Den onda treenigheten - fascism, kapitalism och liberalism..

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Mycket mera....

Inläggav Jbig » 11 apr 2008 09:46

Hejsan!

From funderar och undrar:
"Rationell egoism är relaterad till Ayn Rands filosofi objektivismen.
Psykologisk och Etisk egoism grundar sig även de på Hobbes egoism?"

Tja, är inte så insatt i vad som är egoismens ursprungliga atom. Det enda jag vet är att egoismen är en del av det männskliga livet - precis som det demokratiska och kollektiva beteendet. Vad som framträder beror nästan helt på i vilket samhälle människan befinner sig uti. Antingen tonas egoismen ned, eller så uppmuntras den. Sak samma med det kollektiva.

R R Auk funderar på följande:
"Likt folk fascineras av ordningen i naturen och menar på att det måste finnas en kreatör där bakom. Så fascineras jag av ordningen inom ekonomin och politiken och undrar om det finns aktörer bakom det."

Denne "aktör" brukar ju vara kapitalisten i ett kapitalistiskt samhälle. Eller snarare, kapitalisterna och deras handgångne män inom den politiska sfären. Se de sista styckena i texten nedan, så kanske svaret kommer av sig självt! :wink:

Nu till själva ämnet!

En ekonomisk kris drabbade USA år 1873, något som fick de styrande att söka försoning mellan norr och söder. För att förebygga bondeuppror åren kring 1875 måste de styrande vara eniga, ansåg man och kompromisser mellan republikaner och demokrater gjordes som konsekvent missgynnade de svarta och de fattiga vita. Efter kriget gav regeringen frikostliga lån till järnvägsbyggande och andra infrastrukturella åtgärder för att få landet på fötter igen. De södra delstaterna erhöll mycket litet till en början. De fattiga vita i söder lockades över till demokraterna och de forna slavägarna som lovade dem bättre järnvägar, hamnar och andra åtgärder – bara de lät bli att rösta med de svarta. En lag om att federal jord skulle reserveras för egenjordbrukare revs upp och spekulanter från främst norr köpte upp marken billigt. De fattiga vita var inte medvetna om att denna utveckling faktiskt syftade till att exploatera även dem.

Rastänkandet fanns dock inte bara i söder, i norr tillät bara 19 av 24 delstater svarta män att rösta vid krigsslutet. Kvinnor, av alla färgkulörer, hade under denna tid ingen rösträtt. Utvecklingen efter 1875 gick dit hän att år 1900 hade alla forna sydstater återigen berövat de svarta rösträtterna i samtliga delstater. Slaveriet hade till stor del återvänt till södern.
Det handlade om lagar som föreskrev att man skalle ha mantalspengar för att rösta, läs- och skrivkunnighetstester för rösträtt, egendomskvalifikationer m.m. Faktiskt slog detta även mot fattiga vita (män) som ibland också förhindrades att rösta.

Mot slutet av 1870-talet hade den utveckling som verkade peka mot en mer fördjupad och verklig demokrati i USA kommit allt längre bort från genomförandet. Arbetarna var för splittrade i religiösa och etniska grupperingar, och hela tiden strömmade det in nya invandrare som accepterade de villkor som erbjöds. Eliterna i USA hade bestämt sig för att de svarta skulle hållas tillbaka, de vita arbetarnas strejker skulle slås ned, fackföreningarna motarbetas samtidigt som statsmakten på alla sätt skulle stödja eliterna och de grupper närmast under. På så vis påbörjades en av de största tillväxterna i historien. Det skulle ske med hjälp av, och på bekostnad av, svart arbetskraft utan rättigheter, vit arbetskraft, kinesisk arbetskraft, invandrad europeisk arbetskraft, kvinnlig arbetskraft, och avlöna dem olika beroende på ras, kön, nationellt ursprung och samhällsklass. På så vis skapades ett förtryck på skilda plan – en slags terrassering av en samhällspyramid byggd på påtvingad stabilitet. Maskiner, elektricitet och ånga skulle ersätta muskelkraften och hästkraften. Oljan skulle smörja maskinerna och lysa upp städerna, bostäderna gatorna och fabrikerna. Under 1800-talets sista år kom telefonen, skrivmaskinen och räknemaskinen som drog up tempot ännu mer. Maskinerna förändrade jordbruket. Före inbördeskriget tog det 61 arbetstimmar att framställa ett tunnland vete – år 1900 tog det 3 timmar och 19 minuter. Istillverkningen och kyltransporterna fick fram mat över långa avstånd och samtidigt föddes konservindustrin. Ångan drevs oftast med kol. Pneumatiska borrmaskiner borrade djupare ner i jorden efter kol. År 1860 utvanns 14 miljoner ton kol, 1884 100 miljoner ton.

