Vad är syntesen mellan diktatur och demokrati?

[Chloe]

Menar du att en förutsättning inte är beskrivande? Låt oss se hur du kommit till det. Här följer:

Om falsifikation är kriteriet (vilket implicerar ett axiom och inte en beskrivning), så blir det just inget kvar av vetenskapen som vi känner den idag. Det igen är ett tydligt tecken på att det är ett axiom och inte en beskrivning vi har att göra med, men du begriper ju inte skillnaden så jag ska sluta tjata.

På vilket sätt blir just ingenting kvar och hur är det tydligt att ett axiom, falsifikation, inte är en beskrivning av vad som gäller för vetenskapen? Andra skulle påstå att det är just det som gäller. Du ha visst glömt att du hävdade att postmodernismen gick tillväga "på exakt samma sätt"? Varför påstå det, och att samma gäller Hegel här nu, om falsifikation är så illa? Enligt mig beskriver falsifikation ett verkligt tillvägagångssätt för att avgöra demarkationsproblemet på ett bra sätt. Det är mitt svar. Vad har du för något? Bättre argument välkomnas.

Är du intresserad av Hegel? Då måste du till att börja med förstå vad Hegel utgår ifrån, var i den filosofiska tradition han står, vem som kommer före honom osv. Det han gör här, och som ditt citat berör, är att han tar sitt avtramp utifrån Kants bestämmande av tinget-i-sig som ett gränsbegrepp. Det Hegel talar om är alltså alltid vårt förnuft (därav "Andens fenomenologi"), det är så som vi förstår det därmed (följer av vår utgångsposition hos Kant). Det är det enda vi kan känna, eller ha någon kunskap om. Inte om tingen själva, utan om vår förståelse av dem, och utvecklingen av denna förståelse. Det verkliga är det förnuftiga (förnuftet), och det förnuftiga är det verkliga (förnuftet är verkligheten). Är du med? Det går inte alls att tala om vulkanutbrottet självt, så din fråga pekar helt i fel riktning. Vi kan varken tala om eller uppleva någon värld som inte tar gestalt i vårt förnuft som skådeplats.

Tar inte ett vulkanutbrott gestalt i vårt förnuft som skådeplats?  

Jag frågade dig om det är godtyckligt vilka axiom vi antar, du svarade aldrig. Inte heller nu. Det är absolut ovetenskapligt (även om Poppers tes inte förmår täcka in det momentet) att på rent godtycke anta ett axiom. Vi vill ha argument! Så vilka kan du ge oss?

Är inte alls godtyckligt om falsifierbarheten anges som kriterium.

Den mesta vetenskapen nöjer sig alltjämt med verifierbarhetskriteriet, falsifierbarheten är för otymplig och det är alltid det där induktionsproblemet.

Åt skogen igen. Falsifierbarheten värnar om deduktion. Ser någon en svart svan så är antagandet om att alla svanar är vita falsifierat.

Här följer ett citat:

Påminner så mycket om hur jag själv har resonerat de gånger jag varit psykotisk, och det slår mig att det lika gärna hade kunnat vara jag som satt där och kände mig snuvad på tjugo år av mitt liv.

En fråga: Har något ändrat?

[Avantgardet]

Fortfarande ett axiom är inte en beskrivning. Att du genom att peka på ett axiom också tar fasta på något väsentligt för den verksamhet som bygger på axiomet innebär inte för den skull att axiomet skulle vara en beskrivning. För att använda dina egna ord: "du måste skilja på beskrivning och det beskrivna". Att vi i vetenskapens utveckling kan se ett ständigt argumenterande där man vederlagt ståndpunkt efter ståndpunkt, betyder inte att vetenskapen antagit falsifikationen som axiom.

Givetvis tar vulkanutbrottet gestalt i vårt förnuft som skådeplats, det är poängen, men aldrig utanför denna skådeplats. Det som talas om kan aldrig vara tinget-i-sig.

Du skriver: "Är inte alls godtyckligt om falsifierbarheten anges som kriterium." Och det är det här jag menar vara ditt stora problem. Du kan inte tillämpa fasifierbarhetssatsen på den själv! Du måste ta till något utanför det system som falsifierbarheten upprättar för att motivera, så är det med alla systems axiom.

Falsifierbarheten värnar om deduktion. Ser någon en svart svan så är antagandet om att alla svanar är vita falsifierat.

