För ett tag sedan läste jag tråden "vad är tid?" och fastnade för teorin om det eviga nuet. Det är ganska lätt att förstå sig på och verkar riktigt, men det finns ett problem som jag inte förstår mig på...
Det verkar väldigt, "väldigt", sannolikt att tiden är relativ; att den går olika snabbt på olika platser i universum. Finns det någon möjlighet att foga in tidens relativitet i teorin om det eviga nuet? Eller är tidens relativitet ett bevis för att det inte finns något evigt nu?
Jag får inte ihop det hela... kan du?
/Joel
Tidens relativitet + det eviga nuet = sant???
Moderator: Moderatorgruppen
-
TheStudent
- Inlägg: 39
- Blev medlem: 20 jul 2004 23:36
- Ort: Vännäs
- Kontakt:
-
TheStudent
- Inlägg: 39
- Blev medlem: 20 jul 2004 23:36
- Ort: Vännäs
- Kontakt:
Enkelt, kan man väl säga att det inte existerar någon tid, utan att det bara är som vi upplever det hela eftersom att vi planerar "framtid" och har minnen.
Det enda som verkligen existerar är nuet och allt som har och kommer att existera, existerar i nuet men inte i samma form dock... Om du söker upp ämnet "vad är tid", finns det en hel del förklaringar på det eviga nuet. Det finns förresten med i flera ämnen när jag tänker efter…
Men om tiden inte existerar, hur kan då åldras olika snabbt på olika platser i universum? Är nuet på något sätt anpassningsbart? Som jag sa, jag får inte ihop det, för enligt mig verkar tidens relativitet förutsätta att tiden finns...
Min kunskap inom fysik sträcker sig inte speciellt långt ska tilläggas. Det är därför möjligt att jag missuppfattar, eller inte har lärt mig tillräckligt, om hur relativitetsteorin fungerar.
Det enda som verkligen existerar är nuet och allt som har och kommer att existera, existerar i nuet men inte i samma form dock... Om du söker upp ämnet "vad är tid", finns det en hel del förklaringar på det eviga nuet. Det finns förresten med i flera ämnen när jag tänker efter…
Men om tiden inte existerar, hur kan då åldras olika snabbt på olika platser i universum? Är nuet på något sätt anpassningsbart? Som jag sa, jag får inte ihop det, för enligt mig verkar tidens relativitet förutsätta att tiden finns...
Min kunskap inom fysik sträcker sig inte speciellt långt ska tilläggas. Det är därför möjligt att jag missuppfattar, eller inte har lärt mig tillräckligt, om hur relativitetsteorin fungerar.
Tiden kan ses som en fjärde dimension, som dock uppför sig lite annorlunda än de tre rumsdimensionerna. Tillsammans bildar de fyra dimensionerna rumtiden.
Ett avstånd i det tredimensionella rummet är enlligt Pythagoras sats:
d^2 = x^2 + y^2 + z^2
Ett avstånd i rumtiden är däremot:
s^2 = (ct)^2 - x^2 - y^2 - z^2
Observera minustecknen. Om det förekommer gravitation eller acceleration blir ekvationen mer komplicerad.
Om du betraktar jorden utifrån som ett fyrdimensionellt rumtidsobjekt kan du se hela tidsdimensionen på en gång och ser på så sett hela Jordens historia i en enda bild. Jämför med när du tittar på en tidslinje över mänsklighetens historia i en historiebok.
Även om man utgår från den allmänna relativitetsteorin, där man tar hänsyn till acceleration och gravitation, kan man se tiden som en dimension i rumtiden. Denna rumtid är dock krökt så den fyrdimensionella bilden ser lite förvrängd och konstig ut.
Vänligen
Camilla
Ett avstånd i det tredimensionella rummet är enlligt Pythagoras sats:
d^2 = x^2 + y^2 + z^2
Ett avstånd i rumtiden är däremot:
s^2 = (ct)^2 - x^2 - y^2 - z^2
Observera minustecknen. Om det förekommer gravitation eller acceleration blir ekvationen mer komplicerad.
Om du betraktar jorden utifrån som ett fyrdimensionellt rumtidsobjekt kan du se hela tidsdimensionen på en gång och ser på så sett hela Jordens historia i en enda bild. Jämför med när du tittar på en tidslinje över mänsklighetens historia i en historiebok.
Även om man utgår från den allmänna relativitetsteorin, där man tar hänsyn till acceleration och gravitation, kan man se tiden som en dimension i rumtiden. Denna rumtid är dock krökt så den fyrdimensionella bilden ser lite förvrängd och konstig ut.
Vänligen
Camilla
Tiden finns i allra högst grad, åtminstone enligt fysiken.
Den kan jämföras med rumsdimensionerna men det finns som sagt vissa skillnader.
En skillnad är att man i rumsdimensionerna kan röra sig i vilken riktning man vill. Detsamma gäller inte tidsdimensionen p.g.a. termodynamikens andra huvudsats. Denna innebär att man i tidsdimensionen endast kan röra sig i den riktning som gör att den totala entropin (oordningen) ökar.
