Direktdemokrati

[Angelina]

Nu saknar jag mina katter, har inte sett dem på tre månader. De är vilse i tillvaron, vet inte vilka de är längre.

[Justin Case]

Avantgardet,
Mitt förra inlägg var sakligt och utan ovänligheter. När jag då får ett antal ovänligheter och rentav förtäckta mordhot från dig, tappar jag lusten att bemöta även de av dina argument som är sakliga och värda att bemötas. Jag har bra svar på alla dina argument och frågor, men att posta dem i det här läget vore att belöna din otrevliga stil och underförstått tillåta dig att fortsätta vara ovänlig, och jag tror inte på att vända andra kinden till, hur religiös du än har fått för dig att jag är. Om du ber om ursäkt för förolämpningarna (du vet nog vilka jag menar) kanske vi kan fortsätta diskussionen efter det.

[Avantgardet]

Förstår inte varför jag skall be om ursäkt för att du tröttar ut mig med en massa retorik, hann ju för tusan bli hungrig under tiden jag skrev skiten, vilket på sätt och vis exemplifierar min poäng. Förtäckta mordhot känner jag inte till, inget jag sysselsätter mig med. Det är väl bra om du anser dig ha svaren, men kanske ännu bättre om du ställer dig själv lite frågor. Är jag ovänlig också? Beror väl då på hur man definierar vänskap. Inte oförenligt med civilkurage i min mening, utan går hand i hand.

[Zokrates]

Förtäckta mordhot känner jag inte till, inget jag sysselsätter mig med.

Har läst igenom allt på nytt, enbart för att försöka hitta något som kan tolkas som mordhot. Man får ha en oerhört livlig, närmast sjuk fantasi för att hitta något som kan tolkas in som hot, men, det som jag markerat i svart skulle kunna vara det som JC tolkat som hot.
Förutsatt, att han är
1 överklass
2 ser sin framtida existens som något som befinner sig i en cryokammare i väntan på återupplivning
3 paranoid

Det är fantasier. Han har inte räknat med motståndet - såna som jag - som inte tolererar en översittarklass som till varje pris skall utöka sin egen existens på andras bekostnad - för det är vad det i slutändan alltid måste vara, och aldrig kan vara annat än. Så jag rycker ut kontakten likförbannat, och om inte jag så miljontals fattiga i tredje världen som stormar kryogen-labben. Det är ofrånkomligt och stavas överlevnadsprincipen. Det finns ett inherent motstånd som du helt missar.

Efter att själv ha levt och verkat bland de kriminella så vet jag att det ingalunda är klokheten utan nöden som avgör huruvida en "inbrottstjuv" begår ett inbrott eller ej. Och mig veterligen så är det inte direkt en lukrativ marknad, inte direkt någon gör "karriär". Så lidandet finns där redan (måhända på ett sätt du inte tänkt dig), och det gäller att avhjälpa det, frågan är hur?

Men vi kommer inte bli eniga om detta så du måste revidera dina planer på stört. Jag är djurvän också förstår du. Och min katt kommer när som helst före nåt gammalt nedfruset fnöske med megalomana planer och förvirrad messiansk psykos. Jag rycker pluggen när som helst. Att maximera lyckan i universum är omöjligt, det är ett nollsummespel. Jag blir lycklig med högt blodsocker, emedan det att jag stoppat i mig något vållat andra lidande (nu vet jag inte hur lidande erfares av växter, men likväl, och om inte växterna så det djur som annars hade kunnat mätta sig med den mat jag stal åt mig själv o.s.v.). Det är förövrigt därför Tännsjös argument för fortsatt djurhållning fallerar, han undlåter att se till systemet som helhet.

"Paranoid personlighetsstörning
Wikipedia

Paranoid personlighetsstörning är en personlighetsstörning med paranoida drag. Användandet av termen paranoid i det här sammanhanget innebär inte att personen med störningen har vanföreställningar i stil med förföljelsemani eller liknande utan bara att han/hon är ovanligt misstänksam mot andra människor.

