Rätten att försvara

[Kritikern]

Vilken rätt har jag som människa att försvara mig? Har jag en skyldighet att försvara mina medmänniskor om de hamnar i en våldsam knipa?

Här är en historia som exemplifierar en mycket otäck situation vars utfall jag inte vet hur man ska ställa sig till:
"En kille går på stan. Plötsligt stöter han ihop med ett gäng på femton personer som anfaller honom. Killen börjar springa men efter ett tag inser han att han inte kan springa ifrån dem. Därför vänder han sig om och förbereder sig för att försvara sig. Han misshandlar de två första gängmedlemmarna mycket svårt (övervåld) och de kommer kanske aldrig helt återhämta sig. De övriga i gänget flyr platsen."

Gjorde killen i historien rätt då han använde övervåld för att försvara sig och avskräcka resten av gänget?

[59977]

Självklart har du rätt att försvara dig. Enligt svensk lag måste våldet vara "uppenbart oförsvarligt" för att du skall kunna fällas (om jag minns rätt). Den dag du blir anfallen av 15 personer får det nog anses försvarligt att göra i stort sett vad som helst för att skydda sig, både ur moralisk och juridisk synvinkel.

[Jörgen]

Om de två offren begär skadestånd då?

Sånt förkommer ju, jag tänker nu på inbrottstjuven som halkade på isen och gjorde sig illa, eftersom husägaren inte hade sandat ordentligt.
Husägaren dömdes till att betala.

Du har rätt att förvarar dig även om du bara inbillar dig att du är i fara, sen får väl domstolen (om de får tag i dig) bedömma huruvidare du är en fara för ällmänheten eller ej.

Det finns nog gott om folk i historien, som råkade illa ut bara för att de inte ville tro på att detta skulle just kunna hända de själva, och därför tvekade att försvara sig.

[Kritikern]

Jag kan avslöja att personen i historien fick betala skadestånd för övervåld, flyttade och bytte namn. Han klarade sig dock utan t.ex. sjukhusbesök som kanske blivit fallet om han inte försvarat sig. Fast vem vet?

Den intressanta frågan tycker jag egentligen är om det är moraliskt ok att försvara sig med övervåld om man blir anfallen och när det är fallet. Man är ju trots allt ovetande om vad som hänt om man inte försvarar sig.

[Jörgen]

Det finns oftast inget säkert sätt att veta följderna av beslut som man inte fattade.

Hade han inte försvarat sig och dött, hade han varit världigt ovetande om följden.

Man har bara ett liv, det behöver man inte erbjuda en angripare, bara för att vara skonsam mot denne.

Ibland är bäste polis själv.

[Guds tjänare]

Anfall = bästa försvar

[Makterna]

Vilken rätt har jag som människa att försvara mig? Har jag en skyldighet att försvara mina medmänniskor om de hamnar i en våldsam knipa?

Vad är det för "rätt" du pratar om? Moralisk rätt? Juridisk rätt? Strategiskt rätt?
Om du menar moralisk rätt så måste du specificera vilken moral du har. Om du menar juridisk rätt utgår jag från att du menar den svenska jurisdiktionen.

Här är en historia som exemplifierar en mycket otäck situation vars utfall jag inte vet hur man ska ställa sig till:
"En kille går på stan. Plötsligt stöter han ihop med ett gäng på femton personer som anfaller honom. Killen börjar springa men efter ett tag inser han att han inte kan springa ifrån dem. Därför vänder han sig om och förbereder sig för att försvara sig. Han misshandlar de två första gängmedlemmarna mycket svårt (övervåld) och de kommer kanske aldrig helt återhämta sig. De övriga i gänget flyr platsen."

Gjorde killen i historien rätt då han använde övervåld för att försvara sig och avskräcka resten av gänget?

Strategiskt sett var det rätt, ja.
Juridiskt sett hade det nog berott på bl.a. om det var en muslim som misshandlade en rasist (mildare straff) eller en rasist som misshandlade en muslim (hårdare straff).

[Lasarus]

Gjorde killen i historien rätt då han använde övervåld för att försvara sig och avskräcka resten av gänget?

När du säger att han använde "övervåld" så tolkar jag det så här: Han hade kunnat försvara sig lika bra med mindre våld men valde att använda sig av mer våld än han behövde.

Kan det vara fråga om att han kanske gav sig på och sparkade på någon liggande som han redan slaigt ner?

Då är ju självklart övervåldet förkastligt. Som privatperson har du inte rätt att bestraffa någon eller avskräcka någon potentiell brottsling genom att själv begå ett brott. Rättsstaten bygger på att rättsväsendet genomför bestraffningar i avskräckande syften. (motsatsen finns exempelvis i otillgängliga bergsområden i Albanien där vendettor mellan familjer kan pågå i årtionden)

Frågeställningen är för min del rättså enkel, används övervåld så är det både moraliskt och juridiskt förkastligt.

[Kritikern]

När jag skriver vlken rätt jag har att försvara mig menar jag rent moraliskt.

Med övervåld mot de två nedslagna personerna menar jag att det behövdes mindre våld för att försätta dem ur skick för att kunna utgöra något hot. Det var övervåld enligt domstolen. Det han gjorde var bland annat att sänka en person (med sänka menar jag att han antagligen inte (osäkert) skulle kunna utgöra mycket hot) genom att sparka honom i huvudet (då han kom springande) och slå hans ansikte tre gånger in i en tegelvägg efteråt.

