En lurig fråga (om ont och gott)

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

En lurig fråga (om ont och gott)

Inläggav freddemalte » 13 jul 2010 21:15

Hej

Låt mig använda begreppen ont och gott (eller ond och god) ganska allmänt. Med ont menar jag sådant som skadar och leder till lidande och elände. Med gott menar jag det motsatt, sådant som leder till njutning, glädje och positiva saker. Jag fördjupa mig alltså inte mer i det utan ber dig att försöka tolka det så allmänt och vardagligt som möjligt.

Bakgrund till frågan:

Om vi tänker oss person A som lever hela sitt liv med otroligt elaka intentioner, person A vill alla illa och han önskar att så många som möjligt omkring honom ska plågas etc. Han har helt enkelt onda mål, visioner etc. Så lever han sitt liv och så dör han. Var handling han företar har till syfte att åsamka andra lidande.

Det luriga är att person A inte lyckas så bra då han bl.a. är praktiskt irrationell och ganska klantig, ty vad han än gör så leder det till precis motsatt effekt. Han får folk att skartta, må bra och han gör faktiskt världen ordentligt bättre genom sina handlingar.

Frågan som sådan:

Är person A ond eller god?

Och som vanligt svara gärna med hållbara och relevanta argument!

Tack

Fredrik

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 14 jul 2010 04:17

freddemalte skrev:Låt mig använda begreppen ont och gott (eller ond och god) ganska allmänt. Med ont menar jag sådant som skadar och leder till lidande och elände. Med gott menar jag det motsatt, sådant som leder till njutning, glädje och positiva saker. Jag fördjupa mig alltså inte mer i det utan ber dig att försöka tolka det så allmänt och vardagligt som möjligt.

Bakgrund till frågan:

Om vi tänker oss person A som lever hela sitt liv med otroligt elaka intentioner, person A vill alla illa och han önskar att så många som möjligt omkring honom ska plågas etc. Han har helt enkelt onda mål, visioner etc. Så lever han sitt liv och så dör han. Var handling han företar har till syfte att åsamka andra lidande.

Det luriga är att person A inte lyckas så bra då han bl.a. är praktiskt irrationell och ganska klantig, ty vad han än gör så leder det till precis motsatt effekt. Han får folk att skartta, må bra och han gör faktiskt världen ordentligt bättre genom sina handlingar.

Frågan som sådan:

Är person A ond eller god?


Jag tror att den "paradox" du presenterar löses bäst genom observationen att vi har att göra med en ekvivokation. En del använder ordet "ond" implicerande din definition (mer eller mindre medvetet/omedvetet), d.v.s. att huruvida något är ont eller inte beror på konsekvenserna. Andra använder ordet "ond" implicerande en annan definition istället: att ond bara har att göra med intentionerna. Som alltid när man har att göra med ekvivokationer vore det bättre om det fanns två olika ord. I detta fall ett ord för "ond sett till konsekvenserna", ett annat ord för "ond till intentionerna".

Ordet "ond", använt som jag använder det, syftar på intentioner, inte på konsekvenser. Om någon skulle hävda att Stalin var ondare än Hitler, och med det syfta på att Stalin dödade många fler än Hitler, använder den personen ordet "ond" på fel sätt, givet min definition av ordet (och givet att vederbörande är medveten om att anledningarna till att Stalin kom att döda fler än vad Hitler kom att döda var andra än att Hitler skulle ha varit blödigare än Stalin, något man väl knappast tror att han var).

Eller anta att Hitler hade stoppats några månader tidigare än vad som blev fallet. Då hade Hitler fortfarande varit en precis lika ond människa som han nu var - trots att han då hade hunnit plåga och döda något färre människor än vad som nu blev fallet. Hade han stoppats ytterligare några månader tidigare, hade han fortfarande varit lika ond, och så vidare tillbaka till den tidpunkt då han, till sina intentioner, blev så ond som han (kanske) var "som värst" (sett endast till intentionerna alltså). Vissa hävdar att Hitler inte alls var ond, bara okunnig och/eller ointelligent. Att han såg sin gärning som god. Det är möjligt att han gjorde, men även om det (hypotetiskt eller inte hypotetiskt) vore/är/hade varit korrekt att säga att Hitler var ond (till sina intentioner), hade denna ondska bestått i hans onda intentioner, inte i det lidande och den död han lyckades åstadkomma. Jag kan tänka mig att hans lidandeframkallande och dödande handlingar gjorde honom ondare (till sina intentioner) med tiden, så att en växelverkan mellan onda intentioner och hemska handlingar, "en ond cirkel", sattes igång. Men det är inte samma sak som att definiera hans ondska utifrån hans handlingar men inte vice versa. En växelverkan mellan intentioner och handlingar är inte detsamma som, och bör inte sammanblandas med, en sammanblandning av intentioner och handlingar.

