Anta hypotetiskt följande. Du är en 25-årig svensk medborgare med hälsa, inkomster, tillgångar och "aptit på pengar" som en genomsnittlig 25-årig svensk medborgare. Du vet att jag är mångmiljonär, att jag är excentrisk, att jag kan vara extremt slösaktig när jag känner för det, att jag alltid är ärlig och att jag alltid håller mitt ord. Jag har nu bjudit hem dig för ett experiment där du kan vinna mycket pengar och inte förlora något annat än några minuter av din tid. Jag leder in dig i ett rum, räcker dig en handdator, och säger:
- Jag har öronmärkt en miljon kronor av mina pengar för det här experimentet. Du är en av tio för varandra helt obekanta 25-åriga svenska medborgare i din samhällsklass (vilka var och en har hälsa, inkomster, tillgångar och "aptit på pengar" som en genomsnittlig 25-årig svensk medborgare), som får/fått besöka det här rummet en och en, och som här av mig får/fått samma information som jag ger dig nu. Ingen av er har fått eller kommer någonsin att få träffa eller få någon identifierande information om någon annan av er. Du får nu trycka på j eller n på den här datorn. Det får även de övriga nio deltagarna. När alla tio deltagare har tryckt, sker följande. Om ni alla tio tryckt på j, ger jag var och en av er 100000 kronor. Om emellertid minst en av er tryckt på n, ger jag varje deltagare som tryckt på n 5000 kronor medan de som tryckt på j inte får någonting alls. Vad som därefter återstår av den miljon kronor jag öronmärkt för detta experiment eldar jag upp. Detta experiment genomförs endast en gång."
Om allt detta vore på riktigt, skulle du trycka på j eller n? Motivera ditt svar.
2) Vad skulle du trycka på om man genom att trycka på n garanterat fick 50000 kronor (och inte, som ovan, 5000 kronor) (men allt det ovanstående gällde i övrigt)? Motivera ditt svar.
3) Vad skulle du trycka på om tryckande på n garanterat gav 90000 kronor? Motivera ditt svar.
4) Vad skulle du trycka på om tryckande på n garanterat gav 99000 kronor? Motivera ditt svar.
Ett experiment utifrån fångarnas dilemma
Moderator: Moderatorgruppen
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
I första exemplet så trycker alla på Ja knappen, det finns ingen tvekan om det. Valet står ju mellan 5000 och 100.000,
5000 lockar inte tillräckligt för att trycka på nej och skulle nu någon annan vara så korkad att den tryckte på nej, så har man ju genom att själv trycka på ja endast missat chansen att få 5000, ingen jätteförlust mao.
I alla de följande exemplen så ökar däremot risken dramatiskt för att någon trycker på Nej knappen, då det är detsamma som att garantera sig 90-99.000 kr. Skillnaden mellan att kanske få 100.000 eller helt säkert få pengar är det som avgör och i det läget vill ingen riskera att bli utan.
5000 lockar inte tillräckligt för att trycka på nej och skulle nu någon annan vara så korkad att den tryckte på nej, så har man ju genom att själv trycka på ja endast missat chansen att få 5000, ingen jätteförlust mao.
I alla de följande exemplen så ökar däremot risken dramatiskt för att någon trycker på Nej knappen, då det är detsamma som att garantera sig 90-99.000 kr. Skillnaden mellan att kanske få 100.000 eller helt säkert få pengar är det som avgör och i det läget vill ingen riskera att bli utan.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Zokrates skrev:I första exemplet så trycker alla på Ja knappen, det finns ingen tvekan om det. Valet står ju mellan 5000 och 100.000,
5000 lockar inte tillräckligt för att trycka på nej och skulle nu någon annan vara så korkad att den tryckte på nej, så har man ju genom att själv trycka på ja endast missat chansen att få 5000, ingen jätteförlust mao.
I alla de följande exemplen så ökar däremot risken dramatiskt för att någon trycker på Nej knappen, då det är detsamma som att garantera sig 90-99.000 kr. Skillnaden mellan att kanske få 100.000 eller helt säkert få pengar är det som avgör och i det läget vill ingen riskera att bli utan.