Det där är inte en strikt deduktion, utan går genom induktionen i och med att du har behov av sinneserfarelser, och därmed har du också induktionsproblemet. Nu tror jag dock inte att du menar att falsifierbarheten enbart skall syfta till en semantisk struktur på vetenskapen, utan till något mer. Inte dess presentation, utan verksamhetens utformning. Har jag fel? Väldigt liten del av vetenskapen är i paritet med påståendet "alla svanar är vita".

Vad gäller mina psykotiska episoder, så har jag skrivit om dem i en massa andra trådar. Och ja, det är som dag och natt.

[Chloe]

Fortfarande ett axiom är inte en beskrivning. Att du genom att peka på ett axiom också tar fasta på något väsentligt för den verksamhet som bygger på axiomet innebär inte för den skull att axiomet skulle vara en beskrivning. För att använda dina egna ord: "du måste skilja på beskrivning och det beskrivna". Att vi i vetenskapens utveckling kan se ett ständigt argumenterande där man vederlagt ståndpunkt efter ståndpunkt, betyder inte att vetenskapen antagit falsifikationen som axiom.

Att falsifierbarheten inte skulle beskriva kriterierna för vetenskap är smörja. Att genom att peka på ett axiom ta fasta på något väsentligt för den verksamhet som bygger på axiomet innebär att axiomet är en beskrivnining. Att skilja på beskrivningen och det beskrivna är inte ett problem alls i detta skede, men låt oss kolla för din del lite senare. Att vi i vetenskapens utveckling kan se ett ständigt argumenterande där man vederlagt ståndpunkt efter ståndpunkt, betyder att vetenskapen antagit falsifikationen som axiom. Så ska det låta. Du har fel på samtliga punkter.

Problemet är att du, förutom att du är oförmögen att dra logiska slutsatser alls, inte förstår text. Du är hänvisad till att försöka härma ett visst satsbygge och då du inte förstår andras texter betyder det att de saknar betydelse för dig. Då är det att du själv producerar meningslöshet varken bättre eller sämre än något annat. Om vetenskap finns över huvud taget och någon förstår det, så följer för dig att också du förstår det då du inte kan avgöra till för- eller nackdel bland betydelser.

Givetvis tar vulkanutbrottet gestalt i vårt förnuft som skådeplats, det är poängen, men aldrig utanför denna skådeplats. Det som talas om kan aldrig vara tinget-i-sig.

Så det verkliga är egentligen inte nödvändigtvis förnuftigt, utan existerar i vårt förnuft?

Du skriver: "Är inte alls godtyckligt om falsifierbarheten anges som kriterium." Och det är det här jag menar vara ditt stora problem. Du kan inte tillämpa fasifierbarhetssatsen på den själv! Du måste ta till något utanför det system som falsifierbarheten upprättar för att motivera, så är det med alla systems axiom.

Här kommer så problemet med beskrivningen och det beskrivna, symbolen och det symboliserade. Symbolen är ett system som beskriver det symboliserade. Här råder ingen konflikt alls, då det symboliserade inte är samma sak. Förstår du skillnaden mellan bruksanvisningar till en bil och bilen? Självklart för andra, men inte för dig. Du har hört orden, men kan inte ta till dig innehållet på ett rationellt sätt här heller. Det hjälper inte dig att saken upprepas, men en tredje part noterar fallet.

Det där är inte en strikt deduktion, utan går genom induktionen i och med att du har behov av sinneserfarelser, och därmed har du också induktionsproblemet.

Nej, det att något berörs av våra sinnesintryck leder ofta till att vi kan dra en slutsats, trots att du är exkluderad. Du chansade igen utan att veta vad du skrev.

Nu tror jag dock inte att du menar att falsifierbarheten enbart skall syfta till en semantisk struktur på vetenskapen, utan till något mer. Inte dess presentation, utan verksamhetens utformning. Har jag fel? Väldigt liten del av vetenskapen är i paritet med påståendet "alla svanar är vita".

Falsifierbarheten är viktig för demarkationsproblemet för att utesluta humbug. För att koppla tillbaka till det ämnet tangerade så är historicism inte vetenskap. Därför kan vi inte säga hur framtiden ter sig. Detta har många på vänsterkanten bittert erfarit, varför många övergått till en postmodernism som säger att ingenting kan sägas om något alls eftersom de hade fel angående vetenskapligheten i marxismen. Eller så fortsätter de med att tillämpa båda växelvis. En annan sak är att man måste gå vidare i verksamheten då tillräckliga indikationer på något bättre finns. Ibland är det värt att chansa med en döende cancerpatient för att ta ett exempel.

