Lägg ner, lägg om, tänk nytt!
Moderator: Moderatorgruppen
Lägg ner, lägg om, tänk nytt!
När någon utpekas som skeptiker menas vanligtvis att denne är besvärlig, ifrågasättande eller misstroende. Begreppet används oftast i nedsättande och bara undantagsvis i positiv bemärkelse.
(Inlägget kan läsas i sin helhet på (lite bättre, lite roligare rent grafiskt)
http://maxexhact.wordpress.com/2010/07/ ... tank-nytt/)
Att vara skeptiker är att motsätta sig den allmänna uppfattningen – att gå emot konsensus. Inte undra på att begreppet haft en dålig klang för alla utom för skeptikerna själva – som satt en ära i att vara just – skeptiska.
Begreppet härrör från antiken och utvecklades inom den dåtida intellektuella debatten om vilka som hade rätten att ha rätt. Skeptikerna var de som inte köpte hela den filosofiska begreppsvärld som började utmejslas av bland andra Platon och Aristoteles. De kallades sig därför för ”de som fortsätter att undersöka”– ”skeptikoi”. Alltså de som inte hade en förutfattad eller dogmatisk inställning till verkligheten utan en mer prövande och empirisk.
Skeptikerna tillhörde alltså i första hand den grupp av ”fria intellektuella” som valde att inte godta den rationalistiska och gudomligt inspirerade sanningsiver som för övrigt dominerade den tidens intellektuella debatt. Och de övertog på så vis också den humanism som grundades med Protagoras och de äldre sofisterna.
Skeptikerna utvecklade också ett förhållningssätt som innebar att utföra en ”epoché” – vilket är att uppfatta som en metod för att i stunden temporärt lägga ned sitt omdöme. Man införde denna epoché, ungefär som när man gör en rockad i ett schackspel, när det var dags att ifrågasätta vad som tidigare betraktades som säkerställt.
I grunden uppfattade de det som att vi levde i en värld av idel föreställningar och att dessa ibland kunde hindra oss från att pröva och komma fram till mer sunda omdömen. Alltså en helt motsatt kunskapssyn i förhållande till Platons.
Så närhelst vi känner oss bergsäkra på något, kan vi testa med att införa denna epoché. Att ställa oss frågan, är det verkligen på detta viset? Och på så vis leda tanken eller debatten vidare.
Pröva själv!
”Alla människor är i grunden jämlika!” Är vi?
”Staten innebär alltid ett förtryck!” Gör den?
”Vi äger alla rätten till en värdig ålderdom!” Jasså?
”Den rike lever på den fattiges möda.” Hmmm?
”Det finns en inneboende godhet i alla människor!” Who says???
(Inlägget kan läsas i sin helhet på (lite bättre, lite roligare rent grafiskt)
http://maxexhact.wordpress.com/2010/07/ ... tank-nytt/)
Att vara skeptiker är att motsätta sig den allmänna uppfattningen – att gå emot konsensus. Inte undra på att begreppet haft en dålig klang för alla utom för skeptikerna själva – som satt en ära i att vara just – skeptiska.
Begreppet härrör från antiken och utvecklades inom den dåtida intellektuella debatten om vilka som hade rätten att ha rätt. Skeptikerna var de som inte köpte hela den filosofiska begreppsvärld som började utmejslas av bland andra Platon och Aristoteles. De kallades sig därför för ”de som fortsätter att undersöka”– ”skeptikoi”. Alltså de som inte hade en förutfattad eller dogmatisk inställning till verkligheten utan en mer prövande och empirisk.
Skeptikerna tillhörde alltså i första hand den grupp av ”fria intellektuella” som valde att inte godta den rationalistiska och gudomligt inspirerade sanningsiver som för övrigt dominerade den tidens intellektuella debatt. Och de övertog på så vis också den humanism som grundades med Protagoras och de äldre sofisterna.
Skeptikerna utvecklade också ett förhållningssätt som innebar att utföra en ”epoché” – vilket är att uppfatta som en metod för att i stunden temporärt lägga ned sitt omdöme. Man införde denna epoché, ungefär som när man gör en rockad i ett schackspel, när det var dags att ifrågasätta vad som tidigare betraktades som säkerställt.
I grunden uppfattade de det som att vi levde i en värld av idel föreställningar och att dessa ibland kunde hindra oss från att pröva och komma fram till mer sunda omdömen. Alltså en helt motsatt kunskapssyn i förhållande till Platons.
Så närhelst vi känner oss bergsäkra på något, kan vi testa med att införa denna epoché. Att ställa oss frågan, är det verkligen på detta viset? Och på så vis leda tanken eller debatten vidare.