Diagnosticeringskriterier enligt DSM-IV-TR
A. Ett ihärdigt mönster av misstro och misstänksamhet mot andra i stil med att deras motiv tolkas som skadliga, med början i det yngre vuxenlivet och finns i ett flertal sammanhang indikerat av fyra (eller fler) av följande:
1. Misstankar, utan tillräcklig grund, att andra utnyttjar, skadar eller lurar honom eller henne.
2. Är upptagen med orättvisa tvivel om andras lojalitet eller trovärdighet hos vänner eller bekanta.
3. Är tveksam till att anförtro sig till andra av rädsla för att informationen ska användas mot honom eller henne.
4. Läser in hemliga, elaka eller hotande meningar i kommentarer eller handlingar.
5. Är oförlåtande mot hån, skador eller gliringar.
6. Upplever attacker mot hans eller hennes personlighet eller rykte som inte är uppenbara för andra och är snabb på att reagera aggressivt eller att komma med motattacker.
7. Har konstanta grundlösa misstankar om trovärdigheten hos partner.


För att diagnosticeras som paranoid skall som det framgår, minst 4 eller fler av ovanstående kriterier stämma in på personen."

[Justin Case]

Förstår inte varför jag skall be om ursäkt för att du tröttar ut mig med en massa retorik,

Du använder minst lika mycket retorik som jag. Retorik är konsten att framställa sin sak på ett övertygande sätt, jag ser inget fel med det. Men jag låter i alla fall bli att kalla dig för spån och sånt.

Är jag ovänlig också?

O neeejdå, du har ju varit vänligheten själv hela tiden!

Du tror ju förövrigt, om jag minns riktigt, att det redan nu finns ett oändligt antal kopior av oss, så vadan denna strävan? Du motsäger ju dig själv i handling.

Det är ingen motsägelse. Jag tror t.ex. att om jag blir kryoniserad och min kryo därefter blir avstängd, så att jag ruttnar (mer än vad jag redan gjort före kryoniseringen), kommer visserligen kanske den troligaste fortsättningen för mig subjektivt vara att någon upptäcker det hela och genast fryser ned mig igen, men då kommer jag, vid framtida upptining i en högre stående civilisation, att bli återställd i ett mer hjärnskadat skick än om en framtida civilisation återställer mig från det skick i vilket jag ursprungligen frystes ned. Ju kraftigare hjärnskador jag har när jag blir upptinad, desto svårare kan det vara för den civilisation som tinar upp mig att återställa min hjärna helt. I värsta fall kan jag förbli ett hjärnskadat kolli i händerna på mina livräddare "hur länge som helst" (de kanske nämligen värdesätter liv högre än lycka; detta är tänkbart med tanke på hur utbredd just den moralen är bland dem som har makten idag; det kan ju bli de som får forma all framtida teknologiutveckling och bli herrar över universum). Visserligen kan man tycka att det förr eller senare torde komma någon civilisation som fixar min hjärnskada hur allvarlig den än är, men det är ju synd om det dröjer längre än nödvändigt. Hur liten uppskjutningen av den eviga superlyckan än blir, i relation till den därpå följande evigheten i superlycka, är det ändock en uppskjutning. Teoretiskt sett kan den bli hur lång som helst. Jag vill till den eviga superlyckan så snart som möjligt. Därav min strävan.

[Justin Case]

Förtäckta mordhot känner jag inte till, inget jag sysselsätter mig med.

Har läst igenom allt på nytt, enbart för att försöka hitta något som kan tolkas som mordhot. Man får ha en oerhört livlig, närmast sjuk fantasi för att hitta något som kan tolkas in som hot, men, det som jag markerat i svart skulle kunna vara det som JC tolkat som hot.

Avantgardet skrev bl a: "Jag är djurvän också förstår du. Och min katt kommer när som helst före nåt gammalt nedfruset fnöske med megalomana planer och förvirrad messiansk psykos. Jag rycker pluggen när som helst."