Det är många som avstår från diverse försäkringar, t.ex. skidförsäkring vid korttidshyrning av slalomskidor, olika stöldförsäkringar etc, med motiveringen att försäkringspremien, även om den är mycket låg i relation till den skada man försäkrar sig mot, ändå är en förlustaffär statistiskt sett, eftersom försäkringsbolagen brukar se till att gå med vinst och eftersom "den sammantagna mängden pengar hos försäkringstagaren+försäkringsbolaget" inte ökar eller minskar beroende på om försäkringen kommer till nytta för försäkringstagaren någon gång eller inte. Sådana situationer tycks mig likna varianten med 90.000 kronor vid tryckande på n.
En medelsvensson som tryckt på j i mitt experiment, skulle, efter att alla tio deltagare tryckt på j, ekonomiskt befinna sig i i princip samma situation som en person som sedan länge är 100.000 kronor rikare än medelsvensson. En person som sedan länge är 100.000 rikare än medelsvensson skulle nog inte välja att ta en stöldförsäkring som kostar 10.000 kronor för en dag, även om han bedömde att av någon anledning risken är så hög som t.ex. 5% för att han blir bestulen på 100.000 kronor under den dag försäkringen skulle gälla (och om det enda sättet att alls minska den risken vore att ta försäkringen i fråga, och om försäkringen skulle eliminera den risken helt). För att övertygande motivera att man väljer en garanterad vinst på 90.000 kronor framför att med sannolikhet x få 100.000 kronor, tycks alltså x behöva vara mindre än 95%. Vad finns det för skäl att anta att x är mindre än 95% i "90.000-kronor-vid-n-varianten" av det experiment den här tråden utgår från?
Det som får dig att trycka på n (i 90.000-kronors-varianten) är att du befarar att någon annan kommer att trycka på n. Din inställning att du (i 90.000-kronors-varianten) gör klokt i att befara att någon trycker på n, och att du därmed gör klokt i att själv trycka på n, utgör samtidigt en del av orsaken till att människor i största allmänhet i sådana här situationer tenderar trycka på n, något som i sin tur ger dig ännu större anledning att befara att någon kommer att trycka på n, och så vidare, rekursivt, i oändlighet. Man kan säga att ni tillsammans förstärker varandras misstänksamhet i en ond spiral. Du trycker på n "därför att sådana som du trycker på n". Ersätter man "sådana som du" med "du", får man: "du trycker på n därför att du trycker på n". Vilket föranleder frågan: "varför skulle då någon trycka på n om du inte trycker på n?"
Eller med andra ord: om man trycker på n är det för att man misstänker att [andra är försiktiga eftersom de torde befara att [man själv är försiktig eftersom man misstänker att [andra är försiktiga eftersom de torde befara att [man själv är försiktig eftersom... osv i oändlighet. Är inte det en sorts cirkelresonemang, en ond spiral av självnärande misstänksamhet i samhället? Vi kräver formellt av vårt rättsväsende att det ska behandla människor som "oskyldiga till motsatsen bevisats", men behandlar vi inte själva varandra snarare som "skyldiga tills motsatsen bevisats" när vi trycker på n? Det tycks mig att vi "utsätter andra för det vi befarar att [andra kommer att utsätta oss för därför att vi själva utsätter andra för detta]".
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Vad är rimligen sannolikheten för att, i 90.000-kronorsvarianten, minst en av de övriga nio deltagarna trycker på n?
Jag antar att den sannolikheten måste vara åtminstone 5%, för att det ska vara rationellt för en själv att trycka på n?
Anta nu att tio andra, lite rikare personer spelar en "invertering" av 90.000-kronorsvarianten. Den går till så att tio personer, som var och en äger 90.000 kronor mer än en genomsnittlig 27-årig svensk medborgare (låt mig hädanefter förkorta "genomsnittlig 27-årig svensk medborgare" med "medelsvensson"), frivilligt deltar i ett spel med följande regler: Om de alla tio trycker på j, ger jag dem var och en 10.000 kronor. Om emellertid minst en trycker på n, måste var och en som tryckte på j ge mig 90.000 kronor, medan den eller de som tryckte på n varken får några pengar eller blir av med några pengar.
