Humanism

[Anders]

Vad är det egentligen? Det verkar rymmas en hel del i den här begreppssfären. Bara definitionen i Wikipedia säger en hel del :
"...bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt, men också på ett allmänt humanistiskt förhållningssätt".
Lätt förvirrande, eller hur?

Men något allmänt människovänligt verkar det finnas med. En ingrediens.
En annan : Då jag gick i skolan för länge sen fanns det en gymnasielinje som kallades "Hum". Humanistisk linje. Man läste mer språk än matte. Humaniora.
En tredje: Under renässansen verkar vurmandet för humanism på något sätt gå tillbaka på antiken, Konsten kanske var mer realistisk. Man betvivlade kyrkans förklaringsmodeller.

Jag har alltid varit intresserad av de ämnen som då kallas humaniora, språk, historia, filosofi, idehistoria. De är vansinnigt spännande, men vad gör studiet av dessa ämnen så mycket mer humanistiska i någon slags människovänlig mening än t.ex. utbildning till läkare eller ingenjör? Är det snarare inte så att de sistnämnda disciplinerna har medverkat rättså väldigt mycket mer till ett drägligt liv för människorna de senaste hundra åren än vad filosofin gjort under den tiden? På vilket sätt har filosofin, från 1900 och framåt, bidragit till att göra människans villkor mer "humana"?

Tittar man i Wikin igen(jättebra om ni som är mer belästa kan såga detta, ännu bättre om ni rättar till Wikin i så fall) så definieras "Humaniora" som "de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse". Och så räknar man upp diverse ämnen som räknas dit.

Sug på den. "Människan som kulturell varelse".

Ser ni någon linje i detta? Historiskt och nu idag?

[Kotten]

Vad är det egentligen? Det verkar rymmas en hel del i den här begreppssfären. Bara definitionen i Wikipedia säger en hel del :
"...bygger på den enskilda människans värde och bildningens vikt, men också på ett allmänt humanistiskt förhållningssätt".
Lätt förvirrande, eller hur?

Men något allmänt människovänligt verkar det finnas med. En ingrediens.
En annan : Då jag gick i skolan för länge sen fanns det en gymnasielinje som kallades "Hum". Humanistisk linje. Man läste mer språk än matte. Humaniora.
En tredje: Under renässansen verkar vurmandet för humanism på något sätt gå tillbaka på antiken, Konsten kanske var mer realistisk. Man betvivlade kyrkans förklaringsmodeller.

Jag har alltid varit intresserad av de ämnen som då kallas humaniora, språk, historia, filosofi, idehistoria. De är vansinnigt spännande, men vad gör studiet av dessa ämnen så mycket mer humanistiska i någon slags människovänlig mening än t.ex. utbildning till läkare eller ingenjör? Är det snarare inte så att de sistnämnda disciplinerna har medverkat rättså väldigt mycket mer till ett drägligt liv för människorna de senaste hundra åren än vad filosofin gjort under den tiden? På vilket sätt har filosofin, från 1900 och framåt, bidragit till att göra människans villkor mer "humana"?

Tittar man i Wikin igen(jättebra om ni som är mer belästa kan såga detta, ännu bättre om ni rättar till Wikin i så fall) så definieras "Humaniora" som "de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse". Och så räknar man upp diverse ämnen som räknas dit.

Sug på den. "Människan som kulturell varelse".

Ser ni någon linje i detta? Historiskt och nu idag?

Humanism som jag använder ordet till vardags återspeglar sig väl på det som vi beundrar i begreppet männskligt exempelvis moral, empati, etc. "Kina är inte ett humant land" Just humanistiska linjen som du tog upp menades väl som ett verktyg för att överbrygga vissa av de hinder som humanismen stöter på. När jag läste pedagogik på universitetet fanns en väldigt humanistisk prägel, vilken jag har fått bilden är likartad med den inom sociologin, att man ska lära människan tycka som får informationen(i fallet kursen) att genom att vinkla på ett par sätt komma fram till en redan förutbestämd slutsats(Allas lika värde;Genus, etnicitet...

Humanismen spelar alltså inte på det männskliga planet utan det specifika inom det männskliga planet som anses givet eller vad som är enklast att antas som givet; gott. Detta kan säkerligen också gå till överdrift eftersom man slutar sätta saker i relation till verkligheten om ordet uppnår en axiomliknande status. Kultur och nöje tillhör väl en annan mer estetisk gren.

Filosofin utgör en grund för de flesta humanistiska linjer(ungefär som matematik utgör för de naturvetenskapliga.) och torde vara grunden till vad som är människan. Hur menar du att människan skulle gynnas mer av mer tekniskt/medicinskt kunnande än filosofiskt? Jag kan nog känna tvärtom, vi kanske först ska lära oss att leva i samförstånd och strukturera det på ett vettigt sätt och sedan bygga kärnvapen, mikroorganismer.. Det låter som en bögig klyscha men.. Är människan tillräckligt konstruktiv för att projicera all sin energi på tekniska lösningar? Eller tas tekniska lösningar ut av de problem de skapar?

Jag antar att man kan diskutera detta länge men diskussionen måste nog grunda sig i ett samförstånd i vad samhället gynnas av. Jag vet inte.

[Lufier]

Ola wikander formulerar sig väl, tycker jag.

http://www.ola-wikander.se/artiklar/ant ... spoke.html

[Anders]

Ola wikander formulerar sig väl, tycker jag.

http://www.ola-wikander.se/artiklar/ant ... spoke.html

Fast han kopplar inte direkt "de humanistiska ämnena" till det "human" i betydelse "den enskilda människornas värde". "...erkänner människans mirakulösa egenskaper som värda att studera i sig själva", är väl det som kommer närmast.

Humaniora skulle möjligen kunna sägas vara de ämnen som studerar människans beteende och varande, medan teknik, naturvetenskap och dylikt skulle kunna sägas studera övriga naturens beteende.

Man kan väl säga att "Fursten" är en produkt av den italienska humanismen? Men den satte sannerligen inte de enskilda människorna i centrum. Bara en per furstendöme. Över huvud tagen tycker jag det finns ett inslag i det som har med humaniora och humanism som andas att se människan från ett överklassoben. Men kul är det.