Att rycka ur pluggen, i sammanhanget cryopreservation (som uppenbart åsyftas med tanke på vad vi diskuterat), är att beröva cryopatienten möjligheten till framtida liv. Och att med berått mod beröva en patient möjligheten till framtida liv brukar väl benämnas mord, även om dessa utsikter till framtida liv är små. Anta att jag skulle cryopreserveras. Om Avantgardet då verkligen skulle se mig som oåterkalleligt död, d.v.s. som ett lik som inte längre ska betraktas som en individ, hur kommer det sig då att Avantgardet skriver "nåt gammalt nedfruset fnöske med megalomana planer och förvirrad messiansk psykos"? Sedan när kan ett lik ha planer och psykos? Det är det väl bara levande (möjligen inklusive levande men medvetslösa) individer som kan ha. Jag märker inte ord, utan pekar på vad jag tror är en freudiansk felsägning. Hittills har det tyckts rationellt (för sekulariserade) att utgå från att döden är ofrånkomlig. På denna tro har människor sedan byggt upp en hel livsåskådning och livsstil, ja sin personlighet. Allt detta hotar plötsligt rämna, när man konfronteras med det faktum att den teknologiska och medicinska utvecklingen snart tycks kunna möjliggöra för oss att leva hur länge som helst. Insikten om möjligheten till obegränsad livslängd innebär att större delen av den livsåskådning, livsstil och personlighet man byggt upp, kring ett accepterande av döden som något självklart ofrånkomligt, måste revideras. Det kan vara en plågsam och skrämmande uppgift, som man lätt skjuter ifrån sig. Man vill inte erkänna att man kanske byggt upp en stor del av sin personlighet på en felaktig premiss. Jag tror sammanfattningsvis att Avantgardet faktiskt (även om Avantgardet inte låtsas om det) förstår att de människor som ligger cryopreserverade faktiskt har en viss chans att i en senare framtid bli återupplivade, om Avantgardet inte drar ur pluggen. Om då Avantgardet skulle dra ur pluggen till någons cryopreservation vore det väl jämförbart med att t.ex. dra ur pluggen till en medvetslös patients respirator idag. D.v.s. mord. Att hota att göra en sådan sak mot någon är väl då rimligen mordhot. Särskilt när man (hotaren) torde kunna föreställa sig att mottagaren av hotet upplever att hotet är ett hot om något verkligt oönskvärt. Om A hotar B med att injicera en ofarlig substans S i B, fastän A vet att B av någon anledning är övertygad om att S är ett dödligt gift, kommer ju B att uppleva det som ett mordhot. Anledningen till att mordhot är förbjudna är väl rimligen den rädsla de orsakar mottagaren av dem. Så för frågan om hur kränkande hotet är mot mottagaren av hotet, spelar det väl ingen roll huruvida hotets verkställande faktiskt skulle döda mottagaren av hotet eller ej, det räcker med att hotaren torde förstå att mottagaren av hotet tror det.

Vad som är ytterligare oroande är att själva viljan att försvara [tron på döden som något ofrånkomligt] kanske är så stark hos cryopreservationsmotståndare, att den i sig kan få dem att rycka ur pluggen på cryopreserverade - liksom för att eliminera det som påminner dem om att de kan ha fel.

Nu tror jag i och för sig inte att jag kommer att dö, eftersom jag har oändligt många kopior, men som jag skrev i föregående inlägg vill jag inte vänta längre än nödvändigt på den eviga superlyckan. En väntetid på t.ex. en googol år, i ett så hjärnskadat tillstånd att man bara upplever konstant lidande, är långt värre än vad de flesta människor anser att döden vore. Så när jag säger att jag upplever något som mordhot, menar jag egentligen att det potentiellt är ett hot om något ännu mycket värre än döden. Man kan naturligtvis tycka att jag inte ska klaga om jag förr eller senare får den där eviga superlyckan. Men det får ju ni andra också, så då kan vi väl behandla varandra med samma respekt allihop tycker jag.

Förutsatt, att han är
1 överklass

Nej, det förutsätter inte att jag är överklass (och jag kan nog inte räknas som det). Det förutsätter bara att Avantgardet utgår från att jag är överklass, något Avantgardet uppenbarligen gör.