Vad gäller mina psykotiska episoder, så har jag skrivit om dem i en massa andra trådar. Och ja, det är som dag och natt.

Ja, då får jag önska dig välkommen med ett Godnatt även i dag!

[Chloe]

Fortfarande ett axiom är inte en beskrivning. Att du genom att peka på ett axiom också tar fasta på något väsentligt för den verksamhet som bygger på axiomet innebär inte för den skull att axiomet skulle vara en beskrivning. För att använda dina egna ord: "du måste skilja på beskrivning och det beskrivna". Att vi i vetenskapens utveckling kan se ett ständigt argumenterande där man vederlagt ståndpunkt efter ståndpunkt, betyder inte att vetenskapen antagit falsifikationen som axiom.

Att falsifierbarheten inte skulle beskriva kriterierna för vetenskap är smörja. Att genom att peka på ett axiom ta fasta på något väsentligt för den verksamhet som bygger på axiomet innebär att axiomet är en beskrivnining. Att skilja på beskrivningen och det beskrivna är inte ett problem alls i detta skede, men låt oss kolla för din del lite senare. Att vi i vetenskapens utveckling kan se ett ständigt argumenterande där man vederlagt ståndpunkt efter ståndpunkt, betyder att vetenskapen antagit falsifikationen som axiom. Så ska det låta. Du har fel på samtliga punkter.

Problemet är att du, förutom att du är oförmögen att dra logiska slutsatser alls, inte förstår text. Du är hänvisad till att försöka härma ett visst satsbygge och då du inte förstår andras texter betyder det att de saknar betydelse för dig. Då är det att du själv producerar meningslöshet varken bättre eller sämre än något annat. Om vetenskap finns över huvud taget och någon förstår det, så följer för dig att också du förstår det då du inte kan avgöra till för- eller nackdel bland betydelser.

Givetvis tar vulkanutbrottet gestalt i vårt förnuft som skådeplats, det är poängen, men aldrig utanför denna skådeplats. Det som talas om kan aldrig vara tinget-i-sig.

Så det verkliga är egentligen inte nödvändigtvis förnuftigt, utan existerar i vårt förnuft? Här anar man sig till varför Hegel faller dig i smaken. Det som inte finns i ditt förnuft saknar betydelse, dvs. ingenting betyder något alls. Positionen är narcissistisk.

Du skriver: "Är inte alls godtyckligt om falsifierbarheten anges som kriterium." Och det är det här jag menar vara ditt stora problem. Du kan inte tillämpa fasifierbarhetssatsen på den själv! Du måste ta till något utanför det system som falsifierbarheten upprättar för att motivera, så är det med alla systems axiom.

Här kommer så problemet med beskrivningen och det beskrivna, symbolen och det symboliserade. Symbolen är ett system som beskriver det symboliserade. Här råder ingen konflikt alls, då det symboliserade inte är samma sak. Förstår du skillnaden mellan bruksanvisningar till en bil och bilen? Självklart för andra, men inte för dig. Du har hört orden, men kan inte ta till dig innehållet på ett rationellt sätt här heller. Det hjälper inte dig att saken upprepas, men en tredje part noterar fallet.

Det där är inte en strikt deduktion, utan går genom induktionen i och med att du har behov av sinneserfarelser, och därmed har du också induktionsproblemet.

Nej, det att något berörs av våra sinnesintryck leder ofta till att vi kan dra en slutsats, trots att du är exkluderad. Du chansade igen utan att veta vad du skrev.

Nu tror jag dock inte att du menar att falsifierbarheten enbart skall syfta till en semantisk struktur på vetenskapen, utan till något mer. Inte dess presentation, utan verksamhetens utformning. Har jag fel? Väldigt liten del av vetenskapen är i paritet med påståendet "alla svanar är vita".

Falsifierbarheten är viktig för demarkationsproblemet för att utesluta humbug. För att koppla tillbaka till det ämnet tangerade så är historicism inte vetenskap. Därför kan vi inte säga hur framtiden ter sig. Detta har många på vänsterkanten bittert erfarit, varför många övergått till en postmodernism som säger att ingenting kan sägas om något alls eftersom de hade fel angående vetenskapligheten i marxismen. Eller så fortsätter de med att tillämpa båda växelvis.  