Notera att tryckande på j i denna "inverterade" version av 90.000-kronorsvarianten resulterar i lika god ekonomi för de som trycker på j i denna version som tryckande på j resulterade i i den ursprungliga 90.000-kronorsversionen för de som tryckte på j i den versionen (eftersom deltagarna i den ursprungliga versionen ägde 90.000 kronor mindre från början än deltagarna i den inverterade versionen), och att motsvarande gäller de som trycker på n i respektive version. Den inverterade varianten av spelet är mindre gynnsam för deltagarna än den ursprungliga, men den är lika mycket mindre gynnsam för j-tryckare som för n-tryckare. Det tycks mig att den inverterade varianten därmed "logiskt sett borde" ge samma beteende hos deltagarna som den ursprungliga skulle, men skulle den göra det i praktiken?
I den inverterade 90.000-kronorsvarianten har var och en av de tio deltagarna att välja mellan dessa två alternativ:
- Att trycka på n, och då själv inte få någonting, utan bara åstadkomma att 90.000 kronor förflyttas från var och en som tryckte på j till mig.
- Att trycka på j och få 10.000 kronor av mig, och inte påverka de andras ekonomi vare sig uppåt eller nedåt.*
Då alla deltagare vet att alla deltagare ställs inför detta val, hur stor bör varje deltagare logiskt sett bedöma sannolikheten vara för att minst en av de nio övriga kommer att trycka på n?
Mycket liten, vad jag kan bedöma. Klart mindre än 5%?
För jag menar, varför skulle någon, som bara är 90.000 kronor rikare än medelsvensson, hellre 1) se till att nio personer vars identitet han inte har någon aning om blir av med 90.000 kronor vardera, utan att han själv blir ett dugg rikare av det, än 2) själv bli ytterligare 10.000 kronor rikare?
Min slutsats av detta är att man antagligen bör trycka på n både i den inverterade 90.000-kronorsvarianten och i den ursprungliga. De två varianterna tycks mig nämligen så pass ekvivalenta att den strategi som är bäst i den ena borde vara bäst även i den andra.
*) Annorlunda uttryckt:
En j-tryckare lämnar båda versionerna av spelet med [antingen M+100.000 eller M kronor beroende på vad övriga deltagare trycker på].
En n-tryckare lämnar båda versionerna av spelet med [M+90.000 kronor oberoende av vad övriga deltagare trycker på].
(...där M står för Medelsvenssons tillgångar)
Jag antar att den sannolikheten måste vara åtminstone 5%, för att det ska vara rationellt för en själv att trycka på n?
Anta nu att tio andra, lite rikare personer spelar en "invertering" av 90.000-kronorsvarianten. Den går till så att tio personer, som var och en äger 90.000 kronor mer än en genomsnittlig 27-årig svensk medborgare (låt mig hädanefter förkorta "genomsnittlig 27-årig svensk medborgare" med "medelsvensson"), frivilligt deltar i ett spel med följande regler: Om de alla tio trycker på j, ger jag dem var och en 10.000 kronor. Om emellertid minst en trycker på n, måste var och en som tryckte på j ge mig 90.000 kronor, medan den eller de som tryckte på n varken får några pengar eller blir av med några pengar.
Notera att tryckande på j i denna "inverterade" version av 90.000-kronorsvarianten resulterar i lika god ekonomi för de som trycker på j i denna version som tryckande på j resulterade i i den ursprungliga 90.000-kronorsversionen för de som tryckte på j i den versionen (eftersom deltagarna i den ursprungliga versionen ägde 90.000 kronor mindre från början än deltagarna i den inverterade versionen), och att motsvarande gäller de som trycker på n i respektive version. Den inverterade varianten av spelet är mindre gynnsam för deltagarna än den ursprungliga, men den är lika mycket mindre gynnsam för j-tryckare som för n-tryckare. Det tycks mig att den inverterade varianten därmed "logiskt sett borde" ge samma beteende hos deltagarna som den ursprungliga skulle, men skulle den göra det i praktiken?
I den inverterade 90.000-kronorsvarianten har var och en av de tio deltagarna att välja mellan dessa två alternativ:
- Att trycka på n, och då själv inte få någonting, utan bara åstadkomma att 90.000 kronor förflyttas från var och en som tryckte på j till mig.