2 ser sin framtida existens som något som befinner sig i en cryokammare i väntan på återupplivning

Inte något. Någon. Ja, jag anser att det kan betraktas som likvärdigt mord (eller värre) att stänga av någons cryopreservation, lika väl som det betraktas som mord att stänga av en medvetslös persons respirator. Jag förstår naturligtvis att denna min premiss verkar felaktig utifrån er synvinkel - än så länge är det få som tror på den, och massans inställning till det hela påverkar nog er inställning; man faller lätt in i att anamma samma livsåskådning som massan. Men det har hänt många gånger i historien att minoriteter fått sina kontroversiella premisser avfärdade som uppenbart felaktiga, för att sedan visa sig ha haft rätt. När några enstaka vita människor för länge sedan började hävda att det är mord när en vit människa dödar en svart människa, hade de fel då? Nej, men omvärlden tyckte det. Omvärlden avfärdade dem lika bestämt och med samma hånfulla attityd som samhället idag avfärdar t.ex. veganer som säger att det är mord att döda en katt, eller transhumanister som säger att det är mord att döda en cryopreserverad människa. För att kunna förändra felaktiga inställningar till t.ex. vad som är mord, kanske man måste våga börja använda ord (som t.ex. mord) på ett sätt som samhället till en början har svårt att smälta. Använder man alltid bara ord på det sätt samhället trivs med, ger man samhället en orättvis fördel från första början, och gör det orättvist svårt för sig att förändra de rådande normerna i samhället.

Har jag fel i att cryopreserverade människor bör åtnjuta samma juridiska och moraliska status som t.ex. patienter i koma, finns det säkert tillräckligt många som inser det för att inte denna ståndpunkt ska kunna breda ut sig farligt mycket. Har jag rätt däremot, är det inte säkert att tillräckligt många inser att jag har rätt om jag inte står på mig. Det är alltså mer riskabelt för världen att sådana som jag viker oss än att vi står på oss. Min slutsats av det är att jag bör stå på mig.

3 paranoid

Den livsåskådning som Avantgardet visar prov på gör mig rädd, eftersom den utgör ett hot mot mänsklighetens överlevnad och därmed även mot min. Om rädsla för något som hotar ens överlevnad är paranoja så är varenda rädsla i mänsklighetens historia paranoja. Och det är väl en lite väl lättvindig användning av det ordet.

Jag medger att "mänsklighetens överlevnad" respektive "mänsklighetens utrotning" är illa valda termer, med tanke på att mänskligheten överlever i vilket fall som helst eftersom det finns oändligt många kopior av mänskligheten. Men det bästa vi kan göra för att befrämja den sammantagna lyckosumman i universum är nog ändå att maximera "vad som förefaller vara" mänsklighetens överlevnadschanser, d.v.s. så gott som möjligt undvika "vad som förefaller vara" mänsklighetens undergång. Detta av skäl liknande dem jag nämnde i föregående inlägg.

[Avantgardet]

Justin Case, jag återkommer till dig senare, måste göra annat. Men vilken gullig text du knåpat ihop.

[Erik Thurin]

Jävlar vad hetsigt! Jag trodde att filosofiforumet skulle ha förstått filosofidebattens typ grund: Man debatterar vad som är rätt, inte vem som har rätt.

Jag vill bara säga att jag är medlem på en hemsida för en direktdemokratisk platform i sverige.

Alla intresserade kan spana in den på:

www.direktdemokraterna.org

[Justin Case]

Jävlar vad hetsigt! Jag trodde att filosofiforumet skulle ha förstått filosofidebattens typ grund: Man debatterar vad som är rätt, inte vem som har rätt.

I grunden håller jag med om att det är vad som är rätt som ska diskuteras och inte vem som har rätt. Dock måste man väl på filosofiforum även få ta upp frågan vad som kan tänkas vara anledningen till att en person tycker som han tycker? Visst, det vore kanske inte så intressant om den personen vore ensam i världen om att tycka som han tycker av just den anledning just han råkar tycka som han tycker, men nu tror jag ju att väldigt många fungerar på samma sätt som personen vi pratar om, så jag tog personen i fråga som ett exempel på ett utbrett fenomen, som jag tror är värt att undersöka. Jag kanske borde ha strukit under det bättre.