Pröva själv!
”Alla människor är i grunden jämlika!” Är vi?
”Staten innebär alltid ett förtryck!” Gör den?
”Vi äger alla rätten till en värdig ålderdom!” Jasså?
”Den rike lever på den fattiges möda.” Hmmm?
”Det finns en inneboende godhet i alla människor!” Who says???
Si vis pacem, para bellum
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Bra!
Vilket bra och välskrivet inlägg! Ja, det hade varit intressant att se (bevittna) hur saker och ting hade utvecklat sig om man höjde "skeptikeregenskapen" bara ett litet "steg" i det mänskliga psyket. Vad hade hänt med vetenskapen, kulturen, religionen, filosofin, samhället etc?
Vänligen
Fredrik
Vänligen
Fredrik
Re: Bra!
freddemalte skrev:Vilket bra och välskrivet inlägg! Ja, det hade varit intressant att se (bevittna) hur saker och ting hade utvecklat sig om man höjde "skeptikeregenskapen" bara ett litet "steg" i det mänskliga psyket. Vad hade hänt med vetenskapen, kulturen, religionen, filosofin, samhället etc?
Vänligen
Fredrik
Tack för de uppskattande orden! Ja, det hade nog varit bra om "skeptikeregenskapen" hade kunnat gå att höjas en aning. Tyvärr är det ju dock motsatsen som gäller – den självsäkra övertron dominerar...
Si vis pacem, para bellum
Vart dominerar den självsäkra övertron?
Vad jag ser så finns den inom politiken, inom finansvärlden, hos den som har eller söka gripa ledarskap om en grupp. Men finns den i vetenskapen generellt? Nej det kan jag inte hålla med om. De är inte några begreppsskeptiker, men ofta mot sitt eget ämne skeptiska.
Så är det verkligen frågan om att detta skeptikoi garanterar att det inte ges en självsäker övertro?
Bara för att en söker behöver den inte presentera sina resultat.
Falska auktoriteter nyttjar sanning som ett värdegivande begrepp till deras auktoritära anspråk.
Det avhjälps bara genom att man är beredd att hota var och envar som söker upprätta sig så.
Vad jag ser så finns den inom politiken, inom finansvärlden, hos den som har eller söka gripa ledarskap om en grupp. Men finns den i vetenskapen generellt? Nej det kan jag inte hålla med om. De är inte några begreppsskeptiker, men ofta mot sitt eget ämne skeptiska.
Så är det verkligen frågan om att detta skeptikoi garanterar att det inte ges en självsäker övertro?
Bara för att en söker behöver den inte presentera sina resultat.
Falska auktoriteter nyttjar sanning som ett värdegivande begrepp till deras auktoritära anspråk.
Det avhjälps bara genom att man är beredd att hota var och envar som söker upprätta sig så.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:
Så är det verkligen frågan om att detta skeptikoi garanterar att det inte ges en självsäker övertro?
Bara för att en söker behöver den inte presentera sina resultat.
Falska auktoriteter nyttjar sanning som ett värdegivande begrepp till deras auktoritära anspråk.
Det avhjälps bara genom att man är beredd att hota var och envar som söker upprätta sig så.
Ursäkta men vad är det du säger, vad menar du?
Si vis pacem, para bellum
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Bra!
Intressant! Vad avser du specifikt när de skriver så? / Fredrikmaxexhact skrev:freddemalte skrev:Vilket bra och välskrivet inlägg! Ja, det hade varit intressant att se (bevittna) hur saker och ting hade utvecklat sig om man höjde "skeptikeregenskapen" bara ett litet "steg" i det mänskliga psyket. Vad hade hänt med vetenskapen, kulturen, religionen, filosofin, samhället etc?
Vänligen
Fredrik
Tack för de uppskattande orden! Ja, det hade nog varit bra om "skeptikeregenskapen" hade kunnat gå att höjas en aning. Tyvärr är det ju dock motsatsen som gäller – den självsäkra övertron dominerar...
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
maxexhact skrev:J R Auk skrev:
Så är det verkligen frågan om att detta skeptikoi garanterar att det inte ges en självsäker övertro?
Bara för att en söker behöver den inte presentera sina resultat.
Falska auktoriteter nyttjar sanning som ett värdegivande begrepp till deras auktoritära anspråk.
Det avhjälps bara genom att man är beredd att hota var och envar som söker upprätta sig så.
Ursäkta men vad är det du säger, vad menar du?