För att åstadkomma allt detta krävdes geniala uppfinningar av nya processer och nya maskiner, skickliga organisatörer och administratörer av de nya bolagen, ett rikt land på jord och mineraler och en outtömlig tillgång på människor för att utföra det slitsamma, ohälsosamma och farliga arbetet. Invandrare från Europa, sedan från Kina och Mellanöstern kom för att utgöra den nya arbetsstyrkan. Bönder som inte hade råd att köpa de nya maskinerna flyttade in till städerna. Mellan 1860 och 1914 ökade New York City från 900 000 till 4 miljoner invånare, Chicago från 110 000 till 2 miljoner och Philadelphia från 650 000 till 1,5 miljoner. Hela USA:s befolkning (vita och svarta, indianerna räknades ej) ökade från omkring 6-7 miljoner år 1800 till omkring 75 miljoner invånare år 1900. 40 procent av invånarna år 1900 var födda utomlands.

De stora uppfinnarna blev i vissa fall själva företagsorganisatörer, som Thomas Edison. I andra fall sammanställde företagarna andras uppfinningar såsom Gustavus Swift, en slaktare som förenade den iskylda järnvägsvagnen med den iskylda lagerlokalen till det första nationella konservföretaget. James Duke använde en ny cigarrettrullningsmaskin som rullade, klistrade och skar tobaksrör till 100 000 cigarretter om dagen. År 1890 slog han ihop de fyra största cigarrettillverkarna till American Tobacco Company. Även om vissa mångmiljonärer började i fattigdom var det inte fallet med de flesta. En studie av 303 av 1870-talets textil-, stål- och järnvägsdirektörers ursprung visade att 90 procent kom från medel- eller överklassfamiljer. Att de amerikanska rikedomarna hade tjänats ihop av f.d. fattiga stämmer inte med verkligheten, de var undantagen från regeln snarare. Det var dock en myt som var användbar för maktändamål. Förmögenheterna sades ha tjänats ihop enligt lagarna – lagar som dock ofta ändrades eller tolkades till förmån för affärsmän eller folk med tillgångar. Domstolarna och regeringarna verkade för att systemet konstant gynnade kapitalet och dess ägare. Det gällde markstölder från indianerna såväl som förbud för fackföreningar. Ibland, ja ganska ofta, var man tvungen att betala för samarbetet. Thomas Edison lovade politiker från New Jersey 1000 dollar vardera som lön för gynnsam lagstiftning. Daniel Drew och Jay Gould lade ner 1 miljon dollar på mutor i New Yorks delstatsparlament för att legaliseras deras emission av 8 miljoner dollar i ”utspätt aktiekapital” (aktier som saknade faktiskt värde) på Erie Railroad.

Den första transkontinentala järnvägen byggdes med blod, svett, politiskt fiffel och stöld. De båda järnvägsbolagen Union Pacific och Central Pacific erhöll massor av bidrag genom mutor. Central Pacific lade ner 200 000 dollar på mutor för att få 9 miljoner tunnland fri mark och 24 miljoner dollar i obligationer, och betala 79 miljoner dollar till ett byggnadsbolag man själva ägde. Man överbetalade med 36 miljoner dollar. Byggandet utfördes under fyra år av 3000 irländare och 10 000 kineser, som erhöll 1-2 dollar om dagen. Union Pacific hade fått 12 miljoner tunnland fri mark och 27 miljoner dollar i statsobligationer. De skapade företaget Credit Mobilier och gav detta 94 miljoner dollar när de verkliga kostnaderna var 44 miljoner dollar. Båda järnvägarna använde långa, slingriga rutter för att få bidrag från de städer de gick igenom. År 1869 möttes de i Utah. Tilläggas skall att den ”fria” marken som regeringen gav järnvägsbolagen var stulen från indianerna. Bedrägerierna på järnvägarna ledde till större kontroll av järnvägsfinanserna från bankerna – dessa ville ha lagliga vinster heller än stulna. På 1890-talet var större delen av landets järnvägar koncentrerad till sex väldiga system. Fyra av dessa kontrollerades helt eller delvis av familjen Morgan och de två andra av banken Kuhn, Loeb & Company.

