Jag läste för kanske ett år sedan i boken "Ondskans filosofi" och blev lite paff vad författaren kommit fram till. Han hade undersökt olika former av Ondska och sammanfattat dem i ett antal kategorier:
Jag citeterar från en recension: http://www.bokus.com/b/9127096262.html
Ondskans filosofi skrev:Ondska är en företeelse som vi i sanning har sett många exempel på under historiens gång. Men vad är egentligen ondska? Ofta söker vi svaret i religion och politiska ideologier.
Inledningsvis diskuterar Lars Fr. H. Svendsen ondskans teologi men landar i analysen att religionen saknar svar på denna fråga. Ondska är uteslutande ett mänskligt moraliskt problem vilket illustreras med exempel ur filosofi, historia och litteratur. Inte oväntat utgör Förintelsen en bakgrund för flera av exemplen.
Bokens kärna, "Ondskans antropologi", tar upp under vilka olika villkor vi alla kan begå de mest gräsliga gärningar. Författaren diskuterar huruvida människan är ond eller god och presenterar också en typologi över ondskan. Han finner fyra typer av ondska: den demoniska (att göra något ont därför att det är ont), den instrumentella (ondskan är ett medel att uppnå något), den idealistiska (den onda gärningen utförs i tron att den är något gott) och den dumma ondskan (aktören handlar utan att tänka om gärningen är ond eller god). Gemensamt för de fyra typerna är en bristande hänsyn till andra människors värde.
Bokens avslutande del, "Ondskans problem", utgår från grundsynen att ondskan inte är ett teoretiskt problem, utan ett praktiskt. Författaren menar att det är viktigare att diskutera hur det onda kan förhindras än att söka förklara hur det uppstod.
I ett nyskrivet efterord resonerar författaren utifrån den senaste tidens händelser och belyser hur viktigt det är att vi tar upp denna diskussion # inte minst för vår egen överlevnad.
Ondskans filosofi är en krävande text, men boken är för den skull inte svårläst. Ondskan är en moralisk och politisk utmaning för oss som handlande varelser och boken tvingar läsaren till nödvändig reflektion.
Jag ska snart förklara varför jag blev paff. Jag tänkte bara lyfta fram en annan teoribildning, denna teoribildning kommer från ett helt annat håll.
Den bygger på en undersökning av vad människor motiveras av i onlinedataspel. Undersökningen gjordes av Richard Bartle, en av skaparna bakom den första "Mudden". En mud är ett datorspel som bygger på interaktion mellan spelare, dvs spelet simulerar en värld. Bartle, som nu är professor är en av de mest framstående forskarna på just detta ämne och har bl.a. skrivit boken Designing Virual Worlds http://www.amazon.com/gp/product/013101 ... e&n=283155 En väldigt erkänd bok, har bl.a. fått fem stjärnor på amazon.
Men som sagt, Bartles teorier grundar sig i undersökningar som han sedan sammanfattade i artikeln "HEARTS, CLUBS, DIAMONDS, SPADES: PLAYERS WHO SUIT MUDS" http://www.mud.co.uk/richard/hcds.htm
Det bartle gjorde var att fråga människor vad som motiverar dem att spela, och han kom fram till att det fanns fyra motiv som drev spelare att interagerar i ett virutell värld. Det var: Killers, Socializers, Achivers och Explorers.
Nick Yee är en annan person som varit kritisk till Bartle och som själv gjort studier med tydligare bas i vetenskapliga metoder
http://www.nickyee.com/daedalus/archives/001319.php Det han primärt forskar på är spelar psykologi, dvs motiven bakom spelares agerande i MMORPGS (det är den grafiska utveckligen av Muddar). MMORPG spelen har som sagt blivit otroligt poluära sen introducerades för ett antal år sedan.
Alltså Yee modifierade Bartles teorier, men den viktigaste poängen Yee förde fram var att han delade in Socializers i två kategorier: Roleplayers och (en annan kategori jag inte kommer ihåg vad den hette men) som byggde på skapandet av riktiga relationer.
Så vad är kopplingen mellan ondskans filosofi och att studera människors motiv i onlinedatorspel? Jo poängen med onlinedatorspelen uttrycker vad människor strävar efter.
