Subjektiv erfarenhet med objektiv giltighet, gällande moral.

[B. Mattias S]

Om jag ser några ungdomar stå i ett gränd och håller en brinnande katt, och om allt tyder på att det är dessa ungdomar som har tänt eld på den, då reagerar jag spontant - det är fel. Så gör man inte. Katter är vackra djur, de har en rätt till en viss respekt mm. mm.

Man kan tänka sig att det bara är en produkt av den miljö jag är uppvuxen i, att jag tänker så. Det är inte en tillräcklig förklaring, vad jag kan förstå. Normalt tänker vi att alla borde förstå detta, annars är det något fel på dem. Så hur ska detta förstås?

Jag tänker mig att vi alla har ett moraliskt sinne. Det kan kanske förstås i en jämförelse med Synen. Ta detta med färgseende till exempel. Om jag ser en röd bil så är det min syn som ger mig informationen om bilens rödhet. Detta med moraliskt sinne skulle fungera på samma sätt. Om jag ser en brinnande katt så är det mitt moraliska sinne som ger mig informationen att det är fel.

Bemöt mig gärna med era bästa argument mot att det är på detta viset, eller givetvis även gärna stöd för mitt resonemang.

BMS

[Varney]

hrm, ja eftersom det är inlärt att rött är rött och rätt är rätt...vad menar du?

[Rising]

Man kan tänka sig att det bara är en produkt av den miljö jag är uppvuxen i, att jag tänker så. Det är inte en tillräcklig förklaring, vad jag kan förstå. Normalt tänker vi att alla borde förstå detta, annars är det något fel på dem. Så hur ska detta förstås?

Jag tänker mig att vi alla har ett moraliskt sinne. Det kan kanske förstås i en jämförelse med Synen. Ta detta med färgseende till exempel. Om jag ser en röd bil så är det min syn som ger mig informationen om bilens rödhet. Detta med moraliskt sinne skulle fungera på samma sätt. Om jag ser en brinnande katt så är det mitt moraliska sinne som ger mig informationen att det är fel.

Vi kollar:
Om vårt moraliska sinne påverkas till en relevant del av vår miljö, då skulle vi se skillnader på människors inställning till grymheter mot husdjur i olika delar av världen, samt i olika tidsepoker. Ja, det verkar stämma: Jag har bl.a. bläddrat i gamla hunddressyrböcker som föreslår att man ska kasta sin nyckelknippa mot hunden när den inte uppför sig, vilket jag med min moralsyn uppfattar som oerhört grymt (och som inte alls föreslås i moderna hundböcker). Inställningen till husdjur är också betydligt mindre sentimental i andra delar av världen.

Okej, hur avgör vi om det moraliska sinnet också kan vara medfött, då? Det är svårare, men ett skäl att betvivla teorin vore om vi inte kunde påvisa hur vårt moraliska sinne kunde gynna oss som individer att sprida våra gener vidare. Dåliga anlag har ju en tendens att försvinna genom det naturliga urvalet. Om moralen är medfödd så kan vi alltså behöva visa på vilket sätt denna moral är gynnsam.

Ditt exempel pekar mycket precist på problemet; vad skulle vi egentligen tjäna på att ha medlidande med katter? Andra delar av vår moral; såsom att hålla löften, tala sanning, ställa upp för allmänhetens bästa, vara vänlig, osv. Sådana saker har rätt enkla och tydliga fördelar. Även om vi iofs kan argumentera för att varje enskild moralisk individ skulle ha en nackdel i jämförelse med en skamlös, grym och egoistisk individ, så kan vi ändå se att en grupp med många altruistiska individer är överlägsna en grupp med idel hänsynslösa egoister. På så vis kan det moraliska anlaget bli ett framgångsrikt sådant.

Men dessa exempel handlar om ett givande och ett tagande; att det är klokt att hjälpa någon som kan komma att ge en själv hjälp i framtiden. Det gäller knappast för katter. Inte heller för vissa handikappade, gamla, fattiga och svaga i samhället. Vad kan vi egentligen tjäna på att hjälpa sådana?

Vissa har skitkrångliga och långsökta förklaringar på detta. Jag tycker dock det hela är mycket enkelt.

Vi tjänar helt enkelt inte alltid på att agera utefter vårt moraliska sinne. Men det betyder inte att det skulle vara något fel på vårt sinne, inte mer fel än på något annat i kroppen, iaf. Vår arts överlevnad tjänar knappast heller något på om jag får stånd när jag ser en kvinnostaty eller en målning av Zorn. Men att ha en sexualdrift, det är helt klart ett gynnsamt anlag. Detta "sinne" som stimulerar vår könsdrift triggar alltså fel ibland, precis som vårt moraliska sinne triggar fel ibland.

Jag tycker det makes sense. Vi har det moraliska sinnet medfött hos oss (vissa mer, vissa mindre), men vad detta triggas av beror till viss del av vår samtid; precis såsom den allmäna uppfattningen om vad som är sexigt är olika i olika kulturer och tider.

[Varney]

just (?)
...om du klumpar ihop det lite, säg "svaga" "värnlösa" varelser;katter eller något liknande, som spädbarn?
det är väl inte konstigt någonstans om man värnar om dem. båda. eller? räcker inte likheterna ända dit?  :?

har du hund rising?

