Ok gör ett sista försök med dig Jbig.
Kritik av demokratin!
Demokratin stödjer sig på sitt begrepp, folkstyre. Demokratin söker ge medlemmarna av staten makt och beslutsrätt över frågor som involverar dom, och sådant som involverar den stat dom lever under.
Det är således i dess idé, det som hävdar den mot system som fascism, att folk skall nå påverkan över sina sociala levnadsförhållanden.
Demokratin, som oftast liktecknar ett majoritetsstyre, kommer ofrånkomligen att begränsa, för dom i minoritet, det den söker ge till majoriteten.
Således så är det en selektiv del av befolkningen, selektionen utgående från befolkningen, som får styra. Vare sig det är genom representant form eller genom så kallad direkt demokrati.
Kritiken består i att populism tillåts och kan mycket väl komma att styra där förnuft skulle kunnat råda. Detta särskilt aktualiserat med dom vinningar inom vetenskapsområden som psykologi, och socialpsykologi.
Vidare så kräver styrelseformen demokrati, i en stat där invånarantalet är större än en inom omfång överskådlig, och blickbar mängd, någon form av medel för komunikation. Dessa medel kan hävdas ge fördelar för dom som innehar medel för dom, och sätter en förförstående prägel på hur den demokratiska processen kommer ta form. Vidare så kan den rådande koncensusen om hur uttryck bör framföras, samt bildning och förmåga till uttryck för komunikation, sägas begränsa den som, enligt demokratins princip har rätt till utrymme för uttryck, saknar något av detta. (Medel, externa eller interna, för att komunikativt förmedla sin åsikt och vilja) Främst gäller detta lågutbildade, utslagna och till någon grad handikappade.
Vidare så rymmer gemenskapen frågor som av sin karaktär bara sysselsätter en del av befolkningen och inte kommer direkt involvera den stora mängden invånare. Den som en gång har fått stå som representant för majoriteten ges, i representativ demokrati, makt att besluta även i sådana frågor, och dom som håller dessa frågor som relevanta måste slåss inte bara med argumentering för frågan i sig, utan även mot den ignorans inför det som inte involverar väljarbasen för dom naturligt. Således kan vissa beslut falla till nackdel för dom som söker argumentera för en förändring enbart på grund utav att intesse, eller förståelse, saknas i dom breda lagren, och beslutets spekulativa karaktär ger skäl för representanten att inte sätta sitt goda namn, och förestående position på spel för att göra det presumtivt bra beslutet genomfört.
Vidare kan argumenteras att genom att majoriteten är bestämmande så kommer inte något utrymme för separation för meningsmotsåndare till majoriteten ges i den demokratiska processen, om inte majoriteten väljer att självmant avstå territorium eller resurser för det som i sig inte involverar dom. Således innebär demokrati en begränsning för dom som i samhället finner sig marginaliserade av den stora massan.
Slutsats, demokarti, även om den ger en demokratisk rätt att ifrågasätta maktfördelningen, ger makt till massan på bekostnad av minoriteten.
Detta är i motsats till fascismen, monarkin, despotism, diktatur endast i det att det är en minoritet som förtrycks till fördel för en majoritet.
Det vill säga att man har gjort en positiv värdering av kvantiteten på dom styrande, istället för den i dom förra fallen (påstådda) kvalitén på dom styrande.
Detta är en kritik enbart av rättvisan inom en demokrat och inte ett förespråkande för någon annan nämnd eller icke nämnd styrelseform. Det skall alltså på inget sätt uppfattas som om denna text avser att implicera att en alternativ styrelseform skulle vara bättre, rättvisare än demokratin. Den avser enbart att problematiser rättvisebegreppet inom det demokartiska systemet och skapa en kritikgrund för att syna hur, om möjligt, kritiken kan överbryggas.
Comprende? Jag har hållit det så basalt och kortfattat som möjligt för att även du skall kunna argumentera emot. Jag vet ju att du tycker dig vara i brist av tid.
Varför skall man nöjas sig med något mindre än att
alla har bestämmande över det som involverar dom? Jag räknar inte en röst utan representant för "bestämmande" och har för enkelhetens skull här begränsat kritiken till att gälla den representativa demokratin.
Om detta redan är besvarat kanske du kan lyfta fram en hänvisning, konkret, till vart.
Och kanske i samma veva lyfta fram det totalitära och fascistoida hos dom syraka belackarna av din upphöljta visdom. Det här senare tror jag inte, men man kan hoppas.

The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno