Kan vi uppleva nuet annat än hos oss själva?
Kan vi säga att vi är där "tiden" befinner sig?
Anledningen att jag undrar är på grund utav det ofrånkommliga i uppfattningens fördröjning. Allt måste nå oss, från någon punkt. Sedan bearbetas för att få någon mening.
Betyder inte det att vi är fast i det förgångna?
Droger kan ju alterera uppfattningen om "tiden" ganska radikalt, är inte det något som är förknippat med denna fördröjning.
Jag tänker att vi kanske inser att en tom vägg kommer vara en tom vägg, med största sannolikhet, och vi kommer därför kunna "se" väggen som den var och uppfatta det som en "nuare" nu, istället för att med ögonen verifera detta i varje stund.
Nuet.
Moderator: Moderatorgruppen
Nuet.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Jag tror inte tiden finns efter som jag tror att allt som händer, har hänt, och kommer att hända, händer nu. Jag tror tiden är ett påhitt av våra sinnen för att kunna uppleva oss själva som något vi är just nu. Och att vi va något annat innan. Och därför vara något överhuvudtaget. Egentligen är vi allting precis nu. Och jag tror på att allting är samma sak, kärlek.
Med andra ord så borde man teoretiskti sett kunna ändra på tiden. Ta exempel på drömmar t.ex. Du kan uppleva ett helt liv i en dröm som i "verkligheten" varar i några få minuter.
Med andra ord så borde man teoretiskti sett kunna ändra på tiden. Ta exempel på drömmar t.ex. Du kan uppleva ett helt liv i en dröm som i "verkligheten" varar i några få minuter.
"Nu är frågan inte vilka jag talar till, utan vilka som lyssnar"
Problemet med att uppleva nuet är just det med de här förbaskade sinnena. För att överleva måste vi ha en mekanism för att inte göra om samma misstag, minnen. Och analytisk intelligens för att kunna förutsäga den närmaste framtiden.
Om man lär sig att släppa taget om dessa mekanismer och bara ha kvar medvetandet. Det är ungefärligt vad upplysning är.
Jag har precis varit ute på en promenad och den gav mig faktiskt en ny insikt.
Jag har nämligen sovit väldigt lite under fel tid på dygnet också, mellan kl 7 och kl 12. när jag gick ut var jag så trött så det kändes annorlunda att reagera på mina sinnen, de var väldigt avtrubbade. Detta ledde till att jag började tänka på meditation, som jag sysslar med då och då. Jag fann att när jag gick ville kroppen & sinnena inte göra något, de var så trötta. Men mitt medvetande, som bara har två lägen omedveten och medveten, fortfarande höll mig vaken började jag känna hur jag liksom inte var bunden till min kropp längre. Jag var liksom "bara" medveten utan att tänka eller att känna, kroppen orkade inte förmedla mina sinnesintryck såpass bra att de blev en motivationskälla. Jag var omotiverad, och tänkte inte på något. Jag bara var...
Det var härligt för det kändes nästan som om att jag mediterade, medans jag gick där. Jag tsåg mig omkring utan att analysera eller registrera...
Nuet var det enda som fanns...
Om man lär sig att släppa taget om dessa mekanismer och bara ha kvar medvetandet. Det är ungefärligt vad upplysning är.
Jag har precis varit ute på en promenad och den gav mig faktiskt en ny insikt.
Jag har nämligen sovit väldigt lite under fel tid på dygnet också, mellan kl 7 och kl 12. när jag gick ut var jag så trött så det kändes annorlunda att reagera på mina sinnen, de var väldigt avtrubbade. Detta ledde till att jag började tänka på meditation, som jag sysslar med då och då. Jag fann att när jag gick ville kroppen & sinnena inte göra något, de var så trötta. Men mitt medvetande, som bara har två lägen omedveten och medveten, fortfarande höll mig vaken började jag känna hur jag liksom inte var bunden till min kropp längre. Jag var liksom "bara" medveten utan att tänka eller att känna, kroppen orkade inte förmedla mina sinnesintryck såpass bra att de blev en motivationskälla. Jag var omotiverad, och tänkte inte på något. Jag bara var...
Det var härligt för det kändes nästan som om att jag mediterade, medans jag gick där. Jag tsåg mig omkring utan att analysera eller registrera...
Nuet var det enda som fanns...
-
laotzu
J R Auk skrev:Kan vi uppleva nuet annat än hos oss själva?
Kan vi säga att vi är där "tiden" befinner sig?
Nuet är konstant emedan tiden är dynamisk, mao. tiden är vår upplevelse av nuet. Tiden är ett sätt att strukturera nuet, som enligt mig beror av människans konstruktion; eller som Du själv skrev:
J R Auk skrev:... det ofrånkommliga i uppfattningens fördröjning. Allt måste nå oss, från någon punkt. Sedan bearbetas för att få någon mening.