Hur hade då dessa företagare fått ihop sina förmögenheter? J.P. Morgan var son till en bankir som började sälja aktier för järnvägarna med bra provision. Under inbördeskriget köpte han 5000 gevär för 3,50 dollar styck från en arméarsenal och sålde dem i fält för 22 dollar styck. De var även defekta och orsakade skador på en del av dem som använde dem. Ett kongressutskott noterade detta i en dunkel rapport, men en federal domare godkände överenskommelsen som uppfyllelse av ett giltigt och lagligt kontrakt. J. P. Morgan satte alltså soldaternas liv på spel, soldater som försvarade landet under ett inbördeskrig, för att tjäna pengar. J. P. Morgan hade även sluppit undan militärtjänst genom att betala 300 dollar till en ersättare som var fattig. Köpte sig fri från militärtjänst gjorde även John D. Rockefeller, Andrew Carnegie, Phillip Armour, Jay Gould och James Mellon. Mellons far hade skrivit följande till sin son angående friköpet att ”en man kan vara patriot utan att riskera sitt liv eller offra sin hälsa. Det finns massor av mindre värdefulla liv”.  

USA genomsyrades av rasismen under denna tid – precis som idag! Fascismens tankegods, liksom rasismen och kapitalismen var klart uttalad i USA – även här formades en liberal åskådning med fascistiska underströmmar till en slags syntes av liberal-fascistiskt snitt där kapitalismen tillbads lika ofta som Gud fader själv. Allt medan dess profeter, kapitalisterna, nästan enbart sysslade med kriminalitet och korruption!  :lol:

MVH
bigj
Att verka för det goda...

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Re: Mycket mera....

Inläggav J R Auk » 11 apr 2008 10:58

Jbig skrev:
R R Auk funderar på följande:
"Likt folk fascineras av ordningen i naturen och menar på att det måste finnas en kreatör där bakom. Så fascineras jag av ordningen inom ekonomin och politiken och undrar om det finns aktörer bakom det."

Denne "aktör" brukar ju vara kapitalisten i ett kapitalistiskt samhälle. Eller snarare, kapitalisterna och deras handgångne män inom den politiska sfären. Se de sista styckena i texten nedan, så kanske svaret kommer av sig självt! :wink:


Jo visst måste det finnas de som är de starkaste aktörerna i alla former av system. Det jag frågar mig är till vilken grad de är medvetna om vad de gör och till vilken grad de bara styrs av fruktan och "holy geist". Vill de något annat än att vara nickedockor till den "rationalism" som antagits i avsaknad av gud, eller finns det mer beräknande, som de romerska kejsarna som ville höja sig till gudar, och många lik dem tidigare. Tjänar de eller vill de bli tjänade?

En något abstrakt fråga alltså.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Medvetenheten...

Inläggav Jbig » 11 apr 2008 11:53

Hejsan!

Till J R Auk:
Huruvida kapitalisterna styrs av annat än en vilja till makt och att tjäna pengar vet jag inte. Jag nöjer mig med det som går att se och uppfatta. En djupare analysering kanske blir en slags psykologisering som mer handlar om skapandet av kapitalisten. Detta kan du läsa om under ämnet "Psykologi" och min tråd om ångesten bland direktörerna!

Enda man kan säga är väl att en av de yttersta drivkrafterna bakom det manliga egotrippandet nog är en manlig vilja att vara den störste tuppen i hönsgården. Att skaffa sig gott om brudar, med andra ord! Åtminstone läste jag detta en gång i tiden. Men om det är sant vet jag inte! :lol:

Nu till vår sak!

På väg mot den slutliga lösningens retorik – och praktiska tillämpning

De lägre rasernas undergång var nu ett närmast vedertaget begrepp hos de styrande i det brittiska imperiet, de kunde nu påräkna stöd från ”vetenskapen” också. Etnologiska sällskapet hade nya föreläsningar, bl.a en i mars 1866, där Frederick Farrar föreläste om ”Aptitude of the races”. Han delade in raserna i tre grupper: vilda, halvvilda och civiliserade. Bara två raser var civiliserade, den ariska och den semitiska. Till de halvciviliserade hörde kineserna, som en gång varit lysande men nu led av ”hejdad utveckling”. De vilda raserna hade däremot alltid levat i samma okunnighet och elände.
Farrar skränade vidare; ”-De är utan förflutet och utan framtid. Som andra långt ädlare raser före dem, är de dömda till snabb, total och ofrånkomlig utplåning, vilket kanske är ett led i mänsklighetens högsta bestämmelse.”

Ja, dessa myllrande myriader hade inte frambringat ett enda namn av betydelse för den civiliserade rasen, hävdade Farrar. De var helt enkelt vildar, och civilisationen kan inte hjälpa dem, mer än att de snabbt går under. Indianerna var ett exempel på just detta, liksom Afrikas hundra miljoner. Det finns inget hopp för dessa raser, påstod Farrar.