[DanielM]

Justin Case: Jag kommer inte ens kommentera ditt inlägg, eftersom jag inte hajjar ett shit av vad du skriver- det går helt enkelt inte ihop ett dyft med min sanning. Och det ser ut som du och jag talar 2 olika språk.
Det ser även ut som du skippade läsa mitt inlägg:

Jiddu krishnamurti:
"Any dogma, any formula, any ideology is part of the old consciousness; they are the fabrications of thought whose activity is fragmentation- the Left, the Right, the center. This activity will inevitably lead to bloodshed of the Right or of the Left or to totalitarianism. This is what is going on around us. One sees the necessity of social, economic, and moral change but the response is from the old consciousness, thought being the principal actor. The mess, the confusion, and the misery that human beings have got into are within the area of the old consciousness, and without changing that profoundly, every human activity- political, economic or religious- will only bring us to the destruction of each other and of the earth.
This is so obvious to the sane."

Det är just pga ovilja till att tänka nytt, som vi lever kvar i det förgågna, historien upprepar sig och vi använder oss tamejfan bara av vårt gamla shittiga kollektiva medvetande. Sad but true!

"Förmågan att tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise"

Vet att inlägget inte är helt nytt, och möjligtvis kan jag missat att någon annan redan skrivit (med andra ord då, får man anta ) vad jag nedan kommer skriva, men jag måste ändå få inleda min närvaro på forumet med ett par korta frågor:

Är påståendet som återges i engelska en sann dogm som korrekt avspeglar den objektiva verkligheten/sanningen? Är Jiddu krishnamurti dogmatisk i sitt påstående? Bör vi ta till oss det skrivna, eller bör vi helt bortse - och kanske t o m ta avstånd - från det med tanke på att även detta måste betraktas som en produkt av det egendefinierade 'gamla medvetandet' som tycks vara så farligt? Skulle vara intressant att höra hur du tänker kring det...

[Makterna]

Frågan är väl snarare vem som bör få bestämma över individens liv - individen eller politikerna. Om individen själv inte får bestämma över sitt liv, så spelar det väl fan ingen roll om det är politiker, diktatorer eller bananflugor som gör det istället!

[magicadehex]

Justin Case: Jag kommer inte ens kommentera ditt inlägg, eftersom jag inte hajjar ett shit av vad du skriver- det går helt enkelt inte ihop ett dyft med min sanning. Och det ser ut som du och jag talar 2 olika språk.
Det ser även ut som du skippade läsa mitt inlägg:

Jiddu krishnamurti:
"Any dogma, any formula, any ideology is part of the old consciousness; they are the fabrications of thought whose activity is fragmentation- the Left, the Right, the center. This activity will inevitably lead to bloodshed of the Right or of the Left or to totalitarianism. This is what is going on around us. One sees the necessity of social, economic, and moral change but the response is from the old consciousness, thought being the principal actor. The mess, the confusion, and the misery that human beings have got into are within the area of the old consciousness, and without changing that profoundly, every human activity- political, economic or religious- will only bring us to the destruction of each other and of the earth.
This is so obvious to the sane."

Det är just pga ovilja till att tänka nytt, som vi lever kvar i det förgågna, historien upprepar sig och vi använder oss tamejfan bara av vårt gamla shittiga kollektiva medvetande. Sad but true!

"Förmågan att tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise"

Vet att inlägget inte är helt nytt, och möjligtvis kan jag missat att någon annan redan skrivit (med andra ord då, får man anta ) vad jag nedan kommer skriva, men jag måste ändå få inleda min närvaro på forumet med ett par korta frågor:

Är påståendet som återges i engelska en sann dogm som korrekt avspeglar den objektiva verkligheten/sanningen? Är Jiddu krishnamurti dogmatisk i sitt påstående? Bör vi ta till oss det skrivna, eller bör vi helt bortse - och kanske t o m ta avstånd - från det med tanke på att även detta måste betraktas som en produkt av det egendefinierade 'gamla medvetandet' som tycks vara så farligt? Skulle vara intressant att höra hur du tänker kring det...

Hej Daniel och välkommen till forumet.

