Poängen med att Heraikleitos inte kunde stiga ned i samma flod två gånger.
Som jag ser det är Heraikleitos poäng motsatsen till något subjektivt, det har absolut ingenting med individuella upplevelser att göra. Han påstår rakt ut att det här med floden gäller för vem som helst av oss, vid vilken tidpunkt som helst, oberoende av vad vi tycker om det. Vi är tvingade att leva under förändring, det är inte något som vi väljer, det är inte något subjektivt, vare sig vi vill eller ej så är vi underkastade förändring. Vi kan tycka vad som helst om det, men vi är likafullt påtvingade förändring.
Det är inte samma flod vi stiger ned i, det är det som är poängen. Världen förändrar sig, vare sig vi vill det eller inte. Så ser en del av de fundamentala villkoren för livet ut.
Lennart F
Intresse
Moderator: Moderatorgruppen
Herakleitos var en av de första i en lång rad av tänkare som vägrade uttrycka sig klart, något jag avskyr mer än pesten. Generellt tycker jag att man ska försöka befatta sig så litet som möjligt med den typen av filosofer. (Hegel och Fichte är sådana, men även Kant, Nietzsche och Wittgenstein är på gränsen.) Ibland har de nåt intressant att säga, och då måste ju ändå läsa dem, men då är jag konstant förbannad på att de vägrar att uttrycka sig klart. Det är en förolämpning mot läsaren. För en motsatt stil, läs Freges "Om mening och betydelse" .
Att världen ständigt förändras är väl inget intressant - det är ju en självklarhet. Man luras av att "man kan inte stiga ner i samma flod två gånger" låter "djupt".
Att världen ständigt förändras är väl inget intressant - det är ju en självklarhet. Man luras av att "man kan inte stiga ner i samma flod två gånger" låter "djupt".
Jag förstår inte hur du kan säga att Kant inte uttrycker sig klart. Att hans tankar är svårbegripliga kan jag hålla med om.
Hur kan det att världen ständigt förändras vara en självklarhet? Varför kan det inte vara så att vi som begränsade varelser uppfattar en helhet frgmentariskt och därmed tycks världen förändras därför att vi inte kan greppa den som ett helt.
och på vad sätt låter man sig luras av "man kan inte stiga ner i samma flod två gånger" för att det låter djupt?
Hur kan det att världen ständigt förändras vara en självklarhet? Varför kan det inte vara så att vi som begränsade varelser uppfattar en helhet frgmentariskt och därmed tycks världen förändras därför att vi inte kan greppa den som ett helt.
och på vad sätt låter man sig luras av "man kan inte stiga ner i samma flod två gånger" för att det låter djupt?
Vissa saker är svåra för att de är djupa. Vissa saker är svåra för att de är tillkrånglade. Kant har båda delarna, vilket gör honom svårtillgänglig, i alla fall det jag har läst (har iofs bara läst Grundläggning av Sedernas Metafysik och korta utdrag ur Kritikerna av Rena resp Praktiska Förnuftet i Marc-Wogau). Jag har inte böckerna här och kan därför inte ge exempel, men mina lärares kommentarer tyder på att de tycker som jag (Sthlms universitet).
Att allt förändras ligger i alla fall helt i linje med våra vardagsintuitioner, även om det kan vara fel. Det är inte ett kontroversiellt yttrande, och bör därför inte tillmätas någon genialitet. I och med att det uttrycks på ett poetiskt sätt så får dock vissa människor för sig att det är genialiskt, medan det i själva verket är common sense. Man ska inte uttrycka sig med metaforer utan tala klart och tydligt.
Att allt förändras ligger i alla fall helt i linje med våra vardagsintuitioner, även om det kan vara fel. Det är inte ett kontroversiellt yttrande, och bör därför inte tillmätas någon genialitet. I och med att det uttrycks på ett poetiskt sätt så får dock vissa människor för sig att det är genialiskt, medan det i själva verket är common sense. Man ska inte uttrycka sig med metaforer utan tala klart och tydligt.
-
Henrick Pålsson
- Inlägg: 41
- Blev medlem: 26 sep 2003 16:17
- Ort: Göteborg
- Kontakt:
Herakleitos var en brijant filosof
Herakleitos var en brijant filosof, kanske är inte hans mening "man kan inte två gånger kliva ner i samma flod" så djupt, men dock filosofisk och brijant, liksom samma mening av honom "Kriget är alltings fader" lika brijant som med floden. Men man ska nog ha i åtanke att Herakleitos levde både innan Platon och Sokrates och de andra totalitiska filosoferna, de som sägs vara grunstenarna till den västerländska filosofin?????När Herakleitos var före båda dessa två filosoferna och nämns bara lite i skolfilosofiska böcker, en skam.