Okej nu lyfter vi in integral filosofi in i bilden. Den integrala filosofin har som sagt enormt mycket mer underlag än båda dessa tidigare teoribildningar. Wilber brukar referera till en modell som heter Spiral Dynamics som bygger på över 500 000 intervjuer av människor i hela världen, under väldigt långa perioder. Modellen Spiral Dynamics undersöker som sagt människor "value memes" och hur dessa utvecklas genom livet. Från början när teorien togs fram så ville psykologgen (Clare Graves) bara kartlägga människor drivkrafter, men eftersom tiden gick så la han inte bara märke till hur olika kategorier av motiv kristalliserade sig, utan även hur dessa motiv skiftade genom livet, beroende på hur långt individen nått i sin personliga utveckling i livet. Alltså poängen är att dessa "system"/faser/waves är system INOM människan, det är olika typer av drivkrafter som sätter igång i olika situationer, men olika människor "graviterar" mot vissa av dessa drivkrafter.
Här är en väldigt kort sammanfattning, men poängen är att värderingarna utvecklas i två tiers, då varje tier har ett antal faser/waves, första tierens har 6 kartlagda waves/faser och andra tieren 2:
It is thus contrasted with the previous 6 levels or vMemes—which are called first tier, each of which believes that its value system is the only true, correct, or deeply worthwhile value system in existence. Those first-tier waves are, very briefly: beige: instinctual; purple: magical-animistic, tribal; red: egocentric, power, feudalistic; blue: mythic-membership, conformist, fundamentalist, ethnocentric, traditional; orange: excellence, achievement, progress, modern; green: postmodern, multicultural, sensitive, pluralistic.
Those first-tier waves of development are followed by what Clare Graves called "the momentous leap of meaning" to second tier, which has, as of today, two major levels or waves of awareness: yellow: systemic, flexible, flowing; turquoise: cosmic unity, integrative, nested hierarchies of interrelationships, one-in-many holism.
Det som händer när man går genom dessa waves/faser så det som är tydligt är att människan pendlar mellan individuellt och kollektivt perspektiv, men hela samtidig rör sig från egocentriskt till entocenriskt till världscentriskt.
För att lägga ihop Bartle och Spiral dynamics:
(dessa behov är för fysiska för att yttryckas i spel)beige: instinctual;
(dessa behov är för fysiska för att yttryckas i spel)purple: magical-animistic, tribal;
Killer: red: egocentric, power, feudalistic;
Socializer(Roleplayer): blue: mythic-membership, conformist, fundamentalist, ethnocentric, traditional;
Achiver: orange: excellence, achievement, progress, modern;
Socializer("vanliga relatoiner")green: postmodern, multicultural, sensitive, pluralistic.
Explorer:yellow: systemic, flexible, flowing;
Jämför vi med Bartles diagram:
Kod: Markera allt
ACTING
Killers | Achievers
|
|
|
|
|
PLAYERS -------------------+------------------- WORLD
|
|
|
|
|
Socialisers | Explorers
INTERACTINGSå pendlar man mellan agera och att inter-agera (dvs individuell kontra kollektiv). Från spelare mot världen.
Så börjar man som:
Killer (impulsiv tonåring)
Socializer/roleplayer (lär sig kanalisera impulserna enligt sociala regler)
Achiever (ser världen som ett spelsystem, spelar med för egen vinning)
Explorer/socializer(valiga relationer) (interagerar med andra människor bla bla bla)
Okej för att tvinna ihop detta med ONDSKA!!!!!!!!!!!!!!11111111111
Vad sa författaren vara gemensamt för onska? "Gemensamt för de fyra typerna är en bristande hänsyn till andra människors värde." Okej.
Vilka topologier fanns det?
"Han finner fyra typer av ondska:
den demoniska (att göra något ont därför att det är ont),
den instrumentella (ondskan är ett medel att uppnå något),
den idealistiska (den onda gärningen utförs i tron att den är något gott) och
den dumma ondskan (aktören handlar utan att tänka om gärningen är ond eller god)"
Den "demoniska" ondskan tror jag för det första är en självmotsägelse: "att göra något ont därför att det är ont". Det låter väldigt intetsägande för min del. Människor gör aldrig saker för att vara "onda" människor motiveras alltid av känslor. Ondska är inget som uppstår "utanför" en social situation. Godhet/onska är som sagt en INTER-SUBJEKTIVT förhållningsätt. Den "demoniska" ondskan kan vi alltså kollapsa/reducera in i den "dumma" ondskan.