En annan sak är att man måste gå vidare i verksamheten då tillräckliga indikationer på något bättre finns. Ibland är det värt att chansa med en döende cancerpatient för att ta ett exempel.

Vad gäller mina psykotiska episoder, så har jag skrivit om dem i en massa andra trådar. Och ja, det är som dag och natt.

Ja, då får jag önska dig välkommen med ett Godnatt även i dag!

[Avantgardet]

Som sagt, om du inte är beredd att följa gängse språkbruk så kan vi inte ha någon meningsfull diskussion. Det jag säger här är allmänt vedertaget, och du har hela vetenskapen emot dig, men ändå vill du göra anspråk på att tala för dess räkning. En formulering av problemet ser ut så här.

[Chloe]

Som sagt, om du inte är beredd att följa gängse språkbruk så kan vi inte ha någon meningsfull diskussion. Det jag säger här är allmänt vedertaget, och du har hela vetenskapen emot dig, men ändå vill du göra anspråk på att tala för dess räkning. En formulering av problemet ser ut så här.

Darför behöver satsen om falsifierbarhet inte gå att falsifiera. Det begriper inte du trots citatet. Läs länken du gav på nytt! Det du säger är inte alls allmänt vedertaget. Du kan inte ens ge din egen definition på varför Hegel är vetenskap för att du inte har någon definition. Inte vet du vad vetenskap är, inte heller att du omedelbart skulle bli utskrattad i ett sällskap av vetenskapsmän. Därför är postmodernism, hegelianism och astrologi hårda fakta för dig.

[Avantgardet]

Så, vad har du då annat än godtycket vid val av axiom? Tidigare sökte du hävda att falsifierbarhetssatsen skulle tillämpas på sig själv, nu när jag hänvisat till ett bevis som säger att det är omöjligt så undlåter du åter igen att motivera valet av axiom.

Bara för att vara på den säkra sidan: vidhåller du fortfarande att axiom är beskrivningar, och att system kan motivera sig själva?

Jag vill förvissa mig om att du har förstått innan vi går vidare.

[Kallekula]

Om ett vetenskapligt axiom ska beskrivas så är det väl ett uttryck. Jag förstår inte det problematiska i detta. Det finns vissa fundament inom många sammanslutningar, utifrån dessa regler bedriver man dess verksamhet. Accepteras inte fundamenten blir man heller inte accepterad i klubben. Så är det väl även med vetenskapssamfundet.

Sen kan man fundera kring dessa fundament, om dessa funderingar är vetenskapliga eller inte tja.  Men visst funderas det. Diskurser, paradigm, Kuhn, Popper osv. Att fundera på det som anses vara sant utan att kunna bevisas är väl om något intressant.  

Nu tror jag inte detta är något större problem för de som arbetar inom tex samhällsvetenskaperna. De kan lätt växla, dvs en dagen genomföra strikt empiriska underskning, som följer alla vedertana vetenskapskriterier, för atyt nästa dag fundera kring dessa kriterier, eller axiom. Det är inte så svart eller vitt.

[Avantgardet]

Det är vad jag försöker säga, det är Chloe som dogmatiskt håller på att vetenskap är endast den verksamhet som följer Poppers sats. Om ett axiom beskrivs så är det ett uttryck och det är väl knappast ett problem, vad som är problematiskt är att Chloe inte förmår skilja på ett axiom och en beskrivning. Ett axiom är fundamentalt för systemet, medan en beskrivning är något kontingent. Axiomet nödvändigt, beskrivningen onödig. Axiomet normativt, beskrivningen deskriptiv, osv.. Sen ska man ju ha i åtanke att inte heller Darwins evolutionslära är vetenskap enligt Chloe, så jag vet inte hur mycket det är att hänga i granen direkt.

[Kallekula]

Men måste man acceptera och verka enligt Poppers principer för att bli accepterad i det vetenskapliga samfundet? Är det så, tja då är det så. Det som krävs för att vara med i klubben.

Dock att enbart kritisera för kritiserandets egen skull är väl intressant (i bästa fall) fast är det så givande, egentligen?  Man får komma med andra lösningar i så fall anser jag. Om axiomet för att simma är att på något sätt röra lemmara. Då får man antingen acceptera det eller strunta i att simma (eller komma på något annat sätt att simma).