Att det inte alls är så att den "den självsäkra övertron dominerar". Tvärt om så är den i minoritet. Men detta skeptiska leder till att praxis får lida. Därför kan det framstå som att den där övertron dominerar. Men snarare är det mer korrekt att säga att många skeptiska praktiker haltar för att de saknar den handlingskraft som behövs. Det är alltså inte en makt som grips utan en makt som ges.
Jag ger alltså ett moraliskt påstående till skeptiker. Att vissa saker kan vi lita på, och att dessa måste vi agera på. Det är det "eviga" som behöver betvivlas, det ständigt föränderliga framträder klart för vårt öga
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:Men detta skeptiska leder till att praxis får lida. Därför kan det framstå som att den där övertron dominerar. Men snarare är det mer korrekt att säga att många skeptiska praktiker haltar för att de saknar den handlingskraft som behövs. Det är alltså inte en makt som grips utan en makt som ges.
Jag ger alltså ett moraliskt påstående till skeptiker. Att vissa saker kan vi lita på, och att dessa måste vi agera på. Det är det "eviga" som behöver betvivlas, det ständigt föränderliga framträder klart för vårt öga
Jag är skeptiskt till din slutsats att skepticism leder till svagare handlingskraft. För en sann skeptiker kan akten att inte agera ses som en aktion. Jag ser ingenting som hindrar en skeptiker till att agera, men han/hon kanske är skeptisk till om det är rätt metod innan resultaten ges.
Den enda nackdelen jag ser med att vara skeptiker är att det blir svårare att ta del av olika placeboeffekter.
Den som inte finns, den syns inte.
Alltså jag är själv skeptiker. Håller på att ge upp min stoicism dock. Men jag har även fått syn på att det existerar det här förlamande även inom skepsismen. Men det är självklart inte nödgat så.
Intressant för övrigt vad djupt dessa traditioner rinner genom vår kultur.
Intressant för övrigt vad djupt dessa traditioner rinner genom vår kultur.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Jag håller nog faktiskt med dig ganska mycket. Det finns folk som sitter och är skeptiska till allt och känner sig väldigt nöjda med det. Jag har en liten annan filosofi, jag tror på vad jag vill hur starkt jag vill, men jag är övertygad om att möjligheten finns att jag har helt fel i varje aspekt.
"Hippies.They're everywhere. They wanna save the earth, but all they do is smoke pot and smell bad." - Eric Cartman
"Hippies.They're everywhere. They wanna save the earth, but all they do is smoke pot and smell bad." - Eric Cartman
Den som inte finns, den syns inte.
J R Auk skrev:Alltså jag är själv skeptiker. Håller på att ge upp min stoicism dock. Men jag har även fått syn på att det existerar det här förlamande även inom skepsismen. Men det är självklart inte nödgat så.
Har du lust att dela med dig om vad det var som fick dig att trilla bort från detta spår? För övrigt delar jag din tanke om förlamande skepticism - efter att ha läst runt på vof ett par år, maken till enfaldighet och antiintellektualism går knappast att finna på internetzet, möjligtvis på familjeliv (därmed inte sagt att jag drar alla över en och samma kam, men den almänna tonen...).
Intressant för övrigt vad djupt dessa traditioner rinner genom vår kultur.
Eller hur, jag undrar var det kommer att leda oss, dvs. om det fortsättningsvis kommer att få dominera.
Flows are necessary—and indeed this is a thought in terms of flows—the feminine flow, following very determined trajectories, rises up following the lines of masculine flow, along the spinal column, to go to the brain, and that’s desire in its immanence as a process.
– Deleuze
– Deleuze
Pho-Ku: Tja alltså jag insåg att jag bemästrat det jävligt bra. Tyckte jag... Så spårade jag lite. Tog mig en djupdykning så att säga. Ett par dygns navelskådande med knapp sömn eller mat. Fick syn på hur jag mest antagit stoicism genom tradition, småborgerlig familjeuppväxt, och hur det för mig varit ett sätt att resa skydd mot världen, har parallellt alltid utmanat det auktoritära. Så att säga stålsätta mig inför stryket man tvunget får då. Och dessutom så fick jag syn på hur jag blivit vad stoikerna iofs varnar för, självgod i stolthet.
För övrigt så såg jag också hur det återhållsamma tog sig uttryck i en massa undermedvetna, eller tvångsmässigt, utslag av måttlöshet.
Så jag försökte slå av på takten, bildligt och bokstavligt, den forcerade gången var även det ett "motdrag" mot det annars återhållsamma. Plus att det distanserade mig i mina relationer och skapade situationer där folk ansträngde sig för att vara elaka vilket ju så klart fick relationerna och lida, samt byggde distans. De ville så att säga plocka ner mig från piedestalen.
