Sexköpslagen

[Sceptisk]

Senaste programmet av Ekdal diskuterade förslaget från centerns ungdomsförbund om att slopa sexköpslagen och folkpartisterna Wikström och Bard ställdes mot varandra. Ett mycket märkligt möte ifall man tittar på vad de två står för. Vi har rättigheten över din kropp (Bard) mot människans värdighet (Wikström). Jag tycker att det är ett märkligt möte eftersom man tycker att dessa två borde egentligen innesluta varandra, att skydda människan från övergrepp borde höra ihop med och gå i samma riktning som att skydda människans värdighet från att bli objektifierad och en vara. Om vi diskuterar detta utifrån vad som är den högsta principen så är det uppenbart att för Bard så är det individuell frihet och det individuella valet den högsta principen som finns.
Wikström däremot verkar ha en annan uppfattning och det är den som ser till vad en människa är värd. Om en människa har ett egenvärde då är det inte okej att behandla henne som ett föremål, det är inte heller okej att behandla sig själv som ett föremål.

Men för att förstå varifrån dessa två uppfattningar kommer och var de hamnar måste man söka sig till metafysiken. För hur kan det komma sig att det som egentligen borde vara inneslutet i det andra, här har kommit att hamna på direkt kollisionskurs med varandra. Om vi ser på debatten direkt som om den skulle handla om två liberaler som debatterar med varandra så skulle vi inte förstå hur det kan vara möjligt.

Bard har en dualistisk metafysisk verklighetsuppfattning, där han ser en god kraft ställd mot en ond kraft. Den goda kraften slåss mot den onda och mellan dessa två kan det omöjligen existera någon fred, förrän den goda kraften besegrar den onda. För Bard representerar den onda kraften allt sådant som förtrycker individen och som enda egentligt skydd mot detta förtryck finns rättigheterna och det rationella förnuftet. Bard kan därför se sig själv som en stridsberedd militäraspirant som kämpar för den goda kraften som vill befria och skydda individerna från potentiellt förtryck som kommer från den onda kraften genom att vara en verbal liberal helt enkelt.

Wikströms däremot är monoteist och i monoteismen så finns det en längtan och ett hopp om försoning och att trots att allting ser fullständigt hopplöst ut och att olika grupper och folk ställs mot varandra och har fullständigt olika åskådningar och intressen, så är det tillståndet ändå aldrig helt permanent. Eftersom det bara finns en god kraft så är den onda kraften helt enkelt en icke-kraft, en lögn och en missuppfattning - ett brott och de som lever i lögnen måste ändra på sig - för allas bästa då deras destruktiva krafter annars drabbar de oskyldiga.  Lögnen kan uppträda med oerhörd kraft, men dess kraft är ändå beroende av den Enda. Därför värnar man om människans värde och har inga som helst problem med rättigheter. I monoteismen så är rättigheter en naturlig del av värdighet, goda relationer, nåd och försoning.

Bard vill skydda människans fria val. Genom att han är dualist så tror han att inskränkningar av det fria valet alltid är ett utslag av den "onda kraften". Han har bara att förklara hur kraft/energi kan vara ond och hur man skyddar individen från förtryck genom att för alltid hindra inskränkningar av hennes egna val.

Men eftersom en alkoholist också kan sägas ha gjort allting utifrån sina egna val så hamnar till slut ansvaret för handlingarna helt och hållet på honom själv. I slutändan så är det alltså individen som blir gud i ett universum som bara vill utplåna honom. Dessutom så blir allt ont som händer också individens fel. Hela världens skulder hamnar på individens axlar. Detta uppfattas på ett undermedvetet plan som förtryck men den intellektuella sidan är ändå övertygad om sin dualism och ser alltså dessa oförklarliga känslor av förtryck som ännu ett utslag från den "onda kraften" och måste därför anstränga sig ytterligare för att bekämpa den.

[Jensleo]

Senaste programmet av Ekdal diskuterade förslaget från centerns ungdomsförbund om att slopa sexköpslagen och folkpartisterna Wikström och Bard ställdes mot varandra. Ett mycket märkligt möte ifall man tittar på vad de två står för. Vi har rättigheten över din kropp (Bard) mot människans värdighet (Wikström). Jag tycker att det är ett märkligt möte eftersom man tycker att dessa två borde egentligen innesluta varandra, att skydda människan från övergrepp borde höra ihop med och gå i samma riktning som att skydda människans värdighet från att bli objektifierad och en vara. Om vi diskuterar detta utifrån vad som är den högsta principen så är det uppenbart att för Bard så är det individuell frihet och det individuella valet den högsta principen som finns.
Wikström däremot verkar ha en annan uppfattning och det är den som ser till vad en människa är värd. Om en människa har ett egenvärde då är det inte okej att behandla henne som ett föremål, det är inte heller okej att behandla sig själv som ett föremål.