Det som står i texten är, precis som det står väldigt uppenbart. Titta på vårt samhälle idag jämfört med exempelvis 10, 20 år bakåt i tiden- inga stora förändringar direkt. Vi har varit och är fortfarande väldigt konservativa pga att vårt medvetande ligger kvar i gårdagens tanke.

[J R Auk]

Dogm är en religös sanning, alltså relativ någon, eller något, auktoritärt. Han påstår att det där sagda är uppenbart sant, alltså relativt dig själv.

Men man kan ju tolka värdeordet, "sane", för att mena på att skapa honom som en auktoritet; I am sane are you not?.

Det får du avgöra.

Dogm, är inte bara att "sanningen" är fast, som i orubblig. Det härrör lika mycket till vilken grund för den som finns.

[DanielM]

Justin Case: Jag kommer inte ens kommentera ditt inlägg, eftersom jag inte hajjar ett shit av vad du skriver- det går helt enkelt inte ihop ett dyft med min sanning. Och det ser ut som du och jag talar 2 olika språk.
Det ser även ut som du skippade läsa mitt inlägg:

Jiddu krishnamurti:
"Any dogma, any formula, any ideology is part of the old consciousness; they are the fabrications of thought whose activity is fragmentation- the Left, the Right, the center. This activity will inevitably lead to bloodshed of the Right or of the Left or to totalitarianism. This is what is going on around us. One sees the necessity of social, economic, and moral change but the response is from the old consciousness, thought being the principal actor. The mess, the confusion, and the misery that human beings have got into are within the area of the old consciousness, and without changing that profoundly, every human activity- political, economic or religious- will only bring us to the destruction of each other and of the earth.
This is so obvious to the sane."

Det är just pga ovilja till att tänka nytt, som vi lever kvar i det förgågna, historien upprepar sig och vi använder oss tamejfan bara av vårt gamla shittiga kollektiva medvetande. Sad but true!

"Förmågan att tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise"

Vet att inlägget inte är helt nytt, och möjligtvis kan jag missat att någon annan redan skrivit (med andra ord då, får man anta ) vad jag nedan kommer skriva, men jag måste ändå få inleda min närvaro på forumet med ett par korta frågor:

Är påståendet som återges i engelska en sann dogm som korrekt avspeglar den objektiva verkligheten/sanningen? Är Jiddu krishnamurti dogmatisk i sitt påstående? Bör vi ta till oss det skrivna, eller bör vi helt bortse - och kanske t o m ta avstånd - från det med tanke på att även detta måste betraktas som en produkt av det egendefinierade 'gamla medvetandet' som tycks vara så farligt? Skulle vara intressant att höra hur du tänker kring det...

Hej Daniel och välkommen till forumet.

Det som står i texten är, precis som det står väldigt uppenbart. Titta på vårt samhälle idag jämfört med exempelvis 10, 20 år bakåt i tiden- inga stora förändringar direkt. Vi har varit och är fortfarande väldigt konservativa pga att vårt medvetande ligger kvar i gårdagens tanke.

Tack för välkomnandet!
Jag vet inte om du missade mitt försök till lustig poäng. Jag försökte göra mig lite rolig över det mer eller mindre dogmatiska sanningsanspråket i den text du citerade, eftersom den på sätt och vis sade emot sig själv. Den kritiserade "any dogma, any formula, any ideology", men innehöll i sig själv drag av allt det där. Ungefär som att spotta i motvind, kanske, eller säga "Jag är dogmatisk på den punkten att där inte finns några dogmer", eller "det är absolut sant att där inte finns några absoluta sanningar".
Antingen förstod du inte riktigt mina, med glimten i ögat ställda, kritiska frågeställningar, eller så har jag genom ett tankefel gjort mig lustig på min egen bekostnad...

Dogm, är inte bara att "sanningen" är fast, som i orubblig. Det härrör lika mycket till vilken grund för den som finns.

Och min poäng var väl att ifrågasätta om det fanns någon grund för det, i mina ögon, självmotsägande, påståendet. Jag kan påstå: "Det finns runda rektanglar!!". Innebär detta dogmatiska påstående att det är sant? Givetvis inte, då det per definition omöjligt kan existera "runda rektanglar"; meningen är mest ett pusslande med ord och tämligen självmotsägande. Det finns ingen grund/giltighet för påståendet, då det redan genom sin egen uppbyggnad/sitt eget innehåll säger emot sig självt.

