Skönhet...
Moderator: Moderatorgruppen
Skönhet...
Människan har alltid dragits till skönhet,det är bara att se tillbaka historiskt och även idag. En person som är vacker kan bli beundrad endast för detta. Hur kommer detta sig egentligen, och vad ÄR skönhet? Man säger att någon är Vacker, men det vore så intressant att diskutera mer kring vad det egentligen är som gör någon vacker och varför det fascinerar oss människor så.
Re: Skönhet...
Joct skrev:Människan har alltid dragits till skönhet,det är bara att se tillbaka historiskt och även idag. En person som är vacker kan bli beundrad endast för detta. Hur kommer detta sig egentligen, och vad ÄR skönhet? Man säger att någon är Vacker, men det vore så intressant att diskutera mer kring vad det egentligen är som gör någon vacker och varför det fascinerar oss människor så.
Kontrasternas balanserande enhet och inspirerande spänning...
Vilan i rörelsen, rörelsen i vilan...
Djupast skönhet har paradoxen, i tanke, ord, handling och yttre egenskaper...
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
- Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Att människan dragits till skönhet är egentligen en tautologi. Att dras till något och uppfatta något som skönt. Snarare: Det människan dragits till är det vi definierat som "skönt". Skönhetsideal/estetik har varierat. Fast kanske kan man definiera ett skönhetsideal genom att klassificera vad som faller utanför ramarna; det som generellt alltid har klassats som ickevackert. Här kan man hitta utseenden som vittnar om sjukdom. Ett ansikte som faller sönder; tappar näsan ETC. kan man generellt se att man historiskt har betraktat som oattraktivt. Människor som bär spår av dödlig och smittsamma sjukdomar ETC. Vidare kan man se en trend att anletsdrag som minner om ohälsa har klassats som oattraktivt. Men detta är inte konsekvent. Se bara på dagens ohälsosamma skönhetsideal; där kvinnor svälter sig själva.
Ett exempel som ikullkastar begreppen: Tänk dig ett ideal; som bygger på en övertygelse; där ett visst anletsdrag vittnar om särskilt fördelaktiga egenskaper: Avsaknad av näsa vittnar om en gudomlig härstamning t.ex. Dessa anletsdrag kan då komma att bli skönhetsideal.
Eller:

Ett exempel som ikullkastar begreppen: Tänk dig ett ideal; som bygger på en övertygelse; där ett visst anletsdrag vittnar om särskilt fördelaktiga egenskaper: Avsaknad av näsa vittnar om en gudomlig härstamning t.ex. Dessa anletsdrag kan då komma att bli skönhetsideal.
Eller:

Det finns en mängd folkslag som genom tiderna sysslat med allt ifrån skalldeformering på spädbarn, till deformeringar av olika kroppsdelar, ta bara de små fötterna på kinesiskor som ansågs som ett skönhetsideal.
Jag vill minnas att man en gång visade bilder på västerländska fotomodeller för ett naturfolk på nya Guinea, varpå männen förfasades över modellernas groteskhet, så nog är det så att idealen varierar från plats till en annan och över tid.
Jag tror att vi västerlänningar föredrar proportionerliga ansikten som är någorlunda symmetriska där ingenting får vara för stort eller för litet.
Vill även minnas att ett universitet i USA sammanställde ett foto utav flera kvinnor som studenterna i en undersökning hade gett högst betyg, (någon som har länken till denna bild?) hur som helst så var männens ideal en något androgyn kvinna och kvinnornas manliga ideal dito. Emedan en liknande undersökning gjord i Indien hade ett klart mer uttalat starkare feminint drag hos kvinnan och ett klart mer maskulint drag hos mannen.
Jag vill minnas att man en gång visade bilder på västerländska fotomodeller för ett naturfolk på nya Guinea, varpå männen förfasades över modellernas groteskhet, så nog är det så att idealen varierar från plats till en annan och över tid.
Jag tror att vi västerlänningar föredrar proportionerliga ansikten som är någorlunda symmetriska där ingenting får vara för stort eller för litet.
Vill även minnas att ett universitet i USA sammanställde ett foto utav flera kvinnor som studenterna i en undersökning hade gett högst betyg, (någon som har länken till denna bild?) hur som helst så var männens ideal en något androgyn kvinna och kvinnornas manliga ideal dito. Emedan en liknande undersökning gjord i Indien hade ett klart mer uttalat starkare feminint drag hos kvinnan och ett klart mer maskulint drag hos mannen.