Om människans hjärna var mer advancerad och bättre på att bevara information skulle man kanske kunna vara medveten om alla eller i all fall en större del av sina minnen samtidigt och se dem som en enda vision. Då skulle uppfattningen av nuet smetas ut och motsvaras av en längre tidsperiod.
En annan variant är att hjärnan skulle kunna spola tillbaka så att man kunde återuppleva saker man redan varit med om.
Äldre minnen skulle dock vara suddigare eftersom information efterhand skulle förloras. Någon perfekt lagringsenhet tror jag inte kan skapas i denna värld.
Framtiden däremot skulle man inte kunna se eftersom hjärnan ju knappast kan innehålla information utifrån som ännu inte nått sinnesorganen.
Vänligen
Camilla
En annan variant är att hjärnan skulle kunna spola tillbaka så att man kunde återuppleva saker man redan varit med om.
Äldre minnen skulle dock vara suddigare eftersom information efterhand skulle förloras. Någon perfekt lagringsenhet tror jag inte kan skapas i denna värld.
Framtiden däremot skulle man inte kunna se eftersom hjärnan ju knappast kan innehålla information utifrån som ännu inte nått sinnesorganen.
Vänligen
Camilla
Camilla skrev:Jag tycker precis tvärt om!
Jag anser att tiden existerar men att nuet är en missuppfattning skapad av våra primitiva hjärnor.
En advancerad entitet som betraktar rumtiden utifrån skulle kunna se hela världshistorien i en enda vision.
Vänligen
Camilla
Då är väll tiden en del av nuet/visionen. Och på så vis en mekanik för att strukturera upp nuet/visionen på?
"Nu är frågan inte vilka jag talar till, utan vilka som lyssnar"
Det stämmer i och för sig. Om man kan se rumtiden utifrån krävs det att det finns fler dimensioner, bland annat en extra tidsdimension och i denna kanske entiteten upplever ett nu.
Jag har dock en hypotes om att det endast kan finnas en tidsdimension medan det kan finnas fler rumsdimensioner, men det är bara spekulationer som jag inte har formulerat så väl än.
Jag kan annars tänka mig att det finns intelligenta varelser på andra planeter som har väldigt bra minne och samtidigt tänker mycket fortare än de behöver för att röra sig. Eftersom de tänker så fort behöver de bara lägga en mindre del av sin mentala kapacitet på att analysera omgivningen och kan lägga mer på att analysera sina minnen.
Man kan tänka sig att de kan uppfatta tidsperioder som helheter istället för som en film, som vi gör, eller att de kan koncentrera sig på flera olika mentala bilder samtidigt, d.v.s. att de har lite personlighetsklyvning.
Eller tänk dig förresten ett gäng individer med ett kollektiv medvetande, som borgarna i Star Trek.
Deras uppfattning av nuet är kanske mer diffus och mindre viktig än människornas, vars medvetande är starkt bundet till vilka intryck våra sinnen ger oss precis nu.
Jag har dock en hypotes om att det endast kan finnas en tidsdimension medan det kan finnas fler rumsdimensioner, men det är bara spekulationer som jag inte har formulerat så väl än.
Jag kan annars tänka mig att det finns intelligenta varelser på andra planeter som har väldigt bra minne och samtidigt tänker mycket fortare än de behöver för att röra sig. Eftersom de tänker så fort behöver de bara lägga en mindre del av sin mentala kapacitet på att analysera omgivningen och kan lägga mer på att analysera sina minnen.
Man kan tänka sig att de kan uppfatta tidsperioder som helheter istället för som en film, som vi gör, eller att de kan koncentrera sig på flera olika mentala bilder samtidigt, d.v.s. att de har lite personlighetsklyvning.
Eller tänk dig förresten ett gäng individer med ett kollektiv medvetande, som borgarna i Star Trek.
Deras uppfattning av nuet är kanske mer diffus och mindre viktig än människornas, vars medvetande är starkt bundet till vilka intryck våra sinnen ger oss precis nu.
Camilla skrev:Jag kan annars tänka mig att det finns intelligenta varelser på andra planeter som har väldigt bra minne och samtidigt tänker mycket fortare än de behöver för att röra sig. Eftersom de tänker så fort behöver de bara lägga en mindre del av sin mentala kapacitet på att analysera omgivningen och kan lägga mer på att analysera sina minnen.
Varför söka varelser på andra planeter?
Detta är inslag som söks uppfyllas i många mystiska traditioner.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 19 och 0 gäster