Lasarus, jag tycker inte alls att det är så enkelt. Låt mig ställa frågan så här: Om jag blir anfallen av ett stort antal människor, är de rätt (moraliskt) att använda övervåld mot några få av dem för att avskräcka resten av gruppen från att anfalla mig? Vad gruppen vill göra med mig när de anfaller eller hur långt de kommer gå när de väl börjat kan jag omöjligt veta.

[Johan Ågren]

Jag förstår frågan: Det hypotetiska exemplet tvingar oss att välja mellan att begå övervåld eller att själv bli misshandlad. Det är ett rimligt antagande att övervåldet hade en avskräckande effekt och hindrade en vidare misshandel av den attackerade personen. Blir man attackerad av 15 personer så är det väl rimligt att man inte håller inne med något våld? Att ge de första två personerna en flatsmäll är nog inte den bästa lösningen. Det har inte skett något övervåld om agerandet hindrade en vidare misshandel av den attackerade personen, och att ett mindre mått av våld inte hade haft samma effekt. Det hypotetiska exemplet är därför lätt att lösa, men att kunna förutspå framtiden är svårare.

Rättsligt: Om försvararen övertygande kan måla upp en bild varför det är rimligt att anta att övervåldet hindrade en misshandel av den attackerade personen så borde han gå fri. Våldet föregår inte attacken utan är ändå ett självförsvar. Det kan inte ses som om han slår enskilda personer utan han försvarar sig mot en situation som hela gruppen utgör. Hade personen hört ett ryckte om att han skulle attackeras och uppsökte personerna så är det en annan sak (men även detta kan diskuteras moraliskt, även om det är klart rättsligt).

Moraliskt (egoistiskt): Om den attackerade personens övertygelse är att övervåldet hindrade en misshandel - och inget mindre hade hjälpt - så går han fri.

Moraliskt utilitaristisk (altruistiskt): Om den totala skadan och lidandet blir större genom hans agerande så går han inte fri. Han borde ha låtit sig misshandlats, samtidigt som han under misshandeln predikat om ickevåld, och sagt vilka fina killar de är innerst inne. Om han däremot är en mycket viktig person; som världen skulle bli lidande utan, så måste han försvara sig till den grad att han inte fråntas från världen. Samtidigt - om han var en viktig ickevåldförespråkare - så skulle det faktum att han försvarade sig förstöra hans värde. Det agerande som är bäst är helt enkelt det som får bäst utslag för den totala lyckan.

Förebyggande våld? Om jag är en kvinna som vet att min före detta man kommer att döda mig och mitt barn så fort han får chansen. Vidare vet jag att han är för smart för rättsväsendet och håller sig för tillfället gömd. Jag anlitar en professionell "hitman" som får i uppdrag att söka rätt på honom och oskadliggöra honom. Och detta är enda sättet att rädda mitt eget liv - det är jag övertygad om (dessutom är det hypotetiskt sant). - är detta moraliskt riktigt, även om det inte är rättsligt riktigt?

Johan

[Lasarus]

Om jag blir anfallen av ett stort antal människor, är de rätt (moraliskt) att använda övervåld mot några få av dem för att avskräcka resten av gruppen från att anfalla mig? Vad gruppen vill göra med mig när de anfaller eller hur långt de kommer gå när de väl börjat kan jag omöjligt veta.

Självklart är övervåld aldrig rätt. Våld i självförsvar är nog alla ense om är riktigt, men övervåldet är i sig själv ett brott. Att personerna i gänget anfaller dig innebär inte att de mister sina mänskliga rättigheter. Bägge parter i en konflikt kan vara både förövare och offer, och så verkar det ha varit i det här fallet.

[Jörgen]

Att personerna i gänget anfaller dig innebär inte att de mister sina mänskliga rättigheter.

Fångar må ha mänskliga rättigheter, men fram tills det att de oskadliggjorts så har de inte det, den rätten förverkar man när man går till attack.

[Lasarus]

Fångar må ha mänskliga rättigheter, men fram tills det att de oskadliggjorts så har de inte det, den rätten förverkar man när man går till attack.

Det håller jag inte med om. De mänskliga rättigheterna är universella tycker jag, liksom de mänskliga skyldigheterna.

[Jörgen]

Mänskliga rättigheter bör erbjudas under förhållanden där tid & resurser till ett sådant erbjudande finns.

Om tid & resurser inte finns, kan mänskliga rättigheter inte erbjudas, och existerar därmed inte för det gällande tillfället.

Eller uttryckt på annat sätt... när ena parten, genom sin handling väljer att avstå ifrån att erbjuda sin motpart mänskliga rättigheter under en konflikt, så har den angripna inte råd, och därmed inte någon skyldighet, att besvara ett sådant angrepp under iaktagande av angriparens mänskliga rättigheter.

Den angripnes skyldighet gentemot sig själv, är att försvara sig, och han har både skyldigheten och rätten att negligera angriparens mänskliga rättigheter till den grad han själv anser behövs.

Sen... så får en domstol göra en egen bedömning, men först måste attacken avvärjas.