Men för att förstå varifrån dessa två uppfattningar kommer och var de hamnar måste man söka sig till metafysiken. För hur kan det komma sig att det som egentligen borde vara inneslutet i det andra, här har kommit att hamna på direkt kollisionskurs med varandra. Om vi ser på debatten direkt som om den skulle handla om två liberaler som debatterar med varandra så skulle vi inte förstå hur det kan vara möjligt.

Bard har en dualistisk metafysisk verklighetsuppfattning, där han ser en god kraft ställd mot en ond kraft. Den goda kraften slåss mot den onda och mellan dessa två kan det omöjligen existera någon fred, förrän den goda kraften besegrar den onda. För Bard representerar den onda kraften allt sådant som förtrycker individen och som enda egentligt skydd mot detta förtryck finns rättigheterna och det rationella förnuftet. Bard kan därför se sig själv som en stridsberedd militäraspirant som kämpar för den goda kraften som vill befria och skydda individerna från potentiellt förtryck som kommer från den onda kraften genom att vara en verbal liberal helt enkelt.

Wikströms däremot är monoteist och i monoteismen så finns det en längtan och ett hopp om försoning och att trots att allting ser fullständigt hopplöst ut och att olika grupper och folk ställs mot varandra och har fullständigt olika åskådningar och intressen, så är det tillståndet ändå aldrig helt permanent. Eftersom det bara finns en god kraft så är den onda kraften helt enkelt en icke-kraft, en lögn och en missuppfattning - ett brott och de som lever i lögnen måste ändra på sig - för allas bästa då deras destruktiva krafter annars drabbar de oskyldiga.  Lögnen kan uppträda med oerhörd kraft, men dess kraft är ändå beroende av den Enda. Därför värnar man om människans värde och har inga som helst problem med rättigheter. I monoteismen så är rättigheter en naturlig del av värdighet, goda relationer, nåd och försoning.

Bard vill skydda människans fria val. Genom att han är dualist så tror han att inskränkningar av det fria valet alltid är ett utslag av den "onda kraften". Han har bara att förklara hur kraft/energi kan vara ond och hur man skyddar individen från förtryck genom att för alltid hindra inskränkningar av hennes egna val.

Men eftersom en alkoholist också kan sägas ha gjort allting utifrån sina egna val så hamnar till slut ansvaret för handlingarna helt och hållet på honom själv. I slutändan så är det alltså individen som blir gud i ett universum som bara vill utplåna honom. Dessutom så blir allt ont som händer också individens fel. Hela världens skulder hamnar på individens axlar. Detta uppfattas på ett undermedvetet plan som förtryck men den intellektuella sidan är ändå övertygad om sin dualism och ser alltså dessa oförklarliga känslor av förtryck som ännu ett utslag från den "onda kraften" och måste därför anstränga sig ytterligare för att bekämpa den.

Vem annars, än individen, skulle kunna vara Gud i ditt universum?

Visst bär alkolisten ansvar för sitt tillstånd. Han föds inte alkolist utan är "tvungen" att fatta ett antal beslut för att hamna där. Så vida man inte är determinist eller nihilist är det nödvändigt att erkänna att man har ett intellekt och en handlingsförmåga. Handlingsförmågan är begränsad av dels naturen (vi kan inte flyga!) och dels intellektet (alla är inte einsten!) och utifrån detta bestämmer vi vad vi gör med den. Vi kan inte använda vårt intellekt och sedan vägra ta ansvar för det. I det här skedet har alkolisten förmodligen hamnat i ett tillstånd där hans handlingsförmåga har begränsats av den uppkomna sjukdomen, och sannolikt bör han söka hjälp för att återfå kontrollen igen.

[Sceptisk]

Jenselo

G-d är skaparen av universum och alla kategorier och står helt bortom sådana saker. En individ är en kategori som är en del av universum. Jag kan inte se hur du tänker angående vad jag skriver... kanske om du lägger ut texten en bit så blir det uppenbart.