Då har vi tre kvar:
den dumma ondskan (aktören handlar utan att tänka om gärningen är ond eller god)"
den idealistiska (den onda gärningen utförs i tron att den är något gott) och
den instrumentella (ondskan är ett medel att uppnå något),
För er som ännu inte sett den uppenbara kopplingen mellan ondska och spiral dynamics + bartle kan jag kartlägga denna nu:
"Dum" ondska (aktören handlar utan att tänka om gärningen är ond eller god) / Killer (Killers are proud of their reputation and of their oft-practiced fighting skills. ) / Sprial Dynamics red: egocentric, power, feudalistic;
"Idealistisk" ondska den onda gärningen utförs i tron att den är något gott) / Socializer (roleplayer, Socialisers are proud of their friendships, their contacts and their influence) / Sprial Dynamics blue: mythic-membership, conformist, fundamentalist, ethnocentric, traditional;
"instrumentella" ondskan (ondskan är ett medel att uppnå något), / Achievers (Achievers are proud of their formal status in the game's built-in level hierarchy, and of how short a time they took to reach it... The game,... Någon?) / orange: excellence, achievement, progress, modern;
Men vänta ett tag.... vad hände nu?
Vi har ju fortfarande Grön, Gul och Turkos kvar...
Det är nämligen vid den Gröna som man får den relativistiska/intersubjektiva förmågan att sätta sig in i andras perspektiv. Alltså upphör ondskan här. Detta sa författaren för Onskans filosofi själv: "Gemensamt för de fyra typerna är en bristande hänsyn till andra människors värde."
Problemet med Grön, är att den ofta leder till "idiot compassion". Dvs anti-krigs kampanjer.
Ja, men sedan kommer gul och turkos och de är som sagt 2:nd tier, de balanserar upp hela spiralen.
Ja, om du är mer intresserad av några detaljer angående dessa teoribildningar så svara jag gärna på frågor. (dock har jag inte läst hela ondskans filosofi)
Jag beklagar även att denna post är kladdigt skriven (som många av mina inlägg är)
Men som sagt, mänsklig psykologi och speciellt människans drivkrafter/behov är något som jag verkligen varit nyfiken på.
Wilber har som sagt redan kartlagt det mesta i sin integrala filosofi, men mycket gammalt material finns som sagt kvar från psykoanalysen och den humanistiska filosofin. Här är några exempel:
(detta stycke var egentligen till ett annat inlägg i en annan tråd, men jag orkade aldrig posta den, jaja skit samma här får du iaf referesnser om du vill söka mer, det finns hur mycket som helst om detta på nätet)
Olika forskare har haft olika syn på motiv/begär, men jag tycker personligen att Wilber är en auktoritär på omrdådet. I hans första bok "Spectrum of consciousness" (som han skrev för 30 år sedan, då har var 23) hade han bl.a. undersökt i stort sett all den psykologi som fanns då (detta var innan den kognitiva psykologin hade gjort sitt intåg) i form av psykoanalys och humanistisk psykologi (utöver allt annat han läst om). Freud som gick igenom tre steg då han försökte definiera insinkter eller åtrå: 1. Sex och överlevnad 2. Kärlek och aggression 3. Liv och Död. EFter det har psykoteraputer försökt att ta reda på vad som är "riktiga" "mänskliga behov. Och dessa har kallats allt ifrån behov, instinkter, önskningar, drivkrafter, motiv m.m. För att ge exempel på vad olika psykologer har tyckt: Rank tryckte på en stark och konstruktiv vilja, Adler på sökandet efter "power" Ferenczi på sökandet efer kärlek och acceptetans, Horney behovet av säkerhet, H.S. Sullinvan för biologisk tillfredställelse och säkerhet, Fromm för behovet av mening. Perl för behovet att växa och utvecklats, Rogers för självbevarelse, Glasser för behovet av kärlek och själv"värde" för att ge några exempel Wilber nämner


