Vad är etik - egentligen? (Apropå kattmat)

[Makterna]

http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=361&a=401036

I den här artikeln framgår det att även om kattmat inte är farligt, eller mer äckligt än annat man äter, så anser man det vara "oetiskt" att ge människor kattmat. Då började jag fundera över människans idioti. Vad är isåfall etik, annat än grundlösa fördomar?
Om barnen inte tycker kattmaten var äckligare än människomaten, eller blir sjuka, vad är då problemet? Varför ska nån utomstående komma och moralisera och säga "såhär gör man inte", utan saklig motivering?
Är saker och ting därmed rätt (etiskt) med vanans makt, och omvänt, är saker som man inte är van vid, etiskt fel?

Vad är egentligen god moral? Det tål att tänkas på. Är det Expedition Robinson-mentaliteten som gäller, att den som har bäst kontakt med gruppen som dikterar vad som egentligen är god etik, och den som är utstött har den definitionsmässigt sämsta etiken?

Själv anser jag följande:
Det finns ingen etik, eller andra värderingar, som är "rätt" eller "fel". De kan bara vara olika genomtänkta. Ett exempel: Om ett skinhead slår ner en muslim av nån dum anledning, t.ex. för att skinheadet var på irriterat humör just då, och inte ens kan rättfärdiga sin handling efterhand, då var den handligen etiskt lågstående. Dock är den inte mer etiskt lågstående för att det var just ett skinhead som slog ner en muslim, snarare än om det t.ex. tvärtom hade varit en muslim som slog ner ett skinhead. Vilket dock många tycks anse. Etablissemanget (journalister, kulturarbetare, politiker, fackföreningar etc) verkar ha bestämt sig för en lista över vilka värderingar och vilka grupper som ska anses "rätt", och ingen vågar bemöta dessa tankar. Detta medför också en fara, då man får bete sig hursomhelst sålänge man tillhör en "sympatisk" grupp, men omvänt lätt blir utsatt för diskriminering om man associeras som "osympatisk". Ofta blir konsekvensen väldigt motsägelsefull. T.ex. diskrimineras manliga nyföretagare uttryckligen av den lagstiftning som säger att kvinnliga nyföretagare ska ha större bidrag, och som i sin tur införts pga att man säger sig vara emot diskriminering.

[What Gives?]

Jag antar att reaktionerna bottnar i en syn på djur som mindre värda än människor och vice versa. Jag tycker inte heller det hela känns särskilt kontroversiellt så länge alla är lyckliga och ingen blir skadad...

[Johan Ågren]

Vore det oetiskt att ta med barnen på gymnastiken och bungyjumpa utan föräldrarnas vetskap, fastän det inte är farligare än att spela ishockey?

Själv tycker jag det är rätt att bryta mot konventioner om handlingarna kan försvaras. Är inte kattmaten farlig, och barnen inte tvingas äta den - så är det inte oetiskt. Det pedagogiska tilltaget avsåg att överbrygga klyftan mellan "vanlig" mat och kattmat och visa på att det relativt sett inte är några konstigheter. Den handlingen står över domen i detta fall. Inte konstigare än att vår biologilärare gjorde en kanon av ett provrör och laddade med bommullskrut. Ska han behöva oroa sig för att han propagerar för krig eller dyligt? Det blir inte oetsikt föränn avsikterna är av sådan art, i detta fall om avsikten hade varit att förnedra barnen. Det var heller inte avsett som en måltid. Jag har upplyst mitt barn på samma sätt, och det är varje ansvarsfull förälders ansvar att visa barnen skillnaderna mellan irrationella konventioner och faktiska funktioner. Men det är svårt att stå på sig idag då media vill ha sådana här smaskiga nyheter och snabbt hetsar upp situationen.

"Biologilärare tog med sin egen sperma till lektionen - lät eleverna studera den i mikroskop".

/Johan

[Avantgardet]

"Biologilärare tog med sin egen sperma till lektionen - lät eleverna studera den i mikroskop".