Johan Ågren skrev:Tänk dig ett ideal; som bygger på en övertygelse; där ett visst anletsdrag vittnar om särskilt fördelaktiga egenskaper: Avsaknad av näsa vittnar om en gudomlig härstamning t.ex. Dessa anletsdrag kan då komma att bli skönhetsideal.
Jag är inte säker på att det då handlar om skönhetsideal, dvs att något anses vackert, utan snarare om status. Jag undrar om man inte kan dela in attraktiva ideal i flera fack där skönhet är ett och status ett annat? En tallrik i läppen kanske inte anses "snyggt" egentligen ens hos den grupp av människor som har det i sin kultur, däremot är det attraktivt då det är en statussymbol. Vår kulturs magra kvinnoideal är det inte många som egentligen verkar tycka är så himla snyggt, men det är attraktivt att ha för vissa för det visar att kvinnan inte frossar i mat (= är ett svullo) och är det något många föraktar i vår kultur är det ju en fet kvinna som köper kakor före oss i Icakön. Fetma är ickestatus i vår kultur, speciellt när det handlar om kvinnor (Här måste jag bara få bli irriterad på samhället och falla utanför trådens ram med att påpeka att feta män fortfarande är statusfigurer inom vissa områden. Varför är det ok för män att vara ett svullo men inte för kvinnor!?).
Idealen med deformerade kroppsdelar har oftast historiskt tagit sin början i makt, man har på toppen av samhället haft ett behov av att utmärka sig, särskilja sig från sina undersåtar. Bara vissa människor hade råd att ha en fru med liljefötter i kina. Därför blev liljefötter lika med pengar. I början kanske inte de kinesiska männen egentligen tände så värst på dessa deformerade små fötter, men med tiden och vanan och statusen som hörde till så blev det attraktivt och erotiskt.
Enligt psykologin så börjar vi människor gilla det vi sett ofta. Det vi från början kanske tyckt varit fult blir efter ett tag fint (tänk bara på hur vi formar oss efter modet: först fnyser vi åt utsvängda byxor och säger att det ska jag minsann aldrig sätta på mig, sen 5 år senare står alla där, inkl. en själv, och ståtar med sina sjuttisar). Därför kan det som från början bara varit en konstig statusgrej bli ett ideal som man dessutom eftertraktar. Men att gilla något och eftertrakta något behöver ju inte innebära att vi egentligen tycker att det är skönt att se på.
dk
- Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
dk,
"Skönt att se på" - attraktivt - status. Intima begrepp tycker jag. Att en man har mycket pengar kan göra honom attraktivare, men inte nödvändigtvis skönare att se på. Däremot tror jag vissa attribut som direkt inte härleds till skönhet får oss att överse brister. Örhängen ändrar t.ex inte vårt utseende egentligen, utan de blir externa attribut som gynnar vårt utseende. Tror andra externa attribut kan fungera på liknande sätt, även så abstrakta attribut som att ha mycket pengar: En fet man/kvinna kan t.ex bli attraktiv i tider av nöd, då det visar på att dessa har tillgångar. Men du tar även upp hur det ena övergår i det andra och är intimt sammanbundna.
Så även om det är som du säger:
Så är chansen stor att det kommer dithän.
En fet mage eller smal mage är ju inte snygg i sig, utan det är vad den representerar som ger oss skönheten. Så tror jag det är med all estetik, oavsett om det är biologiskt eller kulturellt betingat. Vi har ju tidigare pratat om detta när det gäller det pippinetta 1700talsmodet; där männen uttryckte något som många idag skulle finna frånstötande.
Att något i sig äger skönhet tror jag vi kan utesluta. "Skönheten" kan härledas till olika funktioner. Det kanske går att dela in i olika "fack" som du skriver, men det handlar då snarare om olika faser i övergångarna. Kan se ut enligt följande: Udda företeelse visar sig framgångsrik - företeelsen får status och eftertraktas - företeelsen blir ett skönhetsideal.
Kommer du ihåg när vi talade om de prostituerade i Venedig på 1700talet som stod på "styltor". Det kan ju först inte ha setts som attraktivt, bara underligt, men med tiden så fick vi det högklackade modet som ett resultat på styltornas effektivitet att få männens uppmärksamhet.
Men kanske är det så att det alltid har varit "skönt att se på" muskulösa, brunbrända och svettiga män, och att andra ideal enbart kan klassificeras som "status". Att kultiveringen aldrig kan överskugga det biologiska på samma villkor.