Plus varför skulle världen vara "klarare" när vi ser på den apatiskt? Det har i och för sig inte varit mitt ideal. Men vafan det följer ju mer eller mindre på den psykologiska sublimeringen man sysselsätter sig med.
Men avgörande var nog att jag fick syn på att jag själv snart skulle kunna börja med rena elakheter utan något mått av omtanke.
För övrigt så såg jag också hur det återhållsamma tog sig uttryck i en massa undermedvetna, eller tvångsmässigt, utslag av måttlöshet.
Så jag försökte slå av på takten, bildligt och bokstavligt, den forcerade gången var även det ett "motdrag" mot det annars återhållsamma. Plus att det distanserade mig i mina relationer och skapade situationer där folk ansträngde sig för att vara elaka vilket ju så klart fick relationerna och lida, samt byggde distans. De ville så att säga plocka ner mig från piedestalen.
Plus varför skulle världen vara "klarare" när vi ser på den apatiskt? Det har i och för sig inte varit mitt ideal. Men vafan det följer ju mer eller mindre på den psykologiska sublimeringen man sysselsätter sig med.
Men avgörande var nog att jag fick syn på att jag själv snart skulle kunna börja med rena elakheter utan något mått av omtanke.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:Pho-Ku: Tja alltså jag insåg att jag bemästrat det jävligt bra. Tyckte jag... Så spårade jag lite. Tog mig en djupdykning så att säga. Ett par dygns navelskådande med knapp sömn eller mat. Fick syn på hur jag mest antagit stoicism genom tradition, småborgerlig familjeuppväxt, och hur det för mig varit ett sätt att resa skydd mot världen, har parallellt alltid utmanat det auktoritära. Så att säga stålsätta mig inför stryket man tvunget får då. Och dessutom så fick jag syn på hur jag blivit vad stoikerna iofs varnar för, självgod i stolthet.
För övrigt så såg jag också hur det återhållsamma tog sig uttryck i en massa undermedvetna, eller tvångsmässigt, utslag av måttlöshet.
Så jag försökte slå av på takten, bildligt och bokstavligt, den forcerade gången var även det ett "motdrag" mot det annars återhållsamma. Plus att det distanserade mig i mina relationer och skapade situationer där folk ansträngde sig för att vara elaka vilket ju så klart fick relationerna och lida, samt byggde distans. De ville så att säga plocka ner mig från piedestalen.
Plus varför skulle världen vara "klarare" när vi ser på den apatiskt? Det har i och för sig inte varit mitt ideal. Men vafan det följer ju mer eller mindre på den psykologiska sublimeringen man sysselsätter sig med.
Men avgörande var nog att jag fick syn på att jag själv snart skulle kunna börja med rena elakheter utan något mått av omtanke.
Tack för att du delade med dig. Känner igen mig i det mesta, utom den småborgerliga uppväxten. Därav min fråga.
Flows are necessary—and indeed this is a thought in terms of flows—the feminine flow, following very determined trajectories, rises up following the lines of masculine flow, along the spinal column, to go to the brain, and that’s desire in its immanence as a process.
– Deleuze
– Deleuze
Re: Bra!
maxexhact skrev:freddemalte skrev:Vilket bra och välskrivet inlägg! Ja, det hade varit intressant att se (bevittna) hur saker och ting hade utvecklat sig om man höjde "skeptikeregenskapen" bara ett litet "steg" i det mänskliga psyket. Vad hade hänt med vetenskapen, kulturen, religionen, filosofin, samhället etc?
Vänligen
Fredrik
Tack för de uppskattande orden! Ja, det hade nog varit bra om "skeptikeregenskapen" hade kunnat gå att höjas en aning. Tyvärr är det ju dock motsatsen som gäller – den självsäkra övertron dominerar...
Hur högt ska denna "egenskap" höjas, tycker maxexhact?
Jag tror snarare - att det gäller att finna harmoni. Och att folk är djävligt rädda, räddast av de alla är dessa rabiata skeptiker!
Flows are necessary—and indeed this is a thought in terms of flows—the feminine flow, following very determined trajectories, rises up following the lines of masculine flow, along the spinal column, to go to the brain, and that’s desire in its immanence as a process.
– Deleuze
– Deleuze
- Skogsälvan
- Avslutat konto
- Inlägg: 5803
- Blev medlem: 28 jun 2005 18:54
Re: Bra!
Pho-ku skrev: Och att folk är djävligt rädda, räddast av de alla är dessa rabiata skeptiker!
Hur tänker du då? Jag uppfattar de ordningssträvande är räddast. Skepticism är inte alltför bekvämt om man verkligen bär det inom sig.
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 27 och 0 gäster