Tack! Jag satt faktiskt och åt frukost här.  :lol:

[amy]

Rätt och fel kommer från våra känslor. Det som gör ont är fel och det som känns bra är rätt. För att alla människor har känslor finns det en universell moral. Djur har också en moral, men deras moral är inte samma som våran för att de är mindre medvetna, därför är det inte så farligt om vi äter dom.

[Sceptisk]

Makterna

Jag skulle först bara vilja försvara etablissemanget från dina attacker. Som jag ser det så finns det inte något uttalat etablissemang i Sverige, om man då inte talar om en specifik grupp, såsom skådespelare, företagsledare, politiker och sånna. Men om vi talar om överklassen så är den betydligt mer tolerant än underklassen. Det är hos arbetarklassen som man möter väldigt mycket intoleranta åsikter och där det är viktigt att tillhöra "rätt grupp". Det blir typiskt nog rivalitet mellan olika arbetsgrupper, trots att det är helt absurdt. Det är bara av arbetarklassen som man blir kallad för idiot om man inte har rätt arbete eller tillhör rätt grupp eller har rätt åsikter. Rättshaverismen är en slags revanchism för arbetaren och fascismen frodas. Att ingen vågar bemöta denna intolerans är för att Sverige är ett väldigt socialistiskt land och därför sitter alla lite i samma båt - det är svårt för många att tro på sin egen kompetens eftersom socialismen och kommunismen i detta land bestämmer att vi är alla lika infantila.

Inom politiken finns det också grupper som inte alls kan klassas som etablerade annat än representanter för en viss grupp i samhället och naturligtivs så är ingenting av det rättvist.

Om det är någon grupp man vågar kritisera och ifrågasätta i detta land så är det det så kallade "etablissemanget". Men eftersom vi inte har något etablissemang så undrar man ju vad som verkligen menas. Och troligtvis handlar det mest om att skapa en syndabock för att reparera sociala splittringar hos avgrundsvänstern.

Eller vad tror du?

Men din fråga rörde också vid etik. Jag håller helt med dig om att om man inte kan förklara etiken så är den meningslös. Vad är meningen med etik, vad är meningen med regler? Det finns något som heter "the spirit of the law" vilket innebär att lagen har som syfte att skapa en anda av goda sociala relationer, hög moral och god karaktär hos människor och mellan människor. Det är alltså inte meningen att det i första hand är själva lagen som ska åtlydas, det vore ju helt hjärndött. Meningen med lagen är att den skall fostra goda sociala relationer och på så vis hindra brott från att uppstå.

[Erik Thurin]

Jag läste att en undersökning gjorts på folks spontana etik. Folk skulle svara på hur de skulle agera i olika situationer. I en situation satt fem personer fast på ett räls, och den tillfrågade kunde leda bort det annalkande tåget till ett annat räls, där en ensam person stod. Det skulle ju innebära att man faktiskt dödade den ende, men man räddade fem. I en annan situation satt också fem personer fast. Enda sättet att rädda dem var att leda tåget på ett sidospår som skulle återknyta med huvudspåret efter en liten bit, men på detta sidospår fanns en osedvanligt tjock person som med sin stora massa skulle stanna tåget innan det körde över de andra.

I den undersökningen tyckte över 90% att man var etiskt tvingad att rädda de första fem personerna, och 90% tyckte att man var etiskt förbjuden att rädda de andra fem personerna.

Jag tycker att det är samma sak, och att den spontana etiken har fel. Vi kan ta ett till citat

Det sunda förnuftet är summan av alla fördomar man samlat på sig vid 18 års ålder.

När man använder sitt sunda förnuft, eller sin spontana etik, kan det gå mycket snett, precis som det kan bli väldigt fel i matten om man bara går på känsla.

