersätts till synes allt av en marknadsfilsofi, och de ideal som utgjort "den svenska modellen" glöms för varje år lite mer. Frihet verkar vara idealet, och färre och färre verkar vara intresserade att upprätthålla en tillvaro för de svaga. Detta går till en punkt när makten ligger hos de svaga, och då återinförs återigen socialistiska modeller.
Till synes så medför både frånvaro och närvaro av filosofi i ett samhälle plågsamma händelser, men det ligger i situationens natur att den är orimlig att styra upp. Det ideala kanske vore att alla i ett samhälle hade samma filosofiska övertygning och att denna var av godo för alla som deltar i samhällprojektet. Sedan tillkommer naturligtvis önkemål om en rationell filosofi, villket kan vara något som inte alls går att förlika med ett scenario där alla motiveras till en strävan att maximera allas välmående.
Existentialistiska filosofer måste slutligen underkasta sig dominanta samhällströmmningar, se Heidegger t.ex. För vad finns det att motsäga en dominant kultur vars filosofi utgår från denna dominans. Inga Guds bud står då att tillgå.
Vad man får ifrågasätta är rationaliteten i den motivation som ges. Detta är mitt filosofiska rättesnöre; varför?
Johan
Man kan kanske se utvecklingen som en flodvåg som genom filosofiska strukturer kan tyglas och växa sig stark i olika riktningar. Vad som är applicerbart bestämmer dock floden, men genom trovärdigare modeller och övertalning så kan filosofin i större utsträckning bidra till samhällets utvecklingsriktning.
Dominanta filosofiska strömmningar är just de som haft inflytande på utvecklingsströmmen eller som på något sätt har kunnat appliceraras på befintlig utveckling.
Som Fann säger så existerar den möjliga filosofin, medan den omöjliga möjligen existerar vidare som idé men inte gestaltning. Mycket av det som är gestaltat kan härledas tillbaka till filosofiska idéer. Filosofin utgör kärnan i det gemensamma samhällsprojektet, villket kan vara mer eller mindre uppenbarat för samhällsmedborgarna. I vissa tider utalas de starkare och i vissa tider (som denna) är den höljd i dunkel och i upplösning.
Ett exempel där en filsofi utgjorde stark påverkan på samhällets utveckling var nazityskland. Andra är de kommunistiska projekten. Idag så ersätts till synes allt av en marknadsfilsofi, och de ideal som utgjort "den svenska modellen" glöms för varje år lite mer. Frihet verkar vara idealet, och färre och färre verkar vara intresserade att upprätthålla en tillvaro för de svaga. Detta går till en punkt när makten ligger hos de svaga, och då återinförs återigen socialistiska modeller.
Till synes så medför både frånvaro och närvaro av filosofi i ett samhälle plågsamma händelser, men det ligger i situationens natur att den är orimlig att styra upp. Det ideala kanske vore att alla i ett samhälle hade samma filosofiska övertygning och att denna var av godo för alla som deltar i samhällprojektet. Sedan tillkommer naturligtvis önkemål om en rationell filosofi, villket kan vara något som inte alls går att förlika med ett scenario där alla motiveras till en strävan att maximera allas välmående.
Existentialistiska filosofer måste slutligen underkasta sig dominanta samhällströmmningar, se Heidegger t.ex. För vad finns det att motsäga en dominant kultur vars filosofi utgår från denna dominans. Inga Guds bud står då att tillgå.
Vad man får ifrågasätta är rationaliteten i den motivation som ges. Detta är mitt filosofiska rättesnöre; varför?
Johan
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 31 och 0 gäster