Är fantasi synonymt med inbillning? Har de olika kognitivt innehåll och olika emotionell laddning? Vilka i så fall? Är det bra att vara fantasifull men dåligt att vara inbillningssjuk? Är fantasier bra men inbillningsfoster något dåligt? Varför?
/Algotezza
Fantasi och inbillning
Moderator: Moderatorgruppen
Fantasi och inbillning
Algotezza aka Algotezza
Mina åsikter
Intelligens är förmågan till analys och syntes.
Analys bl.a. genom att dela upp upplevelser i dess beståndsdelar. Syntes är detsamma som fantasi vilket innebär att sätta samman beståndsdelarna till nya helheter. Att riva upplevelsens legohus och bygga något nytt av bitarna. Du ser fåglar flyga, du ser en häst på ängen. Du analyserar och får fram delarna vingar och häst. Du fantiserar ihop en pegasus, bevingad häst. Så har på analogt sätt alla mytologiska väsen fantiserats ihop. Så funkar allt skönlitterärt skrivande. Det gäller även Gud som begrepp. Gud som mystik upplevelse går ofta inte att verbalisera fullt ut, bara antyda, för andra.
Så funkar det även när man remixar låtar eller gör låtar av färdiga sound clips och loopar.
Fantasi - mentalt legobyggande. Och man vet att så är fallet. Man vet vad som är intersubjektivt verkligt och vad som är fantasi. Ingen lider i regel av fantasin.
Astrid Lindgren lär ha hämtat rumpnissarnas Vaffödådå, våfför gör di på detta viset? från en liten tant i publiken på det äldreboende där hon läste ur sina böcker en gång.
Inbillning kan vara megalomani, psyko- och sociopati och konspirationsteorier där man inte kan skilja mellan den egna inbillningen och vår gemensamma verklighet och detta leder förr eller senare till lidande för en själv och andra.
/Algotezza
Analys bl.a. genom att dela upp upplevelser i dess beståndsdelar. Syntes är detsamma som fantasi vilket innebär att sätta samman beståndsdelarna till nya helheter. Att riva upplevelsens legohus och bygga något nytt av bitarna. Du ser fåglar flyga, du ser en häst på ängen. Du analyserar och får fram delarna vingar och häst. Du fantiserar ihop en pegasus, bevingad häst. Så har på analogt sätt alla mytologiska väsen fantiserats ihop. Så funkar allt skönlitterärt skrivande. Det gäller även Gud som begrepp. Gud som mystik upplevelse går ofta inte att verbalisera fullt ut, bara antyda, för andra.
Så funkar det även när man remixar låtar eller gör låtar av färdiga sound clips och loopar.
Fantasi - mentalt legobyggande. Och man vet att så är fallet. Man vet vad som är intersubjektivt verkligt och vad som är fantasi. Ingen lider i regel av fantasin.
Astrid Lindgren lär ha hämtat rumpnissarnas Vaffödådå, våfför gör di på detta viset? från en liten tant i publiken på det äldreboende där hon läste ur sina böcker en gång.
Inbillning kan vara megalomani, psyko- och sociopati och konspirationsteorier där man inte kan skilja mellan den egna inbillningen och vår gemensamma verklighet och detta leder förr eller senare till lidande för en själv och andra.
/Algotezza
Algotezza aka Algotezza
Jag pendlar mellan olika världar,
att komma som jag gör just nu från en film som denna http://youtu.be/O90lSMmTjjo
till att här möta dess totala motsats är rätt intressanta kontraster.
Här går ibland tankar som når långt ner i djupet att man börjar tvivla på verkligheten när man väl analyserar det, eller det är mer en frustration över att inte ha dom där perfekta svaren.
Du skriver tex själv, och som andra,
"Inbillning kan vara megalomani....", var kommer detta KAN ifrån?. Det visar klart och tydligt att man har ett utgångsläge som är relaterad till en verklighet. Och då kan man fundera över meningen med att söka svar i det som INTE finns.
visst, i tänkandeprocessen kanske man övar upp en analys, sin logiska förmåga och leker med verkligheten,
och leken syftar ju till att få en förståelse för världen... själv bestämde jag mig för länge sedan att tro att det jag inledde denna tråd med är verklighet.
Att värdera det man inte tror på... vad ska det ge? när man egentligen har sin bild klar.
Att filosofera runt det man vet är intressantare, vad kan man göra med den kunskap man har. hur ska jag utveckla det jag kan, för att lära mig än mer ?... inte börjar jag tex att fundera runt meningslösa angreppsmetoder mot en server som jag vet inte bär frukt..
att komma som jag gör just nu från en film som denna http://youtu.be/O90lSMmTjjo
till att här möta dess totala motsats är rätt intressanta kontraster.
