Hej
Jag skulle vilja ha era tankar och funderingar kring altruism och egoism. I vilken dos bör dessa vara distribuerade, dels hos individen, dels i samhället? Var går gränsen mellan ett positivt altruistiskt beteende och ett självutplånande dito? Var går gränsen mellan en negativt egoism en för överlevnad nödvändig dito? Berätta gärna lite om hur du ser på dessa två fenomen och i vilka sammanhang du anser att de är befogat med altruism respektive egoism?
Gynnar ett altruistsikt samhälle de svaga individerna? Gynnar ett egoistiskt samhälle de starka individerna? Eller hur ligger det till egentligen? Hur bör ett samhälle vara - uppbyggt av egoistiska eller altruistiska människor?
Vänligen
Fredrik
Altruism och egoism
Moderator: Moderatorgruppen
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Altruism och egoism
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
- hermit philosopher
- Inlägg: 85
- Blev medlem: 13 apr 2010 17:20
- Kontakt:
Re: Altruism och egoism
freddemalte skrev:Hej
Jag skulle vilja ha era tankar och funderingar kring altruism och egoism. I vilken dos bör dessa vara distribuerade, dels hos individen, dels i samhället? Var går gränsen mellan ett positivt altruistiskt beteende och ett självutplånande dito? Var går gränsen mellan en negativt egoism en för överlevnad nödvändig dito? Berätta gärna lite om hur du ser på dessa två fenomen och i vilka sammanhang du anser att de är befogat med altruism respektive egoism?
Gynnar ett altruistsikt samhälle de svaga individerna? Gynnar ett egoistiskt samhälle de starka individerna? Eller hur ligger det till egentligen? Hur bör ett samhälle vara - uppbyggt av egoistiska eller altruistiska människor?
Vänligen
Fredrik
En intressant tråd! Finns hur mycket som helst att säga egentligen...
Så här spontant före ett fredagsmys med familj, skulle jag bara vilja säga att jag personligen inte tror att sann altruism kan vara självutplånande, såvida man inte med "själv" endast adresserar våra egon, förstås.
Med sann altruism menar jag nämligen just den typ som uppstår naturligt när man lärt känna sitt Ego och lyckats befria sig ifrån det [i min syn är detta inte självutplåning, utan egentlig självkännedom]. Då bemöter man omvärlden med en välvilja som saknar övrigt motiv. I detta finns ingen känsla av självuppoffring och då är det svårt att anse det självutplånande; jag är liksom inte min självbild, om du förstår vad jag menar...
Skulle andra nu uppleva en sådan altruism som självutplånande, kan det bero på att de endast uppfattar sig själva som självbilder?
Uttrycker jag mig luddigt, ber jag om att få återkomma annan gång
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 27 och 0 gäster