I fallet kattmat är väl problemet att folk antar att kattmat är ohälsosamt baserat på att det är tabu i vår kultur att äta det. Därför känns det dåligt att äta kattmat, även om det inte behöver vara det. Man skulle tycka att det var väldigt äckligt att äta kattmat fastän det är ofarligt, precis som det för en spindelfobiker skulle kännas jätteäckligt att hålla i en ofarlig spindel. Känslan är irrationell. Någon som ätit en god middag och får veta att middagen bestod av kattmat skulle kunna bli jätteäcklad, liksom en spindelfobiker som får veta att han/hon haft massor av spindlar på sig i sömnen skulle kunna bli det. Detta trots att det uppenbarligen varit ofarligt. Irrationella känslor är ingen bra vägvisare, enligt mig.


Jag tror liksom Amy att man kan basera en universell etik på att alla kännande varelser har någorlunda likartade känslor.

[Makterna]

Rätt och fel kommer från våra känslor. Det som gör ont är fel och det som känns bra är rätt. För att alla människor har känslor finns det en universell moral. Djur har också en moral, men deras moral är inte samma som våran för att de är mindre medvetna, därför är det inte så farligt om vi äter dom.

Låt mig pröva ditt resonemang genom ett exempel.
Knark känns bra. Därmed skulle alltså knark vara "moraliskt rätt"?

Min moral är betydligt mer komplex än så. Det finns ingenting som är rätt eller fel intricit, dvs som i nån gotisk skräckfilm där t.ex. vigvatten är gott eller spökhus är onda. Narkotika är fel (i de flesta fall) om man vill ha ett långt och givande liv, bra (i vissa fall) om man t.ex. vill bota ADHD, och så vidare. Liknande borde gälla att mata barn med kattmat - det kan inte sägas vara fel/syndigt generellt, att ge barn mat avsedd för djur. Den "moralen" betackar jag mig för i egenskap av tänkare!

Och enligt vad jag lärde mig på filosofilektionen på gymnasiet så har djur inte alls någon moral. De är ögontjänare, eller "psykopater" som det är så politiskt korrekt att kalla allt och alla för nuförtiden.

[Makterna]

Jag skulle först bara vilja försvara etablissemanget från dina attacker. Som jag ser det så finns det inte något uttalat etablissemang i Sverige,

Vad är det du säger, du försvarar något som du samtidigt påstår inte existerar? Låter som en cover-up på hög nivå!

Men om vi talar om överklassen så är den betydligt mer tolerant än underklassen.

Visst. "Överklassen" är ju framgångsrik, och framgång kan man knappast få om man tänker fördomsfullt eller dumt på andra sätt. Fast nu avsåg jag inte att prata om "klasser" (vad det nu är).

Du kanske trodde att jag använde ordet "etablissemang" i dess 70-talsinnebörd, "ner med alla slipsgubbar som är framgångsrika och märkvärdiga", typ? Fel. Med "etablissemang" menar jag såklart de vänsterfolk som syns och hörs och intervjuar varann i alla tidningar och TV-kanaler, oavsett officiell partifärg. Alla vet väl t.ex. Linda Skugges, Tomas Bolme's åsikter om ditt och datt, såklart för att han har kontakter i kulturbidragskarusellen, men när fick t.ex. en tänkare som jag själv komma till tals i socialistetablissemangets kanaler senast? Nä, men det går bra att lägga statliga miljoner på att försöka lansera ungdomsförebilder med politiska raptexter, typ den långa raden av stolpskott till kvinnliga rapartister som de hoppas skulle påverka den uppväxande väljargenerationen. (Detta blev dock ett sidospår, så det är kanske bäst att du skapar en ny tråd om du vill kommentera detta)

[Sceptisk]

Har du försökt att seriöst komma fram med dina åsikter på något sätt? Och vad har du för åsikter? Skriv en bok, skriv en pjäs, skriv en musikal!

[Erik Thurin]

Jag hänvisar oss som är i behov av en vettig universell etik till tråden "Utmaning."

[Makterna]

Har du försökt att seriöst komma fram med dina åsikter på något sätt? Och vad har du för åsikter? Skriv en bok, skriv en pjäs, skriv en musikal!

Jag är ingen musiker. En del vill ju bara förmedla sina idéer krasst logiskt, och vill inte dansa runt och skriva dem på statyer och annat som överensstämmer med 70-talets rebell-idéal som alla i åsiktsetablissemanget identifierar sig med.

