Konsekventhet

Moderator: Moderatorgruppen

kort
Inlägg: 529
Blev medlem: 21 maj 2010 20:18

Konsekventhet

Inläggav kort » 02 aug 2010 22:25

Istället för att göra precis det man vill i stunden så tror jag att människan har en tendens att titta bakåt och ha en underliggande vilja att agera konsekvent. Kan det bero på att man antar att om man handlar konsekvent så är man svårare att kritisera? Har man också lättare att passa in i maktens pussel? För de flesta är väl hemskt rädda för kritik i sociala sammanhang.

Hur som helst, jag skulle vilja påstå att det inte är många som i sin profil har att sätta stopp för grova brotslingar, eller sätta stopp för människor som mobbas till exempel. För det tycks vara väldigt svårt att konsekvent driva den linjen. Eftersom det kan kräva mycket energi och framförallt risker. Man kan alltid göra något kanske någon antyder, men hur ofta står vi inte där och gömmer oss och skämms för att vi inte ingriper när det är just detta vi lärt oss.

Men vissa vill ändå vara konsekventa, så vad skall man då stå för? Jo, man väljer något lätt som tex att kritisera alla som visar den minsta svaghet (trots att det inte ligger något omoraliskt i just denna svaghet), svag vill man ju inte vara och "om alla var lika starka som jag" så skulle ju inga problem existera, ja juste, kritisera de svaga! Jag tycker att detta är fegt!!!

Denna tankebana är alldeles ny för mig och det går upp för mig hur "många" fungerar. De ger sig på lätta byten för att förhärliga sig själva. Förmodligen blir det också en väldig konkurrens om jaktmarkerna, men det är kanske inte ett så stort problem när man tänker efter i denna globaliseringens värld.

Varför inte istället göra vad vi vill i varje situation!

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 09 aug 2010 12:15

Det är svårt att se hur vi ens kan "vilja" i varje situation. 'Att vilja' verkar förutsätta någon slags reflektion, vilket jag tar som en projektion av det möjliga i en tänkt framtid. Oftast får vi nog finna oss i att "det viljes oss", vilket ofta vad jag sett är ett normerat försvar i våra underliggande psykiska strukturer. Det är de attityder vi bär med oss och som leder vårt agerande om vi inte suspenderar omdömet och först gör våra reflexioner via reflektionen. Reflektion är alltså att spegla, reflexion är att bryta det speglade och möta rörelsen för att förändra. Som vi på en yta där en våg kommer kan negera vågtoppar eller förstärka dem genom de vågor vi kan skapa inför det som möter oss.

Det du talar om att ge sig på den svaga är en sådan tror jag. Man ser i svagheten sig själv, sina egna svagheter. Och projicera på denna svaghet sin egen, och tror att om man fördömer den andres svaghet så fördömer man sin egen, blir kvitt den. Men inget reellt självhävdande har skett utan bara något relativt den andres svaghet, så man har missat det ontologiska och är fast i det som blott är sken. Vi har skenbart stärkt oss, och om vi tror på skenet har vi snarare sjunkit djupare ner i vår oförmåga att stärka oss själva.

Reflektion av detta ger mig att man skall stärka, för att på så sätt ge sig själv en världsbild där människor stärker varandra, varpå reflexionen efter ger att stärkandet av andra hör världen till och inte bara ens specifika agerande i en situation.

Det konsekventa berör bara det som är formellt. Som lagar och dylikt. Men då verkligheten knappast kan sägas vara lagbunden på det plan vi lever i i vår sociala samvaro är det en chimär att vara konsekvent i ett agerande. Enbart principer kan antas konsekvent, men måste samtidigt enligt mig ställas under det skeptiska glaset för att hermeneutiskt återbördas till en reell relevans i varje situation. Vi växer ju med erfarenheten och kan inte lägga bojor på oss och stagnera i vår utveckling.

Som min signatur säger.....

Lagen är löjlig och ingen anständigt människa kan följa den.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 09 aug 2010 12:17

Sartre är relevant i sammanhanget. Ond tro och att välja inte bara för sig själv utan även för alla som vore de mig.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

kort
Inlägg: 529
Blev medlem: 21 maj 2010 20:18

Inläggav kort » 09 aug 2010 15:06

Bra skrivet! Bra att du förklarar så utförligt och klart så att man förstår något som man annars, om man bara såg det på ytan, kanske skulle opponera sig emot. Det är väl så det är med olika åsikter helt enkelt, man ser orden (och verkligheten) på olika sätt, det är ju positivt om man kan lära sig fler innebörder och få ett mer djup i språket!  :)

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Re: Konsekventhet

Inläggav Justin Case » 10 aug 2010 00:32

kort skrev:Istället för att göra precis det man vill i stunden så tror jag att människan har en tendens att titta bakåt och ha en underliggande vilja att agera konsekvent. Kan det bero på att man antar att om man handlar konsekvent så är man svårare att kritisera? Har man också lättare att passa in i maktens pussel? För de flesta är väl hemskt rädda för kritik i sociala sammanhang.