”De lägsta typerna av mänsklighet, de som uppvisar den moraliska och intellektuella urartningens mest ohyggliga kännetecken” de var dämda till undergång, hävdade Farrar vidare. Och han fortsatte med följande slutkläm: ”Ty mörker, slöhet och brutal okunnighet kan inte bestå där de trängs undan av kunskap, flit och ljus”.

Hur gick det till när ljuset och fliten dödade? Det visst Charles Darwin. Han hade sett general Rosas i Argentina och hans indianslaktare nedsmorda av blod, de visste hur man tryckte ut ögonen på indianer, hur man slog ihjäl kvinnor och fick fångar att tala. Han hade även ett namn för det – ”kampen för tillvaron”. Trots att Darwin visste hur denna kamp fördes, trodde han att den utvecklade och förädlade människan, och allt fler höll med honom ju mer känd han blev.

Utplånandet av de lägre raserna var befogat eftersom de med tiden minskar rasskillnaderna i världen, och till slut bebos den av en enda homogen ras där ingen är underlägsen. Så trodde Darwins vän, A R Wallace. Det underliga var dock, menade Wallace, att de små framstegen som skedde inte tycktes bero på ett ”naturligt urval”. Det var inte ”de bästa” som segrade i kampen för tillvaron, det var tvärtom de intellektuellt och moraliskt undermåliga, ogräset, som lyckades bäst i livet och förökade sig snabbast – handelsmän, fångar, nybyggare, kolonister och äventyrare. Inte Londons högreståndskretsar!

Wallace hade satt fingret på en öm punkt i rasteorierna. Detta togs mot slutet av år 1868 upp av en annan intressent, William Greg. Han skrev i ”Frazer´s Magazine” att de energiska, pålitliga och progressiva elementen i befolkningen har långt färre barn än överklassen och underklassen har. Trots att dessa bägge saknar anledning till återhållsamhet. Det naturliga urvalets rättfärdiga och hälsobringande lag hade satts ur spel och nu hotades samhället av ”övercivilisering istället. Precis det som romarnas och grekernas samhällen hade förstörts av, menade Greg. Turligt nog så levde naturens lag kvar i förhållandet mellan raserna, tröstade sig Greg. Här var det ännu de dugligare och starkare som var de mest gynnade. Det är de som vinner tävlingen och ”…utrotar, regerar, undantränger, bekämpar, äter eller arbetar bort de lägre människoarterna ur tillvaron”, skrev Greg.

Charles Darwins kusin Francis Galton var också skribent, år 1869 kom hans bok ”Hereditary genius”, där han skriver att geologiska förändringar tvingat djurarter att anpassa sig till nya livsbetingelser. Civilisationen är en sådan helt ny betingelse som människoarterna måste lära sig att leva med, menade kusin Galton. Många hade misslyckats, och ett stort antal människoraser hade blivit utplånade under trycket av civilisationens krav, fortsatte han. Knappast någon djurart hade blivit utsatt för en sådan förödelse så snabbt som människan, visste Galton att berätta. Det borde vara en läxa även för oss upplysta, menade han. Även den nutida civilisationen var hotad, pläderade Galton vidare. För att undvika en egen utplåning måste vi, anglosaxare och andra européer, söka förbättra vår arvsmassa och därigenom öka vår förmåga att överleva i en civilisation som åter kan förändras, fortsatte Galton. Galton fortsatte sina studier av hur man kunde förbättra arvsmassan, och fick många lärjungar, både i Tyskland, Frankrike och Sverige. Statens Institut för rasbiologi i Uppsala var skapat efter Galtons ”studier”.

År 1894 gjorde Benjamin Kidd succé med sin bok ”Social evolution”. Han spann vidare på Galtons tankegångar och menade att just anglosaxarna har utrotat de mindre utvecklade folken ännu effektivare än andra raser förmått göra. Driven av sin civilisations inneboende krafter kommer anglosaxaren till det främmande landet för att utveckla dess naturresurser – och följderna tycks ständigt vara de samma - och ofrånkomliga. Det är en rasernas kamp, som innebär att den underlägsne drivs till underkastelse eller utplåning, och det är inget avlägset, menade Kidd. Det händer framför våra egna ögon, visste Kidd att förtälja läsarna. För att en ras som vill behålla sin plats i tävlingen tillhör utrotningen av andra raser de stränga, oeftergivliga villkoren. Vi kan humanisera dessa villkor, men inte i grunden ändra dem, menade Kidd.

MVH
bigj
Att verka för det goda...