- Att trycka på j och få 10.000 kronor av mig, och inte påverka de andras ekonomi vare sig uppåt eller nedåt.*
Då alla deltagare vet att alla deltagare ställs inför detta val, hur stor bör varje deltagare logiskt sett bedöma sannolikheten vara för att minst en av de nio övriga kommer att trycka på n?
Mycket liten, vad jag kan bedöma. Klart mindre än 5%?
För jag menar, varför skulle någon, som bara är 90.000 kronor rikare än medelsvensson, hellre 1) se till att nio personer vars identitet han inte har någon aning om blir av med 90.000 kronor vardera, utan att han själv blir ett dugg rikare av det, än 2) själv bli ytterligare 10.000 kronor rikare?
Min slutsats av detta är att man antagligen bör trycka på n både i den inverterade 90.000-kronorsvarianten och i den ursprungliga. De två varianterna tycks mig nämligen så pass ekvivalenta att den strategi som är bäst i den ena borde vara bäst även i den andra.
*) Annorlunda uttryckt:
En j-tryckare lämnar båda versionerna av spelet med [antingen M+100.000 eller M kronor beroende på vad övriga deltagare trycker på].
En n-tryckare lämnar båda versionerna av spelet med [M+90.000 kronor oberoende av vad övriga deltagare trycker på].
(...där M står för Medelsvenssons tillgångar)
Justin Case skrev:I den inverterade 90.000-kronorsvarianten har var och en av de tio deltagarna att välja mellan dessa två alternativ:
- Att trycka på n, och då själv inte få någonting, utan bara åstadkomma att 90.000 kronor förflyttas från var och en som tryckte på j till mig.
- Att trycka på j och få 10.000 kronor av mig, och inte påverka de andras ekonomi vare sig uppåt eller nedåt.*
Då alla deltagare vet att alla deltagare ställs inför detta val, hur stor bör varje deltagare logiskt sett bedöma sannolikheten vara för att minst en av de nio övriga kommer att trycka på n?
Mycket liten, vad jag kan bedöma. Klart mindre än 5%?
För jag menar, varför skulle någon, som bara är 90.000 kronor rikare än medelsvensson, hellre 1) se till att nio personer vars identitet han inte har någon aning om blir av med 90.000 kronor vardera, utan att han själv blir ett dugg rikare av det, än 2) själv bli ytterligare 10.000 kronor rikare?
Du har tydligen redan glömt reglerna för ditt eget spel. Att trycka j ger ingen garanterad vinst på 10000 kr utan kan lika gärna göra en 90000 kr fattigare. Varför skulle någon ta den risken när man har så lite att vinna?
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Dura M skrev: Att trycka j ger ingen garanterad vinst på 10000 kr
Ordet "garanterat" var kanske ett för starkt ord, men jag ser inte riktigt varför sanningen skulle vara så värst långt därifrån.
utan kan lika gärna göra en 90000 kr fattigare.
Varför skulle det lika gärna kunna det?
Varför skulle någon ta den risken när man har så lite att vinna?
Varför skulle det vara någon nämnvärd risk? D.v.s. varför skulle någon trycka n?
För att någon annan kanske gör det annars, svarar du kanske. Men varför skulle någon annan göra det annars? För att någon annan kanske gör det annars, svarar du kanske igen. Men varför skulle någon annan göra det annars? Osv.
Ingen vinner något på att trycka på n. Genom tryckande på n förstör man bara för andra och försakar samtidigt en chans att få 10.000 kronor. Varför skulle då någon trycka på n med någon ansenlig sannolikhet?
Det vore mycket lätt för medelsvensson att i verkliga livet ställa till med ekonomisk eller annan skada för någon för honom obekant person utan att bli upptäckt. Varför sker det då ändå så väldigt sällan, i proportion till hur många människor och tillfällen att ställa till skada det finns? För att det oftast inte finns något att vinna på att ställa till med skada för någon, och för att ytterst få människor är elaka till sin natur. När någon ställer till med skada för någon är det oftast som hämnd för något, eller i enstaka fall i utpressningssyfte eller liknande. Jag vet inte varför det skulle vara rationellt att utgå från att tryckande på n i 90.000-kronorsvarianten vore behäftat med någon nämnvärd risk. Om jag skulle bedöma risken vara 3%, skulle jag ta den, eftersom 10.000 kronor är 10% av 100.000 kronor, alltså mer än 3%. Skulle jag bedöma risken vara minst 10% skulle jag inte ta den. Men varför skulle den vara minst 10% snarare än 3%?
när man har så lite att vinna?