Hur som helst, jag skulle vilja påstå att det inte är många som i sin profil har att sätta stopp för grova brotslingar, eller sätta stopp för människor som mobbas till exempel. För det tycks vara väldigt svårt att konsekvent driva den linjen.


Oroväckande många skiter i att det, som du mycket riktigt påpekar, är "svårt" att driva den linjen; de driver den eftersom den är den vedertagna linjen idag: att brottslighet måste bekämpas med alla medel oavsett vad. Tant Gredelin har ju kommit med lagförslag efter lagförslag i den vägen, utan att någonsin ens tyckts ha varit i närheten av att bli avsatt. Det är ganska talande, med tanke på vilka absurditeter hon hävt ur sig. Det senaste var väl att hon, i princip till synes helt utan förståelse för folkets oro beträffande rättssäkerheten för vanligt folk, försvarade den nya ytterst märkliga svenska lag som gör vissa teckningar/serieteckningar olagliga att alls inneha, utan att någon svensk kan veta om han/hon bryter mot lagen eller inte genom att inneha serietidningar. Är knatte, tjatte och fnatte - seriefigurer med bar underkropp som är under 18 år - "tecknad barnporr" och därmed olagligt att inneha? Hur kan man utesluta det, numera, med tanke på den absurda domen mot tecknaren från Uppsala för innehav av Manga-liknande teckningar? Hur ska frågan om vad som är och inte är barnporr kunna föras bland folk om folk inte ens kan veta vilka bilder man skulle ha laglig rätt att lägga fram som exempel i debatten om saken? Yttrandefriheten i Sverige har alltså redan börjat skrotas.

Redan när hon föreslog att det skulle skickas "grälla" kuvert till sådana som var misstänkta (obs inte dömda utan bara misstänkta) för sexköp, borde hon ha blivit avsatt, då ett sådant förslag vittnar om en oacceptabel avsaknad av rättskänsla. Om inte annat kunde man har förväntat sig en större folkstorm mot FRA-lagen när den var på kommande, lagen som nu innebär att du och jag och alla andra svenskar är avlyssnade kontinuerligt på internet såväl som på telefon.

Men folket sover. Rättssäkerhet står extremt lågt i kurs idag, hos Bea Ask Gredelin liksom hos resten av hennes nästan lika gredelina familj regeringen inklusive nästan lika gredelina "opposition". Alla är vi potentiella brottslingar och måste alltså övervakas hur ingående som helst av staten (oavsett önskan om att få ha ett privatliv), och vi (svenska folket) nickar och håller med, eftersom varje medborgare som inte vill avslöja allt om sig själv blir utpekad som misstänkt brottsling och utesluts från all framtida seriös diskussion. Den tid vi nu lever i är polisens tid. Polisstatens tid. Om du inte har något att skämmas över har du ingen rätt att dölja något för Storebror. Försöker du dölja något för Storebror, är du automatiskt misstänkt för de grövsta tänkbara brott och alltså skyldig till de grövsta tänkbara brott tills motsatsen bevisats (och motsatsen KAN aldrig bevisas). Du är alltså skyldig till ALLT TÄNKBART, och måste därför övervakas av staten. Staten själv, däremot, behöver inte övervakas; den behöver istället få stifta sina lagar under strängaste SEKRETESS - så att folket inte får reda på vad staten gör innan den gjort det: ta t.ex. ACTA och Q6/17 som är tänkta att döda internet som vi känner det idag. Mer och mer makt åt makthavarna och mindre och mindre makt åt det maktlösa folket, det är vår tids melodi. Endast tomten Storebror är vaken. Och endast Piratpartiet kan stoppa eländet. Rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet i höst. Så att vi får ett stopp på vansinnigheterna.

kort
Inlägg: 529
Blev medlem: 21 maj 2010 20:18

Inläggav kort » 10 aug 2010 14:33

Jag håller med. Många tror att inga orättvisor skulle finnas om allt var öppet. Och hur öppet skulle det egentligen vara, för uppmärksamheten kan ju inte fokuseras överallt samtidigt. Att låta allt vara öppet är som att sälja gevärskulor till sin fiende för att kunna köpa bandage till sina öppna sår.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 26 och 0 gäster