Mina åsikter? Tack för att du frågade!
Jag är icke-konformist men inte självändamålsrebell.

Jag tror inte på någon Gud utan på occhams rakkniv, dvs att det är den som påstår något som måste styrka det.

Jag är skeptiker och anser att man ska pröva allt logiskt innan man anammar det, inte flyta med strömmen och lyssna på den auktoritet som skriker högst eller tillhör den största gruppen. (Dock inte in absurdum, utan bara i mån av tid - man hinner såklart inte faktakolla allt)

Jag anser att det inte finns några högre "syften" med livet, utan att livet bör levas för att maximera sin njutning (det är ju så som kroppen med dess belöningscentra är konstruerad).

Jag ser inte världen som några "grupper", utan som summan av dess individer.

Jag tycker att statens syfte borde vara att maximera mänsklighetens välbefinnande.

Jag tror att frihet och rättstrygghet är de mest effektiva sätten för staten att bygga välstånd och maximera folkets välbefinnande.

Jag blir mer tillfredsställd av att vara rak och ärlig och säga vad jag tycker, än av att ljuga och fjäska i syfte att vinna popularitet.

Jag tycker att datorer/teknik bör tjäna användaren och det han vill åstadkomma, snarare än att handla om förkärlek för en viss teknikhistoria.

Jag är intelligent, men inte (pseudo)intellektuell. Tänkandet är ett medel (för att lösa problem), inte en identitet.


Detta medför att jag är emot många av dagens heliga kor, och därför skulle inte kultursidorna eller det andra åsiktsetablissemanget ta i mig med tång.

[amy]

Låt mig pröva ditt resonemang genom ett exempel.
Knark känns bra. Därmed skulle alltså knark vara "moraliskt rätt"?

det känns bra endast tillfälligt och det kommer konsekvenser av det... det är altså dåligt, för att det dåliga överväger det bra. moral är så enkelt.

Narkotika är fel (i de flesta fall) om man vill ha ett långt och givande liv, bra (i vissa fall) om man t.ex. vill bota ADHD, och så vidare.

saker är inte goda eller onda av sig själv... det beror på hur man använder dom. en kniv kan användas för att skada någon och den kan användas för att rädda någons liv.

[Makterna]

Låt mig pröva ditt resonemang genom ett exempel.
Knark känns bra. Därmed skulle alltså knark vara "moraliskt rätt"?

det känns bra endast tillfälligt och det kommer konsekvenser av det... det är altså dåligt, för att det dåliga överväger det bra. moral är så enkelt.

Narkotika är fel (i de flesta fall) om man vill ha ett långt och givande liv, bra (i vissa fall) om man t.ex. vill bota ADHD, och så vidare.

saker är inte goda eller onda av sig själv... det beror på hur man använder dom. en kniv kan användas för att skada någon och den kan användas för att rädda någons liv.

Huruvida något är bra eller inte, det är väl inte sånt som moral är. En bil exempelvis, kan väl vara dålig utan att fördenskull vara "omoralisk", eller bra, utan att fördenskull vara "moraliskt god".
Jag tror inte protesterna mot kattmat kom för att maten var äcklig eller dålig på annat sätt, utan just för att det ansågs "omoraliskt" (av gammal vana, "människor äter inte sånt som djur äter och därmed basta") - och isåfall är moral nonsens, åtminstone med den terminologin.

[Emergent]

I den här artikeln framgår det att även om kattmat inte är farligt, eller mer äckligt än annat man äter, så anser man det vara "oetiskt" att ge människor kattmat. Då började jag fundera över människans idioti. Vad är isåfall etik, annat än grundlösa fördomar?
säger sig vara emot diskriminering.

Etik och moral är synonyma begrepp och har ingenting med artikeln i fråga att göra. Den som har skrivit artikeln förstår inte att ordet "oetiskt" inte skall användas i sammanhanget och förmodligen förstår skribenten inte heller innebörden av vad etik innebär.