Om du tycker att 10.000 kronor är så lite att det inte är värt att bry sig om, får du gärna ge mig 10.000 kronor!
(Inte? Då kanske du inte tycker att det är en så oväsentlig summa trots allt?)
Varför misströstar jag andras beslut?
Vi har en borgerlig regering som säljer ut statliga företag som i en del fall kan liknas vid hönor som lägger guldägg,
istället för att sälja äggen säljer de alltså ut hönorna, på sikt en mycket olönsam affär, ja beviset är ju att företagen köps upp av intressen som insett att det är en vinstaffär för dem själva.
Trots detta massiva landsförräderi har alliansen en oproportioneligt hög andel av befolkningen som stödjer dem trots att det endast är en bråkdel, 11% av dem själva som på sikt kan sägas gynnas av förfarandet.
Ett fångarnas exempel applicerat på alliansen= ja gentemot oppositionen=nej, ser då ut så här i förminskad variant.
Fördelning av 1.1 miljon genom majoritetsval.
11 personer skall trycka på en ja eller nej knapp.
ja innebär att bara 1 av dem gynnas och får allt, alla övriga blir alltså utan,
nej innebär att alla delar exakt lika på potten.
Hur går det? Utifrån resultatet från förra valet, som kan betraktas som en större modell för utgången i detta exemplet
tryckte alltså 6 på ja och 5 på nej.
Vi har en borgerlig regering som säljer ut statliga företag som i en del fall kan liknas vid hönor som lägger guldägg,
istället för att sälja äggen säljer de alltså ut hönorna, på sikt en mycket olönsam affär, ja beviset är ju att företagen köps upp av intressen som insett att det är en vinstaffär för dem själva.
Trots detta massiva landsförräderi har alliansen en oproportioneligt hög andel av befolkningen som stödjer dem trots att det endast är en bråkdel, 11% av dem själva som på sikt kan sägas gynnas av förfarandet.
Ett fångarnas exempel applicerat på alliansen= ja gentemot oppositionen=nej, ser då ut så här i förminskad variant.
Fördelning av 1.1 miljon genom majoritetsval.
11 personer skall trycka på en ja eller nej knapp.
ja innebär att bara 1 av dem gynnas och får allt, alla övriga blir alltså utan,
nej innebär att alla delar exakt lika på potten.
Hur går det? Utifrån resultatet från förra valet, som kan betraktas som en större modell för utgången i detta exemplet
tryckte alltså 6 på ja och 5 på nej.
Justin Case skrev:Dura M skrev: Att trycka j ger ingen garanterad vinst på 10000 kr
Ordet "garanterat" var kanske ett för starkt ord, men jag ser inte riktigt varför sanningen skulle vara så värst långt därifrån.utan kan lika gärna göra en 90000 kr fattigare.
Varför skulle det lika gärna kunna det?Varför skulle någon ta den risken när man har så lite att vinna?
Varför skulle det vara någon nämnvärd risk? D.v.s. varför skulle någon trycka n?
För att någon annan kanske gör det annars, svarar du kanske. Men varför skulle någon annan göra det annars? För att någon annan kanske gör det annars, svarar du kanske igen. Men varför skulle någon annan göra det annars? Osv.
Ingen vinner något på att trycka på n. Genom tryckande på n förstör man bara för andra och försakar samtidigt en chans att få 10.000 kronor. Varför skulle då någon trycka på n med någon ansenlig sannolikhet?