Användarvisningsbild
JemyM
Inlägg: 257
Blev medlem: 12 jul 2007 01:21
Ort: Borås
Kontakt:

Re: Misstolkningar...

Inläggav JemyM » 11 apr 2008 19:40

Jbig skrev:Hejsan!
JemyM skrev detta:
"...De politiska liberalerna dök upp i en tid då industrialismen var i full färd och barn mer eller mindre svalt på gatorna...."
Njae, det var välan snarare så att industrialismen skapade dessa barn som svalt på gatorna - om man ser till de historiska källorna! Eller?  :lol: From frågade efter argumentet "egoism"? Men kan du förtydliga frågan?
MVH
bigj


Adam Smith dök upp under 1700-talet och var den ekonomiska liberalismens fader som föreslog att egoism skulle driva marknaden. Om man tittar på vilket samhälle det var han kom ifrån så blir det lättare att smälta detta. Effekterna av denna filosofi hade han antagligen inte ens själv kunnat föreställa sig. Industrialismen hade slagit ut i full blom på 1800 talet. Under den här epoken rådde social missär.

Det var denna situation som de politiska liberalerna (socialliberalerna) reagerade på och föreslog blandannat välfärd och allmän skola för att råda bot på problemen. Dessutom ville man förbjuda barnarbete och få in humana arbetsförhållanden.

Man får särskilja på Ekonomisk Liberalism och Social Liberalism. Många lägger gärna Adam Smith och John Stuart Mill i samma fack, men det enda som gör de olika liberalerna lika är att de för fram perspektiv på frihet. Jeremy Bentham och John Stuart Mill var ett svar på, snarare än en utveckling av Adam Smiths idéer.

Karl Marx skulle senare fösa utvecklingen än mer åt vad vi är vana vid idag.

Vad jag tycker är konstigt med ditt inlägg är att det var blandannat John Locke och Stuart Mill som gjorde sig kvitt kungens och kyrkans välde, vilket var den tidens totalitarianism.

Att varenda kotte före världskrigen var grovt rasistiska och ansåg arbetare inte skulle få rösta är en annan sak, men ur ett historiskt perspektiv är det viktigaste att fokusera på vad de historiska filosoferna fick fram, inte hur väl de stämmer överens med vår tids moral.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt

Användarvisningsbild
JemyM
Inlägg: 257
Blev medlem: 12 jul 2007 01:21
Ort: Borås
Kontakt:

Inläggav JemyM » 11 apr 2008 19:44

Fromm skrev:Frågan var annars. Är inte Thomas Hobbes en royalist och försvarare av ett envälde?


Håller med att min ståndpunkt kan låta knepig om man inte först sätter sig in i 15-1600 talet och vilken miljö Thomas Hobbes kom från. Han var väldigt radikal i sin tid.

Fromm skrev:Ser du fortfarande inte kopplingen mellan Naturrätt och Rasism?


Nej. Naturrätten har inget med raser att göra. Naturrätten är en tidig filosofi, påverkad av religiösa tankar, men en föregångare till idéerna om t.ex. yttrandefriheten, religionsfriheten etc. Rätten att tänka och tycka fritt. Rätten att styra sina egna liv.

Naturrätten övergavs senare. Både Bentham och Rousseau sågade den efter att de tog vara på det bästa av den.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt

Användarvisningsbild
JemyM
Inlägg: 257
Blev medlem: 12 jul 2007 01:21
Ort: Borås
Kontakt:

Inläggav JemyM » 11 apr 2008 19:45

Fromm skrev:
JemyM skrev:Mill var ett trappsteg mot det samhälle vi idag tar för givet.

Nog låter Mill som en förebild för dig. Trappsteg låter som vi marscherar mot himmelen.


Isåfall har jag väldigt många trappsteg eftersom jag älskar att sitta och koppla idékedjor genom världshistorien. Men trappan är inte högre än vår tid. Förhoppningsvis kan vi ta oss ännu högre. Himmelen är redan nådd förresten.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Re: Libertinerna....

Inläggav Fromm » 11 apr 2008 20:15

J R Auk skrev:Det där tycker jag är intressant, för det uppstod ju i ett sammanhang då det ansågs självklart att mannen, den enda som betydde något, levde i ett sammanhang, med sin familj. Så egoism betydde då, skapa det gott för dig så utsträcks det till dina nära och kära.

Idag........... Tja. Ni fattar.

Vi är nog på samma våglängd. Koncensus om en definition på egoism har aldrig gjorts.
Människan adopterar dock glatt sambands teorier speciellt om det rättfärdigar sitt beteendet.

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Re: Libertinerna....