/Johan
"Skönt att se på" - attraktivt - status. Intima begrepp tycker jag. Att en man har mycket pengar kan göra honom attraktivare, men inte nödvändigtvis skönare att se på. Däremot tror jag vissa attribut som direkt inte härleds till skönhet får oss att överse brister. Örhängen ändrar t.ex inte vårt utseende egentligen, utan de blir externa attribut som gynnar vårt utseende. Tror andra externa attribut kan fungera på liknande sätt, även så abstrakta attribut som att ha mycket pengar: En fet man/kvinna kan t.ex bli attraktiv i tider av nöd, då det visar på att dessa har tillgångar. Men du tar även upp hur det ena övergår i det andra och är intimt sammanbundna.
Så även om det är som du säger:
En tallrik i läppen kanske inte anses "snyggt" egentligen ens hos den grupp av människor som har det i sin kultur, däremot är det attraktivt då det är en statussymbol.
Så är chansen stor att det kommer dithän.
En fet mage eller smal mage är ju inte snygg i sig, utan det är vad den representerar som ger oss skönheten. Så tror jag det är med all estetik, oavsett om det är biologiskt eller kulturellt betingat. Vi har ju tidigare pratat om detta när det gäller det pippinetta 1700talsmodet; där männen uttryckte något som många idag skulle finna frånstötande.
Att något i sig äger skönhet tror jag vi kan utesluta. "Skönheten" kan härledas till olika funktioner. Det kanske går att dela in i olika "fack" som du skriver, men det handlar då snarare om olika faser i övergångarna. Kan se ut enligt följande: Udda företeelse visar sig framgångsrik - företeelsen får status och eftertraktas - företeelsen blir ett skönhetsideal.
Kommer du ihåg när vi talade om de prostituerade i Venedig på 1700talet som stod på "styltor". Det kan ju först inte ha setts som attraktivt, bara underligt, men med tiden så fick vi det högklackade modet som ett resultat på styltornas effektivitet att få männens uppmärksamhet.
Men kanske är det så att det alltid har varit "skönt att se på" muskulösa, brunbrända och svettiga män, och att andra ideal enbart kan klassificeras som "status". Att kultiveringen aldrig kan överskugga det biologiska på samma villkor.
/Johan
Förslag
Skönhet är det som väcker behag hos och därmed attraherar betraktaren - oavsett egna egenskaper hos objektet i fråga.
Men det har andra också varit inne på härstädes.
MVH
Algotezza
Men det har andra också varit inne på härstädes.
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
"Människan är som en oslipad diamant"-kaktus
Jag tänker att detta med skönhetsideal är geografiskt.Jag tycker att det finns asiater som är jättevackra,liksom indianer och afrikaner.Skönhetsidealen i Japan är ngt helt annat än skönhetsidealen i västvärlden,eller finns det ngn som har en annan åsikt igen?
MVH:Kaktus
Jag tänker att detta med skönhetsideal är geografiskt.Jag tycker att det finns asiater som är jättevackra,liksom indianer och afrikaner.Skönhetsidealen i Japan är ngt helt annat än skönhetsidealen i västvärlden,eller finns det ngn som har en annan åsikt igen?
MVH:Kaktus
Re: Förslag
Algotezza skrev:Skönhet är det som väcker behag hos och därmed attraherar betraktaren - oavsett egna egenskaper hos objektet i fråga.
Hmmm...*kliar mig i skägget*. Finns skönheten som en egenskap i själva objektet eller om den finns i "the eye of the beholder"?
Jag anser att objektet måste ju ha den inneboende egenskapen skönhet för att vi ska anse att det är vackert. Visst finns det kulturella skillnader men då finns det en skönhet i objektet som just den kulturen har upptäckt medans andra kulturer går ovetandes om denna.
Sen undrar jag när och vart skönhetsupplevelsen äger rum? Är det när upplvelsen har bearbetats med kulturellt och socialt tankegods eller om den uppstår direkt vid själva synintrycket eller om den finns där ute utan vår preception? Vad anser ni?
Intressanta tankar , jag tror verkligen att vi påverkas av samtidens ideal , helt klart. om vi växte upp utan alla dessa påtryckningar från t ex media med vad som är FULT och SNYGGT osv kanske vi skulle falla för någon helt annan än vi gör idag.. utseendemässigt alltså..
vi är trots allt bara människor, föds utan kunskap och får den genom vår omvärld.. Som någon nämnde om mode, det e helt sant, först kan vi tycka nåttt är HEMSKT, sen när tillräckligt många har det så kan det bli helt okej och vi springer o köper de där fula byxorna och känner oss helläckra.. haha.. lite komiskt egentligen..