Det vore mycket lätt för medelsvensson att i verkliga livet ställa till med ekonomisk eller annan skada för någon för honom obekant person utan att bli upptäckt. Varför sker det då ändå så väldigt sällan, i proportion till hur många människor och tillfällen att ställa till skada det finns? För att det oftast inte finns något att vinna på att ställa till med skada för någon, och för att ytterst få människor är elaka till sin natur. När någon ställer till med skada för någon är det oftast som hämnd för något, eller i enstaka fall i utpressningssyfte eller liknande. Jag vet inte varför det skulle vara rationellt att utgå från att tryckande på n i 90.000-kronorsvarianten vore behäftat med någon nämnvärd risk. Om jag skulle bedöma risken vara 3%, skulle jag ta den, eftersom 10.000 kronor är 10% av 100.000 kronor, alltså mer än 3%. Skulle jag bedöma risken vara minst 10% skulle jag inte ta den. Men varför skulle den vara minst 10% snarare än 3%?när man har så lite att vinna?
Om du tycker att 10.000 kronor är så lite att det inte är värt att bry sig om, får du gärna ge mig 10.000 kronor!
(Inte? Då kanske du inte tycker att det är en så oväsentlig summa trots allt?)
Inlägget verkar vara något förvirrat. Vi kan väl dock enas om att den högsta möjliga vinsten är 10000 och den högsta möjliga förlusten 90000*9-10000=800000?
Justin Case skrev:Genom tryckande på n förstör man bara för andra och försakar samtidigt en chans att få 10.000 kronor.
...och slipper risken att förlora 90000 kr.
Du utgår från det som skall visas. Du argumenterar för att alla kommer att trycka j genom att anta att ingen har något att förlora på att trycka j, dvs genom att anta att alla kommer att trycka j. Även du borde begripa att det argumentet inte håller.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Dura M skrev:Justin Case skrev:Genom tryckande på n förstör man bara för andra och försakar samtidigt en chans att få 10.000 kronor.
...och slipper risken att förlora 90000 kr.
...och slipper samtidigt straff från kristendomens Gud. Och slipper få smisk av jultomten. Och slipper att utomjordingar kommer och tar en. Osv. Det finns mycket man "slipper" genom att agera irrationellt.
Du utgår från det som skall visas.
Jag utgår från att alla deltagare vet att varje deltagare vinner minst 10.000 kr mer på om alla deltagare trycker j än på vad någon som helst deltagare vinner på om en eller flera deltagare trycker n. Allt annat lika är den omständigheten ett skäl för tryckande på j. För att det ska finnas anledning att inte trycka j måste det finnas anledning att trycka n. För att det ska finnas anledning att trycka n måste det finnas anledning att befara att någon annan trycker n. För att det ska finnas anledning att befara att någon annan trycker n, måste det finnas anledning att befara att denna andra befarar att någon annan trycker n. Så här fortsätter det utan ände, utan att man någonsin kommer fram till någon anledning för någon att trycka n; alltså kan man inte visa att det finns någon anledning för någon att trycka n. Då återstår endast anledningen att trycka j, som, till skillnad från anledningen att trycka n, har något som talar för sig, nämligen att alla vill ha så mycket pengar som möjligt och att j ger mer pengar än n - givet att ingen trycker på n, något vi som sagt inte kommer fram till något som talar för att någon skulle göra.
Så länge det inte är visat att någon kommer att trycka n, varför då utgå från att någon kommer att trycka n? (I likhet med: "Så länge det inte är visat att kristendomens Gud finns på riktigt, varför utgå från att kristendomens Gud finns på riktigt?".)
I originalversionen av fångarnas dilemma vinner man mer på att motarbeta de andra, om de andra samarbetar, än vad man vinner på om alla samarbetar. Så är det inte i denna tråds version av fångarnas dilemma. Att man även i denna tråds version av fångarnas dilemma skulle kunna sägas "vinna" (eller undkomma att förlora) något genom att trycka n förutsätter att det finns anledning att befara att någon trycker n. Om man utan motivering utgår från att en sådan anledning finns, utgår man från det som skall visas. Och även om man kan visa att det finns risk att någon trycker n (en sådan risk skulle i så fall bero på att det finns irrationella människor), men inte visa att denna risk är större än t.ex. 3 procent, har man fortfarande inte visat att man bör trycka n.
Du argumenterar för att alla kommer att trycka j genom att anta att ingen har något att förlora på att trycka j, dvs genom att anta att alla kommer att trycka j. Även du borde begripa att det argumentet inte håller.