Här går ibland tankar som når långt ner i djupet att man börjar tvivla på verkligheten när man väl analyserar det, eller det är mer en frustration över att inte ha dom där perfekta svaren.
Du skriver tex själv, och som andra,
"Inbillning kan vara megalomani....", var kommer detta KAN ifrån?. Det visar klart och tydligt att man har ett utgångsläge som är relaterad till en verklighet. Och då kan man fundera över meningen med att söka svar i det som INTE finns.
visst, i tänkandeprocessen kanske man övar upp en analys, sin logiska förmåga och leker med verkligheten,
och leken syftar ju till att få en förståelse för världen... själv bestämde jag mig för länge sedan att tro att det jag inledde denna tråd med är verklighet.
Att värdera det man inte tror på... vad ska det ge? när man egentligen har sin bild klar.
Att filosofera runt det man vet är intressantare, vad kan man göra med den kunskap man har. hur ska jag utveckla det jag kan, för att lära mig än mer ?... inte börjar jag tex att fundera runt meningslösa angreppsmetoder mot en server som jag vet inte bär frukt..
Re: Mina åsikter
Algotezza skrev:Intelligens är förmågan till analys och syntes.
Analys bl.a. genom att dela upp upplevelser i dess beståndsdelar. Syntes är detsamma som fantasi vilket innebär att sätta samman beståndsdelarna till nya helheter. Att riva upplevelsens legohus och bygga något nytt av bitarna. Du ser fåglar flyga, du ser en häst på ängen. Du analyserar och får fram delarna vingar och häst. Du fantiserar ihop en pegasus, bevingad häst. Så har på analogt sätt alla mytologiska väsen fantiserats ihop. Så funkar allt skönlitterärt skrivande. Det gäller även Gud som begrepp. Gud som mystik upplevelse går ofta inte att verbalisera fullt ut, bara antyda, för andra.
Så funkar det även när man remixar låtar eller gör låtar av färdiga sound clips och loopar.
Fantasi - mentalt legobyggande. Och man vet att så är fallet. Man vet vad som är intersubjektivt verkligt och vad som är fantasi. Ingen lider i regel av fantasin.
Astrid Lindgren lär ha hämtat rumpnissarnas Vaffödådå, våfför gör di på detta viset? från en liten tant i publiken på det äldreboende där hon läste ur sina böcker en gång.
Inbillning kan vara megalomani, psyko- och sociopati och konspirationsteorier där man inte kan skilja mellan den egna inbillningen och vår gemensamma verklighet och detta leder förr eller senare till lidande för en själv och andra.
/Algotezza
I min hallucination så som jag kommer ihåg den... den var så verklig, så förhöll det sig så här;
Tanten levde ett lyckligt liv och trodde på en mening med livet. Då inträffade det hemska.
Hennes barn blev innebrända och dog. När hon stod och såg på det nerbrunna huset kunde hon inte säga något annat.
Hon såg ingen mening längre. Vaffö då då? Vaffö gör de på detta viset?
En gång ska du vara en av dem som levat för längesen
Zokrates skrev:Hade kärringen haft lite mer fantasi och inbillningsförmåga så hade hon både kunnat förutse att huset skulle
kunna brinna ned, samt att hon då även skulle kunna mista sina barn och hur hemskt detta hade varit
och således ordnat så att riskerna minimerades i förväg.
Precis! Hon levde för mycket i verkligheten, så går det när man inte utvecklar sin inbillningsförmåga.
Hela ens värld kan ju falla i bitar, Vaffö då då,
En gång ska du vara en av dem som levat för längesen
Algotezza skrev:Lufier skrev:Precis Marko.
Det var som min gamla mormor sa, eller var det farmor... jag tror det var farmor.
Rovdjur med starka drifter och låg inbillningsförmåga ska man akta sig för.
Gäller det även rovdjuret människan?
/Algotezza
I synnerhet rovdjuret människan :wink:
En gång ska du vara en av dem som levat för längesen
- freddemalte
- Inlägg: 3392
- Blev medlem: 04 mar 2006 20:04
Re: Fantasi och inbillning
Hej AlgotezzaAlgotezza skrev:Är fantasi synonymt med inbillning? Har de olika kognitivt innehåll och olika emotionell laddning? Vilka i så fall? Är det bra att vara fantasifull men dåligt att vara inbillningssjuk? Är fantasier bra men inbillningsfoster något dåligt? Varför?
/Algotezza
Nja, ordet/begreppet fantasi uppfattar jag som refererande till den allmänna förmågan att föreställa sig saker som inte kan återfinnas i den direkta upplevelsen av den omgivande världen (förutsätter en välvillig tolkning av begreppen upplevelse och värld).