Vänligen
Camilla
Den kan jämföras med rumsdimensionerna men det finns som sagt vissa skillnader.
En skillnad är att man i rumsdimensionerna kan röra sig i vilken riktning man vill. Detsamma gäller inte tidsdimensionen p.g.a. termodynamikens andra huvudsats. Denna innebär att man i tidsdimensionen endast kan röra sig i den riktning som gör att den totala entropin (oordningen) ökar.
Vänligen
Camilla
-
TheStudent
- Inlägg: 39
- Blev medlem: 20 jul 2004 23:36
- Ort: Vännäs
- Kontakt:
Redan när jag tog upp det här ämnet hade jag börjat tvivla på det eviga nuet, och förstod nog innerst inne att jag egentligen tog till mig denna teori som en enkel utväg. Att tro på det eviga nuet och förkasta tiden som något som inte existerar är betydligt enklare än att försöka förstå sig på t.ex. en fjärde dimension.
Det finns dock, om jag inte har tagit helt fel, ni här på forumet som tror på det eviga nuet och ni kanske har något tankesätt som försvarar er teori. Om så är fallet skulle det vara väldigt intressant att läsa era argument.
Det finns dock, om jag inte har tagit helt fel, ni här på forumet som tror på det eviga nuet och ni kanske har något tankesätt som försvarar er teori. Om så är fallet skulle det vara väldigt intressant att läsa era argument.
Oj, jag glömde en viktig detalj. Enligt den speciella relativitetsteorin har varje observatör ett eget fyrdimensionellt koordinatsystem med en egen tid. Det finns ingen absolut tid. Däremot kan man transformera mellan olika koordinatsystem så att man kan jämföra olika observatörer med varandra.
Hur det är enligt den allmänna relativitetsteorin vet jag inte säkert men jag har för mig att närvaron av gravitation gör att man kan välja ut en universell tid. Rätta mig om jag har fel.
Hur det är enligt den allmänna relativitetsteorin vet jag inte säkert men jag har för mig att närvaron av gravitation gör att man kan välja ut en universell tid. Rätta mig om jag har fel.
-
TheStudent
- Inlägg: 39
- Blev medlem: 20 jul 2004 23:36
- Ort: Vännäs
- Kontakt:
Camilla skrev:Oj, jag glömde en viktig detalj. Enligt den speciella relativitetsteorin har varje observatör ett eget fyrdimensionellt koordinatsystem med en egen tid. Det finns ingen absolut tid. Däremot kan man transformera mellan olika koordinatsystem så att man kan jämföra olika observatörer med varandra.
Vad är det som bestämmer min egen tid? Det skulle vara sjyst och intressant om du kunde förklara lite mer ingående.
Vad som bestämmer tiden vet jag inte men däremot kan du enkelt mäta din egen tid med en klocka. Det är ju det man har klockor till. 
Tiden går nog ungefär lika fort för dig och mig, så man kan approximativt säga att vi har samma tid.
En person i ett flygplan påverkas däremot lite mindre av gravitationen från Jorden och därför går hennes tid lite snabbare. Om vi tre synkroniserar våra klockor innan hon flyger iväg och sedan jämför när hon kommer tillbaka så ser vi att hennes klocka gått lite fortare, förutsatt att flygplanet inte accelererade väldigt mycket, var väldigt tungt, passerade nära solen eller hade en hastighet nära ljushastigheten förstås för då hade hennes tid gått långsammare.
Vänligen
Camilla
Tiden går nog ungefär lika fort för dig och mig, så man kan approximativt säga att vi har samma tid.
En person i ett flygplan påverkas däremot lite mindre av gravitationen från Jorden och därför går hennes tid lite snabbare. Om vi tre synkroniserar våra klockor innan hon flyger iväg och sedan jämför när hon kommer tillbaka så ser vi att hennes klocka gått lite fortare, förutsatt att flygplanet inte accelererade väldigt mycket, var väldigt tungt, passerade nära solen eller hade en hastighet nära ljushastigheten förstås för då hade hennes tid gått långsammare.
Vänligen
Camilla
-
TheStudent
- Inlägg: 39
- Blev medlem: 20 jul 2004 23:36
- Ort: Vännäs
- Kontakt:
Jag fick nyss en "flashback" från fysik B kursen på gymnasiet (tydligen finns det lite som sitter kvar, trots sommarlovet) och där fick jag lära mig att stora massor kan kröka rumtiden och ljuset. Detta kanske bestämmer tiden på nått sätt?
Jag har funderat lite på detta också... Existerar allt det där samtidigt i tidsdimensionen enligt fysiken? hehe fick nyss en fin bild i huvudet av en matta som vävs ihop av olika dimensioner och nuet blir vävstolen...