En djupt troende kristen hade kunnat säga till mig: "Du argumenterar för att alla kommer att trycka j genom att anta att det inte finns någon väsentlig risk att det finns en Gud som straffar de som trycker j. Även du borde begripa att det argumentet inte håller."
Som det heter: You are never called upon to prove a negative.
Justin Case skrev:För att det ska finnas anledning att inte trycka j måste det finnas anledning att trycka n. För att det ska finnas anledning att trycka n måste det finnas anledning att befara att någon annan trycker n. För att det ska finnas anledning att befara att någon annan trycker n, måste det finnas anledning att befara att denna andra befarar att någon annan trycker n. Så här fortsätter det utan ände, utan att man någonsin kommer fram till någon anledning för någon att trycka n; alltså kan man inte visa att det finns någon anledning för någon att trycka n.
Finn fem fel:
För att det ska finnas anledning att inte trycka n måste det finnas anledning att trycka j. För att det ska finnas anledning att trycka j måste det finnas anledning att tro att alla andra trycker j. För att det ska finnas anledning att tro att alla andra trycker j, måste det finnas anledning att tro att alla andra tror att alla andra trycker j. Så här fortsätter det utan ände, utan att man någonsin kommer fram till någon anledning för alla att trycka j; alltså kan man inte visa att det finns någon anledning för alla att trycka j.
Om jag hade framfört ett sådant argument, hade du då accepterat det som giltigt? Vad jag undrar är alltså, leker vi just nu en lek där du lägger fram argument som du vet inte håller, eller förstår du faktiskt inte varför ovanstående inte är en giltig slutledning?
Justin Case skrev:Då återstår endast anledningen att trycka j, som, till skillnad från anledningen att trycka n, har något som talar för sig, nämligen att alla vill ha så mycket pengar som möjligt och att j ger mer pengar än n - givet att ingen trycker på n, något vi som sagt inte kommer fram till något som talar för att någon skulle göra.
Exakt, givet att ingen trycker på n så är det bäst att trycka j. Du fortsätter att utgå från det som skall visas. Frågan är hur många varv du skall springa runt i den där cirkeln innan du själv begriper vad det är du håller på med.
Justin Case skrev:Så länge det inte är visat att någon kommer att trycka n, varför då utgå från att någon kommer att trycka n? (I likhet med: "Så länge det inte är visat att kristendomens Gud finns på riktigt, varför utgå från att kristendomens Gud finns på riktigt?".)
Jag utgår inte från att någon kommer att trycka n. Min utgångspunkt är att man måste ha starka skäl att tro att alla andra kommer att trycka j för att det skall vara rationellt att trycka j. Så länge sådana starka skäl saknas är det bättre att trycka n. Jag finner själv inga starka skäl att tro att alla kommer att trycka j och du levererar bara cirkelresonemang. Där står vi just nu.
-
Justin Case
- Inlägg: 3552
- Blev medlem: 31 mar 2007 17:46
Dura M skrev:För att det ska finnas anledning att inte trycka n måste det finnas anledning att trycka j. För att det ska finnas anledning att trycka j måste det finnas anledning att tro att alla andra trycker j. För att det ska finnas anledning att tro att alla andra trycker j, måste det finnas anledning att tro att alla andra tror att alla andra trycker j. Så här fortsätter det utan ände, utan att man någonsin kommer fram till någon anledning för alla att trycka j; alltså kan man inte visa att det finns någon anledning för alla att trycka j.
Om jag hade framfört ett sådant argument, hade du då accepterat det som giltigt? Vad jag undrar är alltså, leker vi just nu en lek där du lägger fram argument som du vet inte håller, eller förstår du faktiskt inte varför ovanstående inte är en giltig slutledning?
Låt oss titta på ditt kriterium "För att det ska finnas anledning att inte trycka n måste det finnas anledning att trycka j.". Det kriteriet är uppfyllt. Det finns anledning att trycka j. Den anledningen är kombinationen av [att var och en av de tio deltagarna, inklusive man själv, får mer pengar om samtliga tio deltagare trycker j än vid någon annan knapptryckningskombination från de tios sida] och [att det undantagslöst gynnar samtliga tio deltagare att eventuella misstankar om att någon kanske kommer att trycka n avfärdas som irrationella av samtliga tio deltagare].