Det mer intressanta frågan är väl syfte och mål med att simma. Vad vill man åstadkomma och varför man kämpar så hårt för att åstadkomma detsamma.  Samma sak med vetenskapen.

[Avantgardet]

Nejdå, det behöver man inte, men Chloe tror det. Popper är en teoretiker bland flera, det är därför jag försökt fråga ut Chloe varför vi ska ge Popper företräde framför andra, för godtycke måste i alla avseenden ses som direkt stridande mot den vetenskapliga missionen.

I övrigt håller jag med dig.

[Chloe]

Man får när som helst framföra andra kriterier än Poppers. De välkomnas, men Avantgardet kan inte. Nu vet jag nog vad ett axiom är, men jag viker inte från att det beskriver de ekonomiska reglerna för vad som gäller. Dels för att det är så, dels för att Avantgardet då tror att han haft rätt i något och därmed allt. Falsifikation är inte godtycke.

Han citerade Gödel: "I varje motsägelsefritt formellt system som är tillräckligt komplext för att kunna beskriva aritmetik för naturliga tal, går det att formulera satser som varken kan bevisas eller motbevisas inom ramen för det formella systemet."

För att ge en länk på detta här måste han motarbeta sig själv kraftigt, kunde man tycka. Egentligen vet han inte vad han gör. Samma anda som i citatet finner du i påståendet att falsifierbarheten inte kan bevisas eller motbevisas. Det är bara ett utgångsläge för den vetenskapliga verksamheten. Enligt Avantgardet är emellertid det att falsfierbarheten inte kan falsifieras ett problem för vetenskapen. Han chansade och tog fel, hur annars.

[Avantgardet]

Vi hade uppskattat om du slutade svamla Chloe. Den kritik av Popper som jag fört fram är mycket spridd, långt ifrån att vara min egen. Det är ett stort problem för Popper att hans egen sats inte svarar mot de kriterier han uppställer, och det är svårt att se varför vi då skall tillmäta honom någon vikt. Kan du anföra nåt skäl?

Förstår inte varför jag skulle behöva motarbeta mig själv för att hänvisa till Gödels ofullständighetssats, kan du visa på nåt ställe där jag hävdat något annat än att axiom måste endera antas eller förkastas, men kan aldrig motiveras av det system som de själva upprättar? Du undlät än en gång att ge oss något argument till stöd för Popper. Godtycke strider som sagt mot den vetenskapliga andan. Har du något argument, eller är du bara blint troende?

Olika grenar av vetenskapen behöver olika kriterier för sin verksamhet. Problematiskt blir det först när man i essentialistisk anda talar generellt om Vetenskapen och gör sådana anspråk som du gjort i den här tråden. Men jag vet ju egentligen inte vad jag gör, för det har du konstaterat med allt annat än vetenskapligt tillvägagångssätt. Det att du själv är allt annat än vetenskaplig ligger dig till last, och det blir svårt att ta det du säger på allvar. Större vikt skulle man tillmäta dig om du istället lever som du lär och inte hycklar på det här sättet. Det är synd att du är så ojämn i ditt diskuterande, att du släpar efter i fråga om kunskaper men är hemskt duktig på framställningen (retoriken).

[Chloe]

Vi hade uppskattat om du slutade svamla Chloe. Den kritik av Popper som jag fört fram är mycket spridd, långt ifrån att vara min egen. Det är ett stort problem för Popper att hans egen sats inte svarar mot de kriterier han uppställer, och det är svårt att se varför vi då skall tillmäta honom någon vikt. Kan du anföra nåt skäl?

Vilka vi? Du är inte med. Du skrev: "Det är ett stort problem för Popper att hans egen sats inte svarar mot de kriterier han uppställer, och det är svårt att se varför vi då skall tillmäta honom någon vikt" och vidare "kan du visa på nåt ställe där jag hävdat något annat än att axiom måste endera antas eller förkastas...". Om det senare är sant är det förra inget problem. Så lätt var det. Igen.

Och vidare. Falsifikation är inte godtycke. Bara en sats som måste antas eller förkastas. Du får stryk hela tiden. Detta är inte skryt. Uppgiften har inte varit en utmaning.

[Avantgardet]

Att vi måste anta eller förkasta axiom är inget argument för ett specifikt axiom! Försök igen!