Inläggav Fromm » 11 apr 2008 20:17

J R Auk skrev:
Jbig skrev:
Fast jag förstår inte din utsaga om att maktens informationsmonopol granskas "hårt" - av vem då menar du? :wink:


Ja detta gäckar mig. Likt folk fascineras av ordningen i naturen och menar på att det måste finnas en kreatör där bakom. Så fascineras jag av ordningen inom ekonomin och politiken och undrar om det finns aktörer bakom det.

Media får betalt genom annonsörer dvs andra företag. Eliten äger företag och man biter inte den hand som föder en.
Lär dig mer av Chomsky (del 4 från 1.20).  :wink:

http://www.youtube.com/watch?v=XCAkKAVK ... re=related

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Egoism

Inläggav Fromm » 11 apr 2008 20:38

Jbig skrev:Tja, är inte så insatt i vad som är egoismens ursprungliga atom. Det enda jag vet är att egoismen är en del av det männskliga livet - precis som det demokratiska och kollektiva beteendet. Vad som framträder beror nästan helt på i vilket samhälle människan befinner sig uti. Antingen tonas egoismen ned, eller så uppmuntras den. Sak samma med det kollektiva.

Bra vi har en liknande syn på egoism. Egoism liksom Altruism är ett mänskligt beteende.
Vi ÄR inte Egoister utan vi BLIR Egoister. Precis som vi inte ÄR Rasister utan vi blir Rasister.

Från Hobbes, Mill till Ayun (och de troende) lär ut att vi ÄR egoistiska och att egoism är naturlig instinkt.

Wiki skrev:Thomas Hobbes (1588-1679) framlägger i Leviathan (1651) åsikten att människan i sitt naturtillstånd, såsom ociviliserad vilde, är individualist och styrs av sin egoism, sin äregirighet, och överlevnadsinstinkt.

Vilket är sambands teorin som rättfärdigar den egoistiska kultur de förordar.
Egoism på 19-2000 talet påminner om rasism på 18-1900 talet.

Det är viktigt att tydliggöra att både ”egoism” och ”rasism” bygger på en felaktig tolkning av människan.
Din text är för övrigt skrämmande bra.  :)

JemyM skrev:Ja, vi är egoistiska, det är en naturlig instinkt, men med en portion förnuft är vår egoism ok.
Altruism behövs inte för ett tryggt och bra samhälle.

Psykopaten är givetvis trygg idag och även en rik person som naturligtvis kan köpa sig trygghet.
Men de som inte har pengar till mat, sjuka eller arbetslösa håller nog inte med dig Jemy.  :wink:

Användarvisningsbild
JemyM
Inlägg: 257
Blev medlem: 12 jul 2007 01:21
Ort: Borås
Kontakt:

Re: Egoism

Inläggav JemyM » 11 apr 2008 21:36

Fromm skrev:Psykopaten är givetvis trygg idag och även en rik person som naturligtvis kan köpa sig trygghet.
Men de som inte har pengar till mat, sjuka eller arbetslösa håller nog inte med dig Jemy.  :wink:


Att vilja förbättra sitt samhälle är ett egoistiskt drag. Vi betalar t.ex. skatt för instutitioner för dem vi inte orkar med och arbetslösa får pengar så vi slipper se dem på gatan så att vi kan leva under illusionen att vi bor i ett samhälle bättre än andra. Jag stödjer allmänviljan, för det gör mig stolt över att vara med i något större. Jag skänker ofta pengar för att det får mig att känna att jag kan göra något för andra för att jag faktiskt har det bättre själv. Att hjälpa andra är att utöva sin makt över dem med mindre makt. Det får oss att känna oss stora och betydelsefulla. Du kan inte hjälpa någon om du har det sämre än dem. Vissa säger att de har moral, men de utger sig för det för att det ger dem samhällsstatus.

Detta är inte fel, egentligen. För när vi förstår att vi gynnas av att gynna andra så gynnas alla. Vi drivs alltid utav jaget, egenviljan och egoismen, vi har bara olika tolkningar i hur vi kan få det bättre.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Re: Egoism

Inläggav Fromm » 11 apr 2008 22:25

JemyM skrev:Att vilja förbättra sitt samhälle är ett egoistiskt drag. Vi betalar t.ex. skatt för instutitioner för dem vi inte orkar med och arbetslösa får pengar så vi slipper se dem på gatan så att vi kan leva under illusionen att vi bor i ett samhälle bättre än andra. Jag stödjer allmänviljan, för det gör mig stolt över att vara med i något större. Jag skänker ofta pengar för att det får mig att känna att jag kan göra något för andra för att jag faktiskt har det bättre själv. Att hjälpa andra är att utöva sin makt över dem med mindre makt. Det får oss att känna oss stora och betydelsefulla. Du kan inte hjälpa någon om du har det sämre än dem. Vissa säger att de har moral, men de utger sig för det för att det ger dem samhällsstatus.