Är kriteriet "För att det ska finnas anledning att trycka n måste det finnas anledning att befara att någon annan trycker n" uppfyllt? Inte alls lika uppenbart. Häri ligger skillnaden mot kriteriet som inledde föregående stycke. Som jag tidigare visat, hamnar man här i en oändlig "eftersom andra kan befara att någon annan kommer att trycka på n"-harang, och den harangens oändlighet innebär att man aldrig rationellt kan komma fram till någon anledning att befara att någon ska trycka n annat än som följd av irrationalitet. Jag medger att det finns risk att någon agerar irrationellt, men jag ifrågasätter att denna risk skulle vara så pass stor att den övertrumfar skillnaden mellan 100.000 kronor och 90.000 kronor. Det irrationella beteende jag syftar på i sammanhanget är att förutsätta att någon annan skulle ha rationella skäl att handla irrationellt, d.v.s. förstöra för andra utan att själv vinna något på det.
(För att vara riktigt noga kan jag medge att man får en liten, med betoning på liten, fördel av att 1-9 personer, som är ungefär lika rika som man själv, går miste om 10.000 kronor vardera. Pengar är ju ett nollsummespel; när någon blir av med pengar, blir alla andras pengar lite mer värda, så att strängt taget alla människor på jorden och inte bara den som fick pengarna blir rikare. Men jag har svårt att tänka mig att den fördelen kan ha någon avgörande betydelse i det här sammanhanget, med tanke på hur lite 9 x 10.000 kronor delat på 6 miljarder människor blir.)
I versionen där var och en som trycker på n får 5.000 kr, och var och en får 100.000 kr om alla trycker j, är det tydligt att det är bäst att trycka j. Ännu tydligare blir det om man byter ut 5.000 kronor mot 5 kr. Det kan alltså inte vara det att det skulle vara något principiellt rationellt i att "hellre garanterat få en viss mängd pengar x än att kanske eller kanske inte få en större mängd pengar y" (d.v.s. trycka n istället för j) som får dig att komma till slutsatsen att man bör trycka n. Det måste istället vara någon sorts beräkning av sannolikheten för att de andra kommer att trycka n. Vad som är intressant är vad den sannolikhetsberäkningen grundar sig på för antaganden. Den tycks nämligen, i mångas fall, tendera utgå från en allmän föreställning om att andra människor är irrationella, att andra människor inte vet sitt eget bästa (eller att de åtminstone inte handlar i enlighet med en vetskap om sitt eget bästa, om de har en sådan). Är det verkligen rationellt att tillmäta andra människor så låg grad av ratinalitet, med tanke på att man kommer att behöva samarbeta med dem i framtiden? Det sägs att förtroende är något man måste förtjäna. Men man bör nog även ta med i beräkningen att man, genom att ge andra människor förtroende, ökar mängden tillit mellan människor i världen i största allmänhet, och på så sätt ökar mänsklighetens möjligheter att överleva detta årtusende eller åtminstone detta århundrade.
Justin Case skrev:Låt oss titta på ditt kriterium "För att det ska finnas anledning att inte trycka n måste det finnas anledning att trycka j.". Det kriteriet är uppfyllt. Det finns anledning att trycka j.
Bra, då inser du alltså att det måste vara något fel på den presenterade slutledningen. Att du lyckas förvirra dig in i någon slags infinit regress där du inte finner några skäl för A betyder inte att skäl för A saknas.
Justin Case skrev:Det kan alltså inte vara det att det skulle vara något principiellt rationellt i att "hellre garanterat få en viss mängd pengar x än att kanske eller kanske inte få en större mängd pengar y" (d.v.s. trycka n istället för j) som får dig att komma till slutsatsen att man bör trycka n. Det måste istället vara någon sorts beräkning av sannolikheten för att de andra kommer att trycka n.
Jag har redan förklarat hur jag resonerar så det finns ingen anledning för dig att spekulera om den saken. I avsaknad av starka skäl att tro att alla andra kommer att trycka j så är det bättre att trycka n. Detta helt enkelt för att oddsen är som de är. Skall man satsa pengar i ett spel med låga odds bör man vara säker på sin sak. Är man osäker är det bättre att avstå.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 30 och 0 gäster