VAD SKULLE DU GE/RISKERA DITT LIV FÖR ?

[LJUSUPPLEVELSE]

Med anledning av en kommentar på en annan tråd tyckte jag att det skulle vara intressant att öppna den här tråden ...

Jag skulle riskera mitt liv  för att rädda andra medlemmar i min familj ...
också för att undvika vissa tillstånd...ofrihet... om jag känt mig kraftigt förtryckt eller underkuvad tex...
avsaknad av kärlek och passion tex...
också om jag var understimulerad / hade tråkigt länge nog ...
Dessa saker tänker jag spontant på , men det kommer säkert fler...
Jag vill inte motivera än , jag hinner inte riktigt nu , men kommer att göra det senare...

mvh

[Algotezza]

Att bli odödlig.

Med vänlig hälsning Algotezza

[LJUSUPPLEVELSE]

...Mina bästa kompisar och deras barn och kanske tom en främling vid vissa situationer...min hund när jag var liten också...
Hos mig personligen är inte den största rädslan att förlora mitt liv...
Det finns några rädslor som går före :
1.rädslan att handikappas svårt och inte kunna ta mitt eget liv
2.rädslan att bli berövad all makt ( tex långt fängelsestraff)

Vad beror detta egentligen på?
Är det bara psykologiskt eller har det en filosofisk orsak ?
kanske en blandning...
Jag tycker att livet är värt att leva men...det finns vissa minimikrav annars är det inte värt att leva...
Är jag tvungen att gå omkring o jämt känna mig rädd för en massa saker/personer , eller om jag skulle känna mig mentalt handikappad och haft insikt över det ...då skulle jag inte heller vilja leva...om jag var till belastning bara för mina nära o kära eller tom för folk i allmänhet ...då skulle jag inte heller vilja leva....
Det kan hända att jag är för elitistisk i mitt tänkande , men jag kan inte se något annat sätt att vara på som skulle vara värt...
Det kan hända att jag ändrar mig när det verkligen gäller , men jag anser att om man är född frisk och någorlunda intelligent och haft någorlunda förutsättningar , att man bör sträva efter högre moraliska och samhälleliga nivåer och när man en gång lärt sig att flyga högt , blir det enormt svårt att lära sig krypa igen ...

ps det inte alls säkert jag skulle riskera mitt liv för att bli odödlig...det beror på förutsättningarna för min existens då...

mvh

[Algotezza]

...Mina bästa kompisar och deras barn och kanske tom en främling vid vissa situationer...min hund när jag var liten också...
Hos mig personligen är inte den största rädslan att förlora mitt liv...
Det finns några rädslor som går före :
1.rädslan att handikappas svårt och inte kunna ta mitt eget liv
2.rädslan att bli berövad all makt ( tex långt fängelsestraff)

Vad beror detta egentligen på?
Är det bara psykologiskt eller har det en filosofisk orsak ?
kanske en blandning...
Jag tycker att livet är värt att leva men...det finns vissa minimikrav annars är det inte värt att leva...
Är jag tvungen att gå omkring o jämt känna mig rädd för en massa saker/personer , eller om jag skulle känna mig mentalt handikappad och haft insikt över det ...då skulle jag inte heller vilja leva...om jag var till belastning bara för mina nära o kära eller tom för folk i allmänhet ...då skulle jag inte heller vilja leva....
Det kan hända att jag är för elitistisk i mitt tänkande , men jag kan inte se något annat sätt att vara på som skulle vara värt...
Det kan hända att jag ändrar mig när det verkligen gäller , men jag anser att om man är född frisk och någorlunda intelligent och haft någorlunda förutsättningar , att man bör sträva efter högre moraliska och samhälleliga nivåer och när man en gång lärt sig att flyga högt , blir det enormt svårt att lära sig krypa igen ...

ps det inte alls säkert jag skulle riskera mitt liv för att bli odödlig...det beror på förutsättningarna för min existens då...

mvh

Det vara bara en fånig variant på: "I could give my left arm to be ambidextrous!"

För övrigt kan det vara en enorm skillnad mellan vem eller vad man  kan tänka sig att riskera livet för, resp. vem eller vad man i praktiken gör det för.

Det som inte är värt att dö för är inte heller värt att leva för.

Med vänlig hälsning Algotezza

[J R Auk]

Frågan är felställd tycker jag.

Den borde inte vara för vad.

Utan;

när var och hur, skulle du ge ditt liv.

För inte ger du ditt liv för att rädda din familj hur som helst? Räddar du din fru från en dålig otrohetsaffär med ditt liv tex?