Camilla skrev:Om du betraktar jorden utifrån som ett fyrdimensionellt rumtidsobjekt kan du se hela tidsdimensionen på en gång och ser på så sett hela Jordens historia i en enda bild. Jämför med när du tittar på en tidslinje över mänsklighetens historia i en historiebok.
Jag har funderat lite på detta också... Existerar allt det där samtidigt i tidsdimensionen enligt fysiken? hehe fick nyss en fin bild i huvudet av en matta som vävs ihop av olika dimensioner och nuet blir vävstolen...
Visst, stora massor kröker rumtiden vilket får som effekt att tiden går långsammare i närheten av dem.
Nja, fysiker brukar ofta vara försiktiga med att uttala sig om saker som inte går att observera. Därför skulle nog en fysiker inte våga säga att framtiden redan existerar; det går ju inte att bevisa. Det går inte heller att säkert bevisa att forntiden existerar eftersom vi, av en anledning jag redovisat ovan, inte kan röra oss bakåt i tiden.
Dock tolkar jag relativitetsteorin så att den i alla fall inte förbjuder det jag spekulerat om tidigare.
Vänligen
Camilla
TheStudent skrev:Jag har funderat lite på detta också... Existerar allt det där samtidigt i tidsdimensionen enligt fysiken? hehe fick nyss en fin bild i huvudet av en matta som vävs ihop av olika dimensioner och nuet blir vävstolen...
Nja, fysiker brukar ofta vara försiktiga med att uttala sig om saker som inte går att observera. Därför skulle nog en fysiker inte våga säga att framtiden redan existerar; det går ju inte att bevisa. Det går inte heller att säkert bevisa att forntiden existerar eftersom vi, av en anledning jag redovisat ovan, inte kan röra oss bakåt i tiden.
Dock tolkar jag relativitetsteorin så att den i alla fall inte förbjuder det jag spekulerat om tidigare.
Vänligen
Camilla
Camilla skrev:En skillnad är att man i rumsdimensionerna kan röra sig i vilken riktning man vill. Detsamma gäller inte tidsdimensionen p.g.a. termodynamikens andra huvudsats. Denna innebär att man i tidsdimensionen endast kan röra sig i den riktning som gör att den totala entropin (oordningen) ökar.
Detta är enligt Bonniers lexikon ett missförstånd. Termodynamikens andra huvudsats formulerandes utifrån antagandet om en tidspil och kan därför inte användas för att motivera densamme - det blir en tautologi. Tidspilens existens är såvitt jag vet inte bevisad i fysiken, och den får väl till och med sägas bli lite luddig inom kvantmekaniken.
Det må vara hänt, men den speciella relativitetsteorin lämnar en annan lucka öppen som principiellt sett möjliggör tidsresor, eller rättare sagt att tiden går baklänges. (Därmed inte sagt att det är möjligt i verkligheten.)
Ekvationen för förflyttning i rumtiden lyder:
(ds)^2 = (cdt)^2 - (dx)^2 - (dy)^2 - (dz)^2
Om man löser ut tiden får man två lösningar, en positiv och en negativ. Den positiva kan tolkas som att tiden går framåt medan den negativa kan tolkas som att tiden går baklänges.
Faktiskt brukar många som talar om tidsresor hänvisa till just Einstein, även om möjligheten till negativ tid finns även i Newtons mekanik.
Ekvationen för förflyttning i rumtiden lyder:
(ds)^2 = (cdt)^2 - (dx)^2 - (dy)^2 - (dz)^2
Om man löser ut tiden får man två lösningar, en positiv och en negativ. Den positiva kan tolkas som att tiden går framåt medan den negativa kan tolkas som att tiden går baklänges.
Faktiskt brukar många som talar om tidsresor hänvisa till just Einstein, även om möjligheten till negativ tid finns även i Newtons mekanik.
Man behöver i och för sig inte utgå från några ekvationer för att visa att tiden kan gå baklänges. Inom den klasssiska mekaniken och den speciella relativitetsteorin är alla processer symmetriska med avseende på tiden så att det är godtyckligt vilken riktning i tiden som är positiv. Vilket tecken tidsvariabeln har framför sig kan man välja själv, dock brukar man av gammal vana ofta välja den positiv.
Det behövs något annat för att förklara varför tiden går i just den riktning den gör. Jag har fått intrycket att det är termodynamiken som har valt ut den rikningen. Det har jag fått främst från en bok av en fysiker vid namn Ilya Prigogine, fast han kan ju ha fel. Eller så är det författarna av Bonniers lexikon som är offer för ett missförstånd. Jag ska kolla upp detta närmare någon gång.
Det behövs något annat för att förklara varför tiden går i just den riktning den gör. Jag har fått intrycket att det är termodynamiken som har valt ut den rikningen. Det har jag fått främst från en bok av en fysiker vid namn Ilya Prigogine, fast han kan ju ha fel. Eller så är det författarna av Bonniers lexikon som är offer för ett missförstånd. Jag ska kolla upp detta närmare någon gång.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 13 och 0 gäster