När verkan är följden av uteblivna orsaker.

Moderator: Moderatorgruppen

Will B.C. Omenor-Mal
Inlägg: 12
Blev medlem: 26 jan 2010 19:52

När verkan är följden av uteblivna orsaker.

Inläggav Will B.C. Omenor-Mal » 29 jan 2010 18:31

Inom vetenskapen undersöks relationen mellan empiriska fenomen och sambandet mellan orsak och verkan. Att våra kroppar hålls nere på jordytan kan sägas vara verkan av jordens gravitation. Omvänt kan astronautens förmåga att sväva fritt i luften utanför jordens atmosfär sägas orsakas av den uteblivna gravitationen.

Inom psykologin tillämpas tanken om orsak och verkan i såväl forskning som i teorier. Man bör inte påstå någonting om man inte grundar det i något som kan mätas empiriskt.

Mammans tid med ett barn kan mätas empiriskt. Och hur den tiden spenderas kan också mätas. Fram till idag är det också ofta det man har gjort: Undersökt interaktionen mellan mor och barn in i minsta detalj, funnit sociala interaktionsmönster mellan dem (det kan handla om små små vardagliga beteendemönster som repeteras under lång tid) och dragit paralleller till barnets sociala interaktionmöster senare i vuxenlivet. Man har funnit samband, orsak och verkan. Det verkar finnas samband mellan hur mamman beter sig mot barnet och hur barnet blir senare i livet.

Hur är det då med astronauten som svävar fritt i luften till följd av den uteblivna gravitationen? Kan den vuxna individens beteenden på samma sätt sägas vara verkan av exempelvis en pappas repetativa uteblivna beteenden? Kan något sägas orsakas av inget beteende? Kan t.ex. en kvinnas attraktion av män som förtrycker henne mentalt vara en kombination av mammans mätbara påverkan och pappans omätbara påverkan? Det behöver inte betyda att pappan aldrig var närvarande, men det kan betyda att han var där kortare tid och/eller spenderade den närvarande tiden med barnet på ett annat sätt; kanske med mer tid med avsaknad av beteenden.

Som vetenskapen är formad måste orsaken kunna mätas eller vägas empiriskt för kunna undersökas - det gäller inom såväl naturvetenskap och ekonomi som samhällsvetenskap och humaniora. Men förståelsen av samband mellan orsak och verkan inom psykologin är unik, för människans sätt att vara och må kan orsakas av uteblivna orsaker.

Individers uppfattning av världen, hennes psykiska hälsa och förståelse av sig själv och sig själv i förhållande till andra är starkt förbunden med hur hennes historia av interaktion med andra människor ser ut. I interaktionen med andra måste avsaknaden av beteenden räknas in i lika hög grad som betydande för utvecklingen av personligheten, som befintliga beteenden.

Idag saknas metoder för att mäta detta. Kanske saknas till och med insikt i att också det som existerar genom sin avsaknad av existens och fram till idag därmed inte har ägnats någon uppmärksamhet, är av minst lika stor empirisk relevans.

Fry
Inlägg: 89
Blev medlem: 12 aug 2009 14:30
Ort: vettet

Inläggav Fry » 29 jan 2010 19:35

När du säger "orsakas av den uteblivna gravitationen" så har du redan förutsatt dragningskraften som referenspunkt. Men det tyngdlösa tillståndet orsakas givetvis inte av den uteblivna gravitationen, utan av andra orsaker. Så att något "existerar genom sin avsaknad av existens" skulle jag säga är en självmotsägelse.

Samma blir det om vi tillämpar på psykologin. När du säger att ett barn i avsaknad av pappa påverkas av detta så har du redan förutsatt mamma-pappa-rollen som referens. Det är därför man kan komma fram till absurditeter som att en verkan inte har en orsak. Det är väl språket som lurar oss här. Givetvis påverkas barn annorlunda om de har en eller två föräldrar närvarande, dem får helt enkelt olika upplevelser, men avsaknaden kan väl bara bli aktuell i förhållande till normen (i vid bemärkelse)?

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 27 feb 2010 05:12

När ett barn, som t.ex. haft en frånvarande (eller "icke-beteende") far, beter sig på ett visst sätt, och detta sätt på vilket barnet beter sig anses "bero på" faderns frånvaro (eller faderns "icke-beteende"), beror barnets beteende på barnets gener, kropps- och hjärninnehåll och omgivning - liksom vid alla andra tillfällen. Psykologi är härvidlag inte alls något unikt område. I minst samma mån som det finns händelser som kan förklara ett beteende inom någon annan disciplin, finns det händelser som kan förklara ett beteende inom psykologin. I vissa fall kanske denna händelse bara är en genetisk mutation som inträffade någon gång på stenåldern eller vid något annat tillfälle, men det finns alltid (eller så tycks det mig i alla fall) en orsak i form av en händelse av något slag (eller flera händelser).


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 17 och 0 gäster