[Logos]

Om det skulle vara den enda möjligheten för att kunna rädda min sons liv skulle jag antagligen ge mitt liv (eller det tror jag nu i alla fall, svårt att säga innan man har varit i den situationen).

[LJUSUPPLEVELSE]

Sedan finns de som riskerar sina liv för högre ändamål men ångrar sig sedan ...som Gunnar ,RIP,som jag lärde känna för 20 år sedan .
Han var 82 år då , dog 2 är senare , och alkis.
Han hade varit frivillig under Spanien-kriget , kämpade m kommunisterna , och grät ibland över att han lät sig luras på det sättet , och gått o blivit "frivillig mördare" ...
Att man är beredd att riskera sitt liv för någonting behöver inte betyda att detta någonting har ett högre värde egentligen , utan kanske just bara under en tid...
Eller när jag jagar någon i bilen bara för att han utsatte mig för fara genom att göra något riktigt korkat i traffiken ...då kan jag riskera mitt liv bara för att köra ikapp och tala om vad jag tycker... (det har hänt alltför många gånger , har lagt av m det nu litet)
Fobikerna får vi inte heller glömma ...de är rätt många : flygrädda , höjdrädda mfl som känner att de riskerar sina liv i situationer där andra inte känner samma sak...
Sedan är det så att alla mer eller mindre har någon slags fobi , antigen i den materiella världen eller i tankeprocessens värld ...för det finns väl ingen av oss som helt utan rädsla vågar tänka på allt och vadsomhelst...
Men som tur är , behöver man egentligen inte i det moderna samhället riskera sitt liv alltför ofta , men jag ville ändå ta upp detta också för att ifrågasätta om livet i sig har något större värde om man aldrig vågar riskera det , och som en konsekvens även riskera sina pengar , sin tid mm...
Eller som någon sade : if you re afraid that you might lose it , it was never yours to begin with...

mvh

[seniorcarne]

Det beror på riskerna, är det väldigt låg risk så skulle jag vara beredd att riskera mitt liv för många saker, detta avtar dock med att risken stiger. När jag sedan är helt säker på att jag stryker med så är det också extremt få saker som jag är beredd att offra livet för.

[scirocco]

Fråga indianerna

[LJUSUPPLEVELSE]

Det beror på riskerna, är det väldigt låg risk så skulle jag vara beredd att riskera mitt liv för många saker, detta avtar dock med att risken stiger. När jag sedan är helt säker på att jag stryker med så är det också extremt få saker som jag är beredd att offra livet för.

Sant...man anpassar sin moral efter hur pass mycket livet är kärt för tillfället också...
En sak/moraliskt objekt som man skulle tagit en större risk för vid ett tidigare tillfälle är kanske inte lika viktig nu och därför inte värd att ta lika stora risker för , eftersom man behöver vara hel och frisk för att man har någonting annat/viktigare att göra framöver...
Eller kanske i extremare fall för att man vill offra sitt liv för något annat /större ändamål som man redan har bestämt...  
Bekvämligheten måste fungera som en avstyrande faktor också.
Har man ett mkt bekvämt liv och väldigt väl ordnat tar  man säkert färre risker än om man är van att leva spartanskt...
Man kanske vågar bestiga Everest eller hoppa bungyjump en gång per år men vågar inte ta flera risker om dagen på ett cafe där Bandidos brukar  hänga...

Fråga indianerna

Det är så jag menar...tar deras mark/ändrar deras livsstil/dödar dem/mm...
Det är klart att man tar risker sedan...

[scirocco]

Så bra du är vaken ,gomorron.Seniorcarne skulle jag inte vilja slåss emot.Han är ju inte beredd att dö för något. Tappar i vatten,skall bada. Återkommer om en stund.

[Åkes granne]

Mig själv (= lojaliteten?)

[Åkes granne]

Utforskade föresten det här igår.

http://sjalvmord.com/chat/login.php

[Anders]

En starkt hypotetisk fråga.

Säg så här - jag kör faktiskt bil till jobbet. Jag är alltså beredd att riskera livet för att slippa sitta på buss två timmar längre än vad det tar att åka bil. Men jag ser det inte så.

Om jag seriöst skulle riskera livet skulle nog beslutet inte vara helt logiskt. Det skulle nog bara ske som en stundens ingivelse.

Folk drar ju ut i krig. Där riskerar man inte bara livet, man tar andras. För vad? För att man ska det?

[Logos]

Du riskerar alltså inte livet när du åker buss?