"Det är sant att denna mening är sann därför att jag sade att den var sann. Och eftersom den är sann, har jag också rätt när jag säger att den är sann"...

[DanielM]

Justin Case: Jag kommer inte ens kommentera ditt inlägg, eftersom jag inte hajjar ett shit av vad du skriver- det går helt enkelt inte ihop ett dyft med min sanning. Och det ser ut som du och jag talar 2 olika språk.
Det ser även ut som du skippade läsa mitt inlägg:

Jiddu krishnamurti:
"Any dogma, any formula, any ideology is part of the old consciousness; they are the fabrications of thought whose activity is fragmentation- the Left, the Right, the center. This activity will inevitably lead to bloodshed of the Right or of the Left or to totalitarianism. This is what is going on around us. One sees the necessity of social, economic, and moral change but the response is from the old consciousness, thought being the principal actor. The mess, the confusion, and the misery that human beings have got into are within the area of the old consciousness, and without changing that profoundly, every human activity- political, economic or religious- will only bring us to the destruction of each other and of the earth.
This is so obvious to the sane."

Det är just pga ovilja till att tänka nytt, som vi lever kvar i det förgågna, historien upprepar sig och vi använder oss tamejfan bara av vårt gamla shittiga kollektiva medvetande. Sad but true!

"Förmågan att tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise"

Vet att inlägget inte är helt nytt, och möjligtvis kan jag missat att någon annan redan skrivit (med andra ord då, får man anta ) vad jag nedan kommer skriva, men jag måste ändå få inleda min närvaro på forumet med ett par korta frågor:

Är påståendet som återges i engelska en sann dogm som korrekt avspeglar den objektiva verkligheten/sanningen? Är Jiddu krishnamurti dogmatisk i sitt påstående? Bör vi ta till oss det skrivna, eller bör vi helt bortse - och kanske t o m ta avstånd - från det med tanke på att även detta måste betraktas som en produkt av det egendefinierade 'gamla medvetandet' som tycks vara så farligt? Skulle vara intressant att höra hur du tänker kring det...

Hej Daniel och välkommen till forumet.

Det som står i texten är, precis som det står väldigt uppenbart. Titta på vårt samhälle idag jämfört med exempelvis 10, 20 år bakåt i tiden- inga stora förändringar direkt. Vi har varit och är fortfarande väldigt konservativa pga att vårt medvetande ligger kvar i gårdagens tanke.

Tack för välkomnandet!
Jag vet inte om du missade mitt försök till lustig poäng. Jag försökte göra mig lite rolig över det mer eller mindre dogmatiska sanningsanspråket i den text du citerade, eftersom den på sätt och vis sade emot sig själv. Den kritiserade "any dogma, any formula, any ideology", men innehöll i sig själv drag av allt det där. Ungefär som att spotta i motvind, kanske, eller säga "Jag är dogmatisk på den punkten att där inte finns några dogmer", eller "det är absolut sant att där inte finns några absoluta sanningar".
Antingen förstod du inte riktigt mina, med glimten i ögat ställda, kritiska frågeställningar, eller så har jag genom ett tankefel gjort mig lustig på min egen bekostnad...

Dogm, är inte bara att "sanningen" är fast, som i orubblig. Det härrör lika mycket till vilken grund för den som finns.

Och min poäng var väl att ifrågasätta om det fanns någon grund för det, i mina ögon, självmotsägande, påståendet. Jag kan påstå: "Det finns runda rektanglar!!". Innebär detta dogmatiska påstående att det är sant? Givetvis inte, då det per definition omöjligt kan existera "runda rektanglar"; meningen är mest ett pusslande med ord och tämligen självmotsägande. Det finns ingen grund/giltighet för påståendet, då det redan genom sin egen uppbyggnad/sitt eget innehåll säger emot sig självt.

"Det är sant att denna mening är sann därför att jag sade att den var sann. Och eftersom den är sann, har jag också rätt när jag säger att den är sann"...