Du Vise, Jag ser dig som den förste och den siste, och skaparen av den Goda Tanken, När jag såg Dig i min syn som den sanne skaparen av sanningen och herren över allt levande. Zarathustra
Ja , om du bara läst wogau och då inklämt på grundkursen i teoretisk filosofi filosofins historia så förstår jag att du tycker att det inte direkt är glasklart. Om du sedan har läst grundlegung för Ragnar praktisk så förstår jag att det blir ännu mer dunkelt.
Jag håller nog med Henrick att Herakleitos var en brilijant filosof som man nog underskattar om man säger att det bara är common sense. Om man dessutom tar det ur sitt sammanhang så blir det konstigt, han talar ju också om logos.
Jag håller nog med Henrick att Herakleitos var en brilijant filosof som man nog underskattar om man säger att det bara är common sense. Om man dessutom tar det ur sitt sammanhang så blir det konstigt, han talar ju också om logos.
Du säger: "fråga vilken filosof som helst" Det skulle alltså betyda att vilken filosof jag än frågade skulle säga att Kant inte underlättar maximalt för läsaren. Alltså alla filosofer skulle säga att Kant inte underlättar maximalt för läsaren.
Sen säger du: "De jag hört har inte tyckt det"
Du sluter dig alltså ifrån att eftersom de du talat eller lyssnat på inte tycker att Kant underlättar maximalt för läsaren ( kan det var 3-4 styck eller? ). Så sluter du dig till att alla tycker det.
Snacka om lös induktion som dessutom spricker i och med att du stött på en filosof som inte håller med.
Kant skrev först ner sin kritik der reinen vernunft 1781 på det bästa sätt han för tillfället kunde uttrycka sin mycket svåra filosofi. 1783 ger han ut prolegomena för att på ett enklare sätt förklara hans transcendental filosofi, han försökte alltså i den mån han kunde underlätta maximalt för läsaren.
1787 ger han dessutom ut B editionen av kritiken där vissa partier är helt omskrivna och andra bitar kraftigt reviderade, allt för att ytterligare förtydliga sig.
Dessutom skrevs avhandlingar vid den här tiden fortfarande på latin vilket Kant valde att frångå.
Så jag tror nog lungt att Kant i den mån han kunde försökte att underlätta för läsaren i kanske större utsträckning än många andra filosofer. Så att hans tankar är svårbegripliga och att det gått tvåhundra år sedan verken skrevs kanske gör att man måste sätta sig in i texten nogrannare, men det är en annansak än att Kant inte uttryckte sig klart.
Vad menar Herakleitos med "Kriget är alltings fader" , allting, alltså alla ting. Kriget är upphov till alla ting, alltså allt som existerar. Om man läser alla Herakleitos fragment så får man en klarare bild. existensens utgörs av ständiga erövringar och moterövringar, alltså ingen befäst position. Existensens väsen är alltså ren förändring och en fast position är intet.
Tar man ut bara ett fragment av en text så blir tolkningsmöjligheterna oöverskådliga, vare sig det handlar om Herakleitos frege eller Quine mfl.
Sen säger du: "De jag hört har inte tyckt det"
Du sluter dig alltså ifrån att eftersom de du talat eller lyssnat på inte tycker att Kant underlättar maximalt för läsaren ( kan det var 3-4 styck eller? ). Så sluter du dig till att alla tycker det.
Snacka om lös induktion som dessutom spricker i och med att du stött på en filosof som inte håller med.
Kant skrev först ner sin kritik der reinen vernunft 1781 på det bästa sätt han för tillfället kunde uttrycka sin mycket svåra filosofi. 1783 ger han ut prolegomena för att på ett enklare sätt förklara hans transcendental filosofi, han försökte alltså i den mån han kunde underlätta maximalt för läsaren.
1787 ger han dessutom ut B editionen av kritiken där vissa partier är helt omskrivna och andra bitar kraftigt reviderade, allt för att ytterligare förtydliga sig.
Dessutom skrevs avhandlingar vid den här tiden fortfarande på latin vilket Kant valde att frångå.
Så jag tror nog lungt att Kant i den mån han kunde försökte att underlätta för läsaren i kanske större utsträckning än många andra filosofer. Så att hans tankar är svårbegripliga och att det gått tvåhundra år sedan verken skrevs kanske gör att man måste sätta sig in i texten nogrannare, men det är en annansak än att Kant inte uttryckte sig klart.
Vad menar Herakleitos med "Kriget är alltings fader" , allting, alltså alla ting. Kriget är upphov till alla ting, alltså allt som existerar. Om man läser alla Herakleitos fragment så får man en klarare bild. existensens utgörs av ständiga erövringar och moterövringar, alltså ingen befäst position. Existensens väsen är alltså ren förändring och en fast position är intet.
Tar man ut bara ett fragment av en text så blir tolkningsmöjligheterna oöverskådliga, vare sig det handlar om Herakleitos frege eller Quine mfl.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 26 och 0 gäster