Det är ju faktiskt aldrig en ful människa på en "tjejtidning" som tex Cosmopolitan.. Hur skulle vi reagera om helt average looking människor prydde omslagen istället?..Nej, det är väl kanske lite av en "verklighetsflykt" också , man vill se vackra "perfekta" människor eftersom det trots allt inte finns så många av dem.. de flesta är ju "normala" till utseendet osv..
Eller vad tror ni?
vi är trots allt bara människor, föds utan kunskap och får den genom vår omvärld.. Som någon nämnde om mode, det e helt sant, först kan vi tycka nåttt är HEMSKT, sen när tillräckligt många har det så kan det bli helt okej och vi springer o köper de där fula byxorna och känner oss helläckra.. haha.. lite komiskt egentligen..
Det är ju faktiskt aldrig en ful människa på en "tjejtidning" som tex Cosmopolitan.. Hur skulle vi reagera om helt average looking människor prydde omslagen istället?..Nej, det är väl kanske lite av en "verklighetsflykt" också , man vill se vackra "perfekta" människor eftersom det trots allt inte finns så många av dem.. de flesta är ju "normala" till utseendet osv..
Eller vad tror ni?
-
magicadehex
Jag tycker att alla har något som är vackert, jag tror att många inte tittar efter så noggrant och därför kanske inte upptäcker att "den fula ankungen" faktiskt kan ha något vackert drag.
Vad tycker ni är skillnaden mellan att ha tex en vacker personlighet eller ett vackert yttre? Tycker inte ni att man kan förnimma insidan i det yttre?
Vad tycker ni är skillnaden mellan att ha tex en vacker personlighet eller ett vackert yttre? Tycker inte ni att man kan förnimma insidan i det yttre?
magicadehex skrev:Jag tycker att alla har något som är vackert, jag tror att många inte tittar efter så noggrant och därför kanske inte upptäcker att "den fula ankungen" faktiskt kan ha något vackert drag.
Vad tycker ni är skillnaden mellan att ha tex en vacker personlighet eller ett vackert yttre? Tycker inte ni att man kan förnimma insidan i det yttre?
De går ofta hand i hand, kompletterar varandra, förstärker varandra synergistiskt.... :lol:
Kolla bara den osminkade sköna verkligheten:
MVH
Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Skönhet är det betraktaren uppfattar som starkt tilltalande, alltså ett individuellt omdöme som baseras helt på den egna känslan. Men man kan ju manipulera folks uppfattning, tvinga på dem konstlade ideal, lite som kejsarens nya kläder, det krävs ibland ett barns naiva uppriktighet för att avslöja sanningen. Modeindustrin och medier förser oss friskt med deras uppfattning om vad vi skall tycka om, men är vi verkligen så lättlurade?
I USA var alla kvinnliga skådespelare under 1920-1980 näst intill stöpta i samma form, men samtidigt i Europa utgick man i filmbranchen mer från alldagliga kvinnor som skulle vara lätta att identifiera sig med. Det säger sig själv att vi därmed inte har samma kultstatus kring skådespelare, inom modebranchen blev idealen till slut så udda att protester började rasa mot verklighetsfrämmande ideal som ansågs kunna leda till allt ifrån anorexia till dåligt självförtroende hos unga flickor.
Även leksakindustrin med dockor som Barbie och Cindy ansattes av uppretade protester mot vad som ansågs vara karikatyrer på kvinnoideal.
Men själv anser jag att naturlig skönhet är något som är tidlöst, liksom att skönhet inte kan skapas genom smink eller kläder. En skönhet behöver inte göras om och ju mer smink, stajlade kläder någon kräver, desto större bevis på ett dåligt självförtroende uppvisar denne således.
I USA var alla kvinnliga skådespelare under 1920-1980 näst intill stöpta i samma form, men samtidigt i Europa utgick man i filmbranchen mer från alldagliga kvinnor som skulle vara lätta att identifiera sig med. Det säger sig själv att vi därmed inte har samma kultstatus kring skådespelare, inom modebranchen blev idealen till slut så udda att protester började rasa mot verklighetsfrämmande ideal som ansågs kunna leda till allt ifrån anorexia till dåligt självförtroende hos unga flickor.
Även leksakindustrin med dockor som Barbie och Cindy ansattes av uppretade protester mot vad som ansågs vara karikatyrer på kvinnoideal.
Men själv anser jag att naturlig skönhet är något som är tidlöst, liksom att skönhet inte kan skapas genom smink eller kläder. En skönhet behöver inte göras om och ju mer smink, stajlade kläder någon kräver, desto större bevis på ett dåligt självförtroende uppvisar denne således.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 358 och 0 gäster