Begreppet inbillning, däremot, har jag mer uppfattat som refererande till när man med sin fantasi anses ha och/eller har ”felaktig” bild av hur världen är beskaffad och att denna ”filtaktiga bild” är manifesterad i en tro eller övertygelse som till och med kan påverka personens vardag eller liv rent praktiskt.
Med detta skulle jag vilja kategorisera ”fantasi” som något ”friskt” och tämligen ”bra” och användbart, medan ”inbillning” mer är besläktad med begreppet ”vanföreställning” och därmed ett mer negativt eller sjukligt tillstånd – fast då lindrigare än vanföreställningar.
Ja, generellt sett är det nog mer förknippat med ett obehag (dåligt) att inbilla sig saker än att ha en livlig fantasi (bra) - men det är väl som vanligt tämligen relativt och beror på kontext etc.
Mvh
Fredrik
"Jag drömde att jag var, vaknade och var den jag drömde."
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
För mig är filosofi i princip likställt med ifrågasättandet av det vardagliga (common-sense) med det rationella tänkandet (analys och abstraktion), känsla och språket som huvudsakliga verktyg i en spännande samklang med fantasin drivet av en enorm nyfikenhet på världen vanligast manifesterad i en undran över hur andra människor upplever sin tillvaro, tänker och känner.
Tänkvärt
"Enligt Ghaemi blir aggressiviteten hos en bipolär ledare särskilt effektiv när den riktas mot ett konkret hot.
I Churchills fall fanns det ett reellt sådant. Under större delen av 30-talet varnade han för Hitlers avsikter och
talade för brittisk upprustning. Omgivningen var länge oförstående och många ifrågasatte hans omdöme.
Premiärminister Chamberlain drev ända fram till krigsutbrottet en medveten eftergiftspolitik gentemot Tyskland.
Enligt Ghaemi var detta helt följdriktigt. Chamberlain var en fullt normal person. Han saknade därmed möjligheter
att skapa sig en mental bild av hotet från det nazistiska Tyskland. Han hade inte den ”sjuka” fantasi som krävdes
för att gestalta en sådan skräckvision."
http://www.svd.se/kultur/understrecket/ ... 768619.svd
"Enligt Ghaemi blir aggressiviteten hos en bipolär ledare särskilt effektiv när den riktas mot ett konkret hot.
I Churchills fall fanns det ett reellt sådant. Under större delen av 30-talet varnade han för Hitlers avsikter och
talade för brittisk upprustning. Omgivningen var länge oförstående och många ifrågasatte hans omdöme.
Premiärminister Chamberlain drev ända fram till krigsutbrottet en medveten eftergiftspolitik gentemot Tyskland.
Enligt Ghaemi var detta helt följdriktigt. Chamberlain var en fullt normal person. Han saknade därmed möjligheter
att skapa sig en mental bild av hotet från det nazistiska Tyskland. Han hade inte den ”sjuka” fantasi som krävdes
för att gestalta en sådan skräckvision."
http://www.svd.se/kultur/understrecket/ ... 768619.svd
Re: Fantasi och inbillning
freddemalte skrev:Hej AlgotezzaAlgotezza skrev:Är fantasi synonymt med inbillning? Har de olika kognitivt innehåll och olika emotionell laddning? Vilka i så fall? Är det bra att vara fantasifull men dåligt att vara inbillningssjuk? Är fantasier bra men inbillningsfoster något dåligt? Varför?
/Algotezza
Nja, ordet/begreppet fantasi uppfattar jag som refererande till den allmänna förmågan att föreställa sig saker som inte kan återfinnas i den direkta upplevelsen av den omgivande världen (förutsätter en välvillig tolkning av begreppen upplevelse och värld).
Begreppet inbillning, däremot, har jag mer uppfattat som refererande till när man med sin fantasi anses ha och/eller har ”felaktig” bild av hur världen är beskaffad och att denna ”filtaktiga bild” är manifesterad i en tro eller övertygelse som till och med kan påverka personens vardag eller liv rent praktiskt.
Med detta skulle jag vilja kategorisera ”fantasi” som något ”friskt” och tämligen ”bra” och användbart, medan ”inbillning” mer är besläktad med begreppet ”vanföreställning” och därmed ett mer negativt eller sjukligt tillstånd – fast då lindrigare än vanföreställningar.
Ja, generellt sett är det nog mer förknippat med ett obehag (dåligt) att inbilla sig saker än att ha en livlig fantasi (bra) - men det är väl som vanligt tämligen relativt och beror på kontext etc.
Mvh
Fredrik
Det föresätter att du tror verkligheten är sann och inte inbillad.
En gång ska du vara en av dem som levat för längesen
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 38 och 0 gäster