Lidande och smärta

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Lidande och smärta

Inläggav Algotezza » 17 maj 2011 11:36

Är lidande och smärta synonyma?

Är lidande en följd av hur man förhåller sig till smärta?

Är lidande att vara beroende av smärta?

Är lidande ett sätt att övertyga sig om att livet är på allvar?

Innebär vårt lidande, vår känsla av martyrskap och livets orättvisor att vi är Jesusar - men att andra inte fattat det?

Är lidandet något som utvecklar vår medkänsla, moral och andlighet eller bara något som urholkar oss?


/Algotezza
Algotezza aka Algotezza

Marko
Avstängd
Inlägg: 5407
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Re: Lidande och smärta

Inläggav Marko » 17 maj 2011 15:08

Algotezza skrev:Är lidande och smärta synonyma?

Är lidande en följd av hur man förhåller sig till smärta?

Är lidande att vara beroende av smärta?

Är lidande ett sätt att övertyga sig om att livet är på allvar?

Innebär vårt lidande, vår känsla av martyrskap och livets orättvisor att vi är Jesusar - men att andra inte fattat det?

Är lidandet något som utvecklar vår medkänsla, moral och andlighet eller bara något som urholkar oss?


/Algotezza


Lidande är personligt, smärta är globalt.
smärta skapar inte lidande. Smärta är signaler om att saker inte är bra för kroppen.
Jesus led nog inte av smärtan, Han led av våra bristande empati.
Lidande (ej smärta) utvecklar medkänsla, moral och andlighet.
smärta utvecklar kunskap om vad som kroppen tål eller inte tål.

Att ha lust för smärta är en kroppslig upplevelse mer än andlig.

Lill-Leif
Inlägg: 335
Blev medlem: 12 jan 2011 15:12

Inläggav Lill-Leif » 17 maj 2011 16:46

Jag vill flagga för den positiva smärtan också: härligt smärtsam träningsvärk lider jag inte av :)

Användarvisningsbild
Algotezza
Inlägg: 21436
Blev medlem: 21 jul 2006 21:36
Ort: Lund
Kontakt:

Re: Lidande och smärta

Inläggav Algotezza » 18 maj 2011 13:17

Marko skrev:
Algotezza skrev:Är lidande och smärta synonyma?

Är lidande en följd av hur man förhåller sig till smärta?

Är lidande att vara beroende av smärta?

Är lidande ett sätt att övertyga sig om att livet är på allvar?

Innebär vårt lidande, vår känsla av martyrskap och livets orättvisor att vi är Jesusar - men att andra inte fattat det?

Är lidandet något som utvecklar vår medkänsla, moral och andlighet eller bara något som urholkar oss?


/Algotezza


Lidande är personligt, smärta är globalt.


Hur då? Kan inte individen känna smärta?

Kan inte grupper lida?

Marko skrev:smärta skapar inte lidande. Smärta är signaler om att saker inte är bra för kroppen.


Vad orsakar lidande om inte smärta gör det?

Marko skrev:Jesus led nog inte av smärtan, Han led av våra bristande empati.


Han verbaliserade sin smärta i form av orden: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?"

Han led alltså av Guds frånvaro när han behövde honom (Fadern i himlen) som mest. Eller insåg han då att Gud inte fanns?

Marko skrev:Lidande (ej smärta) utvecklar medkänsla, moral och andlighet.


Alltid och utan undantag och oavsett hur man förhåller sig till den, bearbetar den?


Marko skrev:smärta utvecklar kunskap om vad som kroppen tål eller inte tål.


Per automatik?

Smärta medför prtimärt ett behov av att slippa ifrån den. Den kan kanske utveckla kunskapen om vad kroppen tål men det beror på vår attityd till smärtan och hur vi tolkar den, bearbetar den, försöker förstå den.

Den bidrar väl snarast till en vår vilja att utveckla våra kunskaper ang medel att slippa ifrån den.

Marko skrev:Att ha lust för smärta är en kroppslig upplevelse mer än andlig.


Smärtan kan upplevas som något positivt om den till exempel  kan intensifiera en simultant pågående mer renodlad lustupplevelse. Att ha lust för smärta är väl ingen upplevelse som sådan - mer en attityd, viljeinriktning, eller?
Algotezza aka Algotezza

Användarvisningsbild
Anders
Inlägg: 9353
Blev medlem: 23 mar 2006 01:44
Kontakt:

Inläggav Anders » 18 maj 2011 13:32

Frågeställningen i TS är nästan klockrent ett av grundgrejerna i Hayes "sluta grubbla börja leva" som ungefär går ut på att om man kan acceptera smärta behöver det inte innebära lidande.
Förutom att man där utgår från att lidande är onödigt.
Bra bok förresten.
Min blogg över mitt filosofiska läsande --> http://ingenfilo.blogspot.com
Jonathan Haidt - A righteous mind
Juli 2026

Användarvisningsbild
freddemalte
Inlägg: 3392
Blev medlem: 04 mar 2006 20:04

Re: Lidande och smärta

Inläggav freddemalte » 18 maj 2011 13:46

Algotezza skrev:Är lidande och smärta synonyma?

Är lidande en följd av hur man förhåller sig till smärta?

Är lidande att vara beroende av smärta?

Är lidande ett sätt att övertyga sig om att livet är på allvar?

Innebär vårt lidande, vår känsla av martyrskap och livets orättvisor att vi är Jesusar - men att andra inte fattat det?

Är lidandet något som utvecklar vår medkänsla, moral och andlighet eller bara något som urholkar oss?


/Algotezza
Hej Algotezza

Som vanligt handlar det om definitioner. Så som jag har förstått det ger smarta upphov till lidande (men inte tvärt om). Man burkar ju dock säga att man t.ex. kan lida av hunger eller lida av sorg etc och då avses ju inte nociceptionen (smärta rent medicinskt) vara inblandad i detta. Frågan är om det sistnämnda användandet av ordet lida (vid hunger och sorg) är ett sätt att uttrycka det genom liknelser, eller om det de facto avser just lidandet som fenomen?

Vänligen

Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."

För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.


Återgå till "Filosofi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 27 och 0 gäster