"Gruppens implicita intentionalitet"

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

"Gruppens implicita intentionalitet"

Inläggav PopJimmy » 26 okt 2007 08:09

Jag hade nyss en dröm, men blev väckt av "väckarklockan". Tänke först berätta innehållet i drömmen, men insåg att det blev för mycket irrelevanta detaljer.


Poängen är iaf denna:


Min tes är att det finns en "implicit intentinalitet hos grupper". För att ta ett exempel: Det jag försöker syfta på är fenomenet "att fåglar flyger i formatiner i luften när de flyttar under deras flyttperiod". Det jag försöker säga är att människan är ett "flockdjur" och att vi, precis som fåglarna (tillsamamns med andra djur), har en "implicit gruppintentionalitet".



Jag har tidigare, i en annan tråd, pratat om "dramats två axlar", dvs att det finns två polariteter i sociala situationer som man alltid förhåller sig till, den första är: observation konta medverkande, den andra är: maktfullkomlighet kontra maktlöshet.
 Det jag i detta inlägg försöker "trycka på/poängtera" är att belysa en aspekt av just maktfullkomlighet/maktlöshet spänningen/polariteten. Jag menar att det "alltid" finns en "implict makthierarki" i alla grupper (ni vet säkert vad jag menar). Denna "makthierarki" defineirar alltid "vem som är auktoritet" i en social situation, alltså hur olika gruppmedlemmar, vid en given tidpunkt, ligger på skalan/polarietet "maktfullkomllighet/maktlöshet" (eftersom vi hela tiden kastas runt).

Det finns ett förhållande här jag vill belysa:
1. Den som är "auktoriet" är den som "definierar problemet" i situationen/sammanhanget (dvs vem som utser, för att ta några exempel: "vem som ska bli mobbad", "vad som ska uträttas", "vem skulden ska läggas på", etc). Den "människan/personen" intar alltså i den sociala situationen en "person/roll" som, genom sitt agernade, gör att han/hon, samtidigt som hon "definierar problemet" - i och med detta - "blir erkänd som auktoritet av gruppen".

Vem som är auktoritet, är ständigt ifrågasatt i en grupp, och det är PRECIS, därför som det upplevs att fåglarna "inte har någon ledare". Poängen är, så att säga, att, "Ledaren träder fram" då "situationen kräver detta". Låt mig förklara: Min tes är att fåglarna "inte har en ledare" och detta "eftersom de inte behöver det". Alla fåglar "agerar som ledare", när "något" av deras "inprogrammerade problem" uppstår i situationen.
(För att ta ett annat exempel som tydliggör detta: en nazist (gruppmedlem) i en nazistgrupp stöter på en invandrare (problem), detta gör att naizsten "träder fram" och "agerar" för att "lösa problemet" och så att säga "manifestera" "gruppens implicita intentionalitet").


I alla fall... För att ta ett annat exeempel:
Det en politiker gör, är att "definiera ett problem", och samtidgit som han/hon gör detta "agerar/manifsetera sitt ledarskap". Dvs den som definierar problemet på bästa sätt - klargör även problmet och kommer med lösningnen på bästa sätt. Detta gör att personen upplevs som en auktoritet.


....


Vi människor har en "lösare programmering". Våran "mjukvara" är inte lika "hårdkodad". Och "kulturens funktion" är att "vara mjukvara". ... Den ångest vi i väst känner, är ångensten över då vi "skapat en  "mjukvara" som är väldigt löst förankrat till "hårdvaran"...


.....

En annan fråga jag ställde mig var detta: Jag utgår ifrån att, alla, i stort sett: alla situatoner, vill vara "ledaren" som uppmärksamheter "kretsar kring". Min fråga är då, varför människor frivilligt acceperar att s.a.s "inte vara auktoriteten/ledaren" i en situation.

Ta ett exempel: Jag var på en 50års fest igår. En 50årsfest har en "yttre/stor" "implicit intentionalitet" dvs att "födelsedagsbarnet skall ha uppmärksamhet".  Det gör så att säga, att människor känner ett behov av att "accpetera/underkasta sig" intentionaliteten. Samtidigt upptsår det i denna "yttre/stora" "implicita intentionalitet" en kedja av, varandra avlösande, "inre/mindre" "implicita intentionaliteter", dvs det kan vara när "det är dags att sjunga för fördelsdagsbarnet" ("inre inentionalitet") på "födelsedagen" ("yttre intentionalitet").


Fan jag har inte tid att skriva mer just nu, får återkomma senare.

Men det jag här förösker göra, är att "tydligigöra" olika aspeker av "gruppdynamik".

Hänger ni med lite i svängarna? Kommentarer? (Måste kila)...

Angelina
Inlägg: 1666
Blev medlem: 21 aug 2003 02:04

Inläggav Angelina » 26 okt 2007 11:32

Att frivilligt underkasta sig. En anledning kan vara att man hellre vill föra fram någon annan i en viss situation, där man vet att denne kommer till sin fulla rätt, en gest av välvilja gentemot en annan människa. Man blir en dold ledare. Tjänster mot gentjänster. Underförstått, nästa gång är det min tur. Om välviljan inte råkar vara helt egobefriad. Föräldrar vill gärna föra fram sina barn, genetisk egoism i såna fall.
Man tror att någon annan vet bättre, har dåligt självförtroende osv. Elller att man ser potentiella stordåd för hela gruppen genom en annan människas ledarskap.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 34 och 0 gäster