Detta är inte fel, egentligen. För när vi förstår att vi gynnas av att gynna andra så gynnas alla. Vi drivs alltid utav jaget, egenviljan och egoismen, vi har bara olika tolkningar i hur vi kan få det bättre.

Tack Jemy för bekräftandet av det jag skrivit om egoism. Behöver jag säga något mer?  
Jo en fråga till. Vilken neurolog säger att vi drivs av egoism?

Användarvisningsbild
JemyM
Inlägg: 257
Blev medlem: 12 jul 2007 01:21
Ort: Borås
Kontakt:

Re: Egoism

Inläggav JemyM » 11 apr 2008 23:57

Fromm skrev:Tack Jemy för bekräftandet av det jag skrivit om egoism. Behöver jag säga något mer?  
Jo en fråga till. Vilken neurolog säger att vi drivs av egoism?


Det finns en rad psykologiska teorier som bygger på tillfredställande av egna behov. Jag vet inte om neurologer sysslar med beteende på det sättet.
"Great minds discuss ideas; Average minds discuss events; Small minds discuss people." - Eleanor Roosevelt

Användarvisningsbild
Fromm
Inlägg: 1066
Blev medlem: 21 aug 2005 08:40

Re: Egoism

Inläggav Fromm » 12 apr 2008 00:51

JemyM skrev:Det finns en rad psykologiska teorier som bygger på tillfredställande av egna behov. Jag vet inte om neurologer sysslar med beteende på det sättet.

Varför inte ”Beteenden är biologiskt sett kopplade till endokrina systemet, och nervsystemet”.
”Den kliniska medicinska specialitet som behandlar det mänskliga nervsystemets sjukdomar kallas neurologi.”
OBS! Nervsystemet utgörs av hela hjärnan + ryggmärgen.

Mao vårt beteende styrs av lust och olust, som utvecklas till drifter och motiv, och sedan känslor.
Nervsystemet påverkas av vårt inre och yttre miljö.

Hoppas du inser att (Psykologisk) egoism endast är en falsk sambandsteori som rättfärdigar den egoistiska kultur de förordar.
Makthavarna har ju genom tiderna konstruerat religösa sambandsteorier för att rättfärdiga den kultur de förordar.  :wink:

Jbig
Avstängd på en månad
Inlägg: 2112
Blev medlem: 01 dec 2006 14:54

Det totalitära draget...

Inläggav Jbig » 12 apr 2008 11:11

Hejsan!

JemyM har börjat förstå. Bara det är positivt.

Då återstår själva övergången från tanke till den genuina praktiken, och den kommer här:

Ändå var de oroade, Wallace, Greg, Galton och Kidd, samhällets terräng stämde inte med deras karta. Fel människor förökade sig. Det naturliga urvalet gynnade inte dem som borde gynnas, menade de. Det var trevligare att då betrakta rasernas kamp, för där, äntligen, stämde teorin med verkligheten, ansåg de alla. En annan oro de kände var de samhällsförändringar som de ansåg sig uppleva. Kunde den egna civilisationen till slut också knäcka anglosaxaren? Hotades samhället inifrån av ett smygande rasligt förfall? Hade vi kommit för långt bort från naturen? Under deras ungdom fanns inga järnvägar, ångbåtar, telefoner och annat som fanns under 1860-talet och än mer under 1880-1890-talen.
Gemensamt för dem var viljan att godkänna folkmorden. Utrotningen var ofrånkomlig, hävdade de unisont. Utrotningen verkade snarast vitaliserande på utrotarna, den hade djupa, hemlighetsfulla orsaker, hävdade de. Troligen var utrotningen inte heller särskilt obehaglig för offren, intalade de sig.

Utrotning kunde inte kallas eländig eller ond, menade Galton. De som utsattes för denna politik tappade det sexuella intresset och man fick färre avkommor. Det var beklagligt, men det var knappast eländigt, menade Galton. Det var en slags apati, trodde Galton sig se när de lägre raserna dog ut utan att få barn eller bli civiliserade.
Vad berodde apatin på? I början av 1800-talet hade män som Howison och Merivale svaren, det var själva mördandet som var orsaken till apatin, men på 1890-talet hade klarheten försvunnit i ett rasistiskt töcken.