[Pojken]

[archaxe]

Nu har jag tänkt på det. Det fick mig att inse att mord inte är så fruktansvärt hemskt trots allt.

[Pojken]

[Johan Ågren]

Om jag ser några ungdomar stå i ett gränd och håller en brinnande katt, och om allt tyder på att det är dessa ungdomar som har tänt eld på den, då reagerar jag spontant - det är fel. Så gör man inte. Katter är vackra djur, de har en rätt till en viss respekt mm. mm.

Man kan tänka sig att det bara är en produkt av den miljö jag är uppvuxen i, att jag tänker så. Det är inte en tillräcklig förklaring, vad jag kan förstå. Normalt tänker vi att alla borde förstå detta, annars är det något fel på dem. Så hur ska detta förstås?

Jag tänker mig att vi alla har ett moraliskt sinne. Det kan kanske förstås i en jämförelse med Synen. Ta detta med färgseende till exempel. Om jag ser en röd bil så är det min syn som ger mig informationen om bilens rödhet. Detta med moraliskt sinne skulle fungera på samma sätt. Om jag ser en brinnande katt så är det mitt moraliska sinne som ger mig informationen att det är fel.

Bemöt mig gärna med era bästa argument mot att det är på detta viset, eller givetvis även gärna stöd för mitt resonemang.

BMS

I Spanien är de rätt grymma mot tjurar i tjurfäktningar - och Spanjorer som växt upp med denna tradition i sin kultur reagerar inte som jag gör; som tycker att det är hemskt att behandla ett djur så utstuderat grymt.

Personligen är jag inte emot dödande eller tortyr i sig - utan jag är emot sådana företeelser när de uppstått på irrationella grunder. Jag kan mycket väl tänka mig att tortera en människa om jag vet att denna person grävt ner en oskyldig levande människa i en kista och vägrar att berätta var. I allra högsta grad om det var min son.

/Johan

[Katana]

Raderat

[B. Mattias S]

hrm, ja eftersom det är inlärt att rött är rött och rätt är rätt...vad menar du?

En grön bil och en röd bil skiljer sig åt i den lackering som bilen har, vi uppfattar detta med vår syn och benämner det som röd ellr grön. Men det är ett objektivt sakförhållande som skiljer sig åt mellan bilarna, på det viset menar jag att vi gör moraliska bedömningar som i vissa fall svarar mot objektiva sakförhållanden.

BMS

[Rising]

det är väl inte konstigt någonstans om man värnar om dem. båda. eller? räcker inte likheterna ända dit?  :?

Alltså; jag tycker det är biologiskt konstigt att vi bryr oss om någon som inte kan hjälpa oss. Oavsett om det handlar om katter eller om handikappade. (spädbarn är inget bra exempel; eftersom barn växer upp och blir "användbara". Rent krasst skulle man alltså kunna se det som att man investerar i framtiden när man hjälper ett litet barn. (vilket är precis hur det ofta fungerar i primitiva bondefamiljer. Man skaffar barn (och värnar om dem) för att några ska kunna försörja en när man blir gammal))

Men... när det gäller riktigt svaga och utsatta människor (såsom gravt handikappade i en värld där det inte finns någon hjälp för funktionshindrade) blir det svårare att förklara vad vi skulle kunna ha för egenintresse av att hjälpa dem. Och det blir ännu svårare att förklara detta när de svaga istället är djur, och det blir riktigt svårt att förklara det när djuret inte är något flockdjur; såsom katter (eller än värre, fiskar och sköldpaddor, o.dyl).

Men jag ser alltså på katter som jag gör på porr.

Erm... Det där blev en konstig mening... Jag menar alltså att de moraliska förpliktelser jag känner mot katter är att betrakta som det sexuella stimuli jag kan erhålla genom pornografi. Sexdriften är inte ämnad att användas mot fotografier, lika lite som "moraldriften" är ämnad att användas mot katter. Men att pyssla om en katt är ett trevligt sätt att hålla sitt moralsinne i trim, precis såsom det är skönt att onanera till porr.

har du hund rising?

Nej. Jag bor i en liten etta på tjugo kvadrat, så här kan man inte ha någon jycke. Men då min far har besvär med sitt knä brukar jag hjälpa honom genom att gå ut med hans hund; en flat coated retriever-tik på snart tre år. Det räcker för att mätta min hunger efter hundumgänge.

Du då?

[Pojken]

[B. Mattias S]

I Spanien är de rätt grymma mot tjurar i tjurfäktningar - och Spanjorer som växt upp med denna tradition i sin kultur reagerar inte som jag gör; som tycker att det är hemskt att behandla ett djur så utstuderat grymt.

Kan det inte vara så att de har fel, att de missar att göra den rätta moraliska bedömningen?

BMS

[Pojken]

[B. Mattias S]

I Spanien är de rätt grymma mot tjurar i tjurfäktningar - och Spanjorer som växt upp med denna tradition i sin kultur reagerar inte som jag gör; som tycker att det är hemskt att behandla ett djur så utstuderat grymt.

Kan det inte vara så att de har fel, att de missar att göra den rätta moraliska bedömningen?

BMS

Gör den rätta moraliska bedömningen du.

-Det är fel att plåga levande varelser för nöjes skull.

BMS