Jag tänker alltså att det är rimligt att säga att en människa, som hela tiden bara försöker skapa maximalt med lidande, men ständigt misslyckas med att skapa något som helst lidande och istället råkar skapa en massa lycka, fortfarande är en ond människa.

Visserligen är det konsekvenserna som är det intrinsikalt viktiga, inte intentionerna. Skulle jag ha att välja mellan en värld ständigt och evigt full av onda intentioner men ändå mirakulöst nog ständigt och evigt full av lycka och inget lidande någonsin, och en värld ständigt och evigt full av goda intentioner men ändå ständigt och evigt full av jättemycket lidande och ingen lycka någonsin, är valet självklart. Intentioner har bara instrumentellt värde, de har bara värde i det att de (i normala fall) påverkar vilka konsekvenserna av handlandet blir.

Men likväl vill jag påpeka att om man pratar om intentionerna så pratar man om intentionerna. Ordet "ond", så som jag (och, tror jag, de flesta) använder det, syftar på intentionerna, inte på konsekvenserna. Om allmänheten skulle ha mycket starka skäl att vara helt säker på att personen i ditt exempel skulle komma att fortsätta med att misslyckas med att skapa lidande, och alltid bara fortsätta skapa en massa lycka, då är det mycket möjligt att det vore helt rätt av allmänheten att låta honom, ja kanske rentav hjälpa honom att, komma åt att försöka utöva sin ondska, eftersom konsekvenserna av det med stor säkerhet skulle bli bra snarare än dåliga. Men i ett sådant fall vore det likväl rätt av samhället att se det personen inte som en god person utan som en ond person vars klantighet samhället uppmuntrar, utnyttjar och gör det bästa av, så att säga. Och då sådana fall är extremt sällsynta i praktiken, har nog många fått för sig, eller alltid trott (kanske helt omedvetet) att det inte är så viktigt att hålla isär 1) det som menas med ett påstående som "den människan är ond" när det underförstådda budskapet är "den människan har onda intentioner" från 2) det som menas med ett påstående som "den människan är ond" när det underförstådda budskapet är "den människans handlande brukar ge upphov till dåliga konsekvenser". Det här felet, att sammanblanda 1 och 2, tycks mig vanligt, men är kanske inte så medvetet, eftersom det oftast inte tycks ge så dåliga konsekvenser. Men ibland kan det vara viktigt att hålla isär dem.

Motsatsen till personen i ditt exempel förekommer helt klart: en person med helt igenom goda intentioner men som trots detta mest bara råkar ställa till med en massa elände och lidande gång på gång. Samhället kan vilja hindra en sådan person från att komma åt att ställa till med elände och lidande, man kanske rentav låser in honom om man inte ser någon annan lösning på problemet - men ett (äkta) libertarianskt samhälle skulle kanske anse sig böra kompensera honom för frihetsberövandet av honom, han rår ju inte för att han är sådan att han måste låsas in. De flesta skulle nog inte kalla en sådan person för ond, han vill ju bara väl. Därmed är det logiskt att kalla personen du beskriver för ond, ty genom att den personen är en inversion av personen i mitt exempel, är det logiskt att invertera även etiketten. Om ordet "ond" skulle reserveras för endast sådana som både vill skapa lidande och elände och även lyckas med att göra det, borde man i konsekvensens namn reservera ordet "god" för endast sådana som både vill gott och dessutom lyckas förbättra världen påtagligt. Men nog vill vi väl kalla en person för god även om han av olika omständigheter förhindras från att utöva godhet? En engagerad frihetskämpe som blir mördad av sin regering innan han hunnit göra något gott kan mycket väl ha haft mycket goda intentioner, och bör i så fall kommas ihåg som en god människa, det är nog de flesta överens om. I konsekvensens namn bör man väl då komma ihåg en människa, som vigt hela sitt liv åt att bara försöka skapa en massa lidande men ständigt misslyckats, som ond.

Det finns de som anser att ingen människa är ond. Ett tänkbart problem med den inställningen är att ordet god kanske förlorar sin goda klang om det inte finns någon motsats att kontrastera det mot. Om alla människor betraktas som goda, betyder ju ordet god plötsligt ingenting längre, det upphör vara ett gott betyg. Ett svar på den invändningen är att endast vissa människor bör kallas goda, och att resten varken bör kallas goda eller onda. Mänskligheten består enligt denna invändning av endast två sorters människor: "de goda" och "de icke-goda". Men jag tror en sådan språkreform skulle få ordet "icke-god" att få en lika negativ klang och innebörd som ordet "ond" har idag, så man skulle inte uppnå någonting på sikt, på det sättet. Det skulle bli som när man bytt benämning på vad som tidigare kallades "idiot" till "sinnesslö"; med tiden fick ordet "sinnesslö" en lika negativ klang som ordet "idiot", och man såg sig då tvungen att byta ut det mot något annat igen, och så vidare. Som jag ser det är det en ful kamp mot ärlig kommunikation, denna vana att byta ord på varje företeelse som skapar obehag. Så jag tänker att etiketten "ond" på vissa människor kan vara befogad, men att man ska argumentera för den i varje enskilt fall, visa att personen man kallar ond verkligen förtjänar kallas ond, inte helt enkelt kalla folk man ogillar för "onda" bara för att det är bekvämt att sortera in dem i en annan kategori än den man själv anser sig tillhöra. På tal om bekvämt är nog just bekvämlighet en av de största orsakerna till sådana företeelser som brukar betraktas som onda.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Fantastiskt!

Inläggav freddemalte » 14 jul 2010 07:43

Fantastiskt Justin Case!

Det kan inte bli bättre än att få ett så välskrivet, genomtänkt och intressant inlägg som svar på en fråga! Tänk om alla här på forumet la ner lika mycket energi (på alla plan) på sina svar – det hade varit underbart intressant!

Jag är benängen att hålla med dig i ditt resonemang och kan också se det mer som ett semantsikt problem än ett ontologiskt etc. Utifrån ett praktiskt och pragmatiskt perspektiv samt i vardagliga situationer så som debatter och liknande är det väl då kanske viktigt att ha i åtanke att dessa begrepp är av just den naturen att de har olika referenser för olika personer.

Bra!!! Jag ska sätta mig ner i lugn och ro och se om jag hittar något intressant att analysera i ditt resonemnag och i så fall återkommer jag!

Vänligen

Fredrik

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Re: Fantastiskt!

Inläggav Justin Case » 14 jul 2010 12:03

freddemalte skrev:Fantastiskt Justin Case!

Det kan inte bli bättre än att få ett så välskrivet, genomtänkt och intressant inlägg som svar på en fråga! Tänk om alla här på forumet la ner lika mycket energi (på alla plan) på sina svar – det hade varit underbart intressant!


Jag tackar så mycket för din uppskattning! Men jag är inte säker på att jag skriver av godhet, det är mer som att det är någon sorts tvångsbeteende... Men i den mån konsekvenserna blir goda är jag naturligtvis glad.

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Fantastiskt!

Inläggav freddemalte » 14 jul 2010 13:07

Justin Case skrev:
freddemalte skrev:Fantastiskt Justin Case!

Det kan inte bli bättre än att få ett så välskrivet, genomtänkt och intressant inlägg som svar på en fråga! Tänk om alla här på forumet la ner lika mycket energi (på alla plan) på sina svar – det hade varit underbart intressant!


Jag tackar så mycket för din uppskattning! Men jag är inte säker på att jag skriver av godhet, det är mer som att det är någon sorts tvångsbeteende... Men i den mån konsekvenserna blir goda är jag naturligtvis glad.


Känner mig nödgad att "slösa" en inläggsrad på följande:  :D


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 28 och 0 gäster