Var det bara britter som såg världen på detta sätt? Ingalunda. Se vad Karl Hildebrand i Uppsala skriver så sent som år 1936 när han talar om folken i Afrika, han kallar dem för ”urskogsnegrer, hottentotter, pygméer, bushmän”. Kvinnorna hos urskogsnegrerna har så stora hängbröst att de kan slänga dem över axeln för att ge di åt ett barn på ryggen. Dessa människors käkar i deras ”grova ansikten” är framskjutna, vet han att förtälja. Hildebrand fortsätter: ”Alla dess folkgrupper äro söndersprängda och torde höra till dem, som äro dömda till undergång, enär de ej kunna finna sig tillrätta i vår tids nya förhållanden.” Hildebrand hade då något större förtroende för ”stäppnegrerna” vilka visade mer progressivitet, fast inte ens här kunde man vara säker då de kan ha utifrån inkomna ”blodblandningar”.

Inte heller den belgiska kungafamiljen hade lärt sig något, trots sin släkting kung Leopold II:s blodsbesudlade regim i Kongo åren 1885-1908. På en kolonialkongress i Bryssel 1926 talade dåvarande kronprins Leopold av Belgien hur mycket Belgien hade fått av Kongo, men även givit Kongo. Han avslutade sitt tal i samma anda som så många andra européer ännu gjorde under mellankrigstiden:  ”Låt oss ej förlora ur sikte, att enligt vad vissa koloniers historia bevisar infödda folk kunna dö ut på grund av kontakten med de vitas civilisation.”
Leopold nämnde inte att hans släkting, kung Leopold, hade låtit mellan 10 och 15 miljoner kongoleser utrotas under en 25-årsperiod då han ägde ”Kongofristaten”.

Rasismen var allmän bland borgerliga och konservativa ännu under 1920-1930-talen i Europa. Inte konstigt att fascistiska och nazistiska idéer fick spridning i de borgerliga leden med ett sådant samhällsklimat.
År 1898 uttryckte England premiärminister, lord Salisbury, i Albert Hall följande: ”Man kan grovt dela in världens nationer i de levande och de döende”. Det var faktiskt ett bildspråk som kom den tidens verklighet skrämmande nära. De svaga staterna blir svagare och de starka staterna blir starkare ju mer de tar av de döende staternas territorium, fortsatte lord Salisbury. I Nordamerika, i Asien, i Australien i Afrika, överallt hade européerna skaffat sig territorium. De döende staterna var just döende för att man tagit marken ifrån dem. Lord Salisbury summerade 1800-talet på ett bra sätt, för hela seklet var fullt av folkmord och markstölder.

År 1898 var Adolf H ännu bara nio år gammal. Han hade nog inte hört lord Salisbury tala, men han visste det redan! Lille Adolf visste att imperialismen var en biologisk nödvändig process som enligt naturens lagar leder till de lägre rasernas ofrånkomliga undergång. Detta etsade sig fast i hans tankevärld redan som barn. Det var en övertygelse som under 1800-talet redan kostat miljoner människor livet. När Adolf Hitler blev vuxen och fick makt, återvände han till dessa tankegångar han lärt sig under sin barndom. Sakta växte det nu fram en teori hos Adolf som han senare skulle ge sitt högst personliga signum – ”den slutliga lösningen”!  

I sin bok, Mein Kampf, hade Adolf H klart visat vad som var hans utrikespolitiska linje när han väl fått makten – och den byggde helt på de brittiska teorierna om behovet av livsrum för herrefolken.
”Den tyska politikens mål är att trygga och bevara folkets massa samt att öka denna. Följaktligen är det ett rumsproblem vi har att göra med. Det tyska folkets massa omfattar 85 miljoner människor, vilka i förhållande till antalet människor och bosättningsområdets begränsning i Europa utgör en raskärna. Denna är så fast sluten i sig själv som i inget annat land; å andra sidan kan den mer än hos andra folk göra anspråk på större livsrum… Att varje vidgning av rummet endast kan ske genom ett nedbrytande av motstånd och med vissa risker har historien i alla tider bevisat – det romerska världsriket, det engelska imperiet… Varken tidigare eller i våra dagar har något herrelöst livsrum existerat. Ständigt har angriparen stött på en ägare.”

Tärningen var således kastad, nu var det bara en fråga om tid, och tiden arbetade för dessa tankegångar, det började med den "svarta veckan`" 1929...

MVH
bigj
Att verka för det goda...

Användarvisningsbild
tomtefader
Inlägg: 281
Blev medlem: 08 mar 2007 18:45

Inläggav tomtefader » 12 apr 2008 23:47

jbig, du är här igen!
"Jag har talat" - Okänd


Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster