Kyla

[holoteist]

Det ät kallt i sverige. Man fryser häcken av sig varje dag.

Jag har bott här i mer än fem år och jag kan räkna antalet gånger någon har pratat med mig på ett lillfinger, kanske två.

Vad är det som är så farligt och mongolskt/krigiskt att prata med en brud på bussen.

Nånstans måste man skärpa sig. Man är inte farlig för att man fladdrar med blicken en gång. Nu får det vara nog, sade holoteisten/islamisten.

[SigurdV]

Det ät kallt i sverige. Man fryser häcken av sig varje dag.

Jag har bott här i mer än fem år och jag kan räkna antalet gånger någon har pratat med mig på ett lillfinger, kanske två.

Vad är det som är så farligt och mongolskt/krigiskt att prata med en brud på bussen.

Nånstans måste man skärpa sig. Man är inte farlig för att man fladdrar med blicken en gång. Nu får det vara nog, sade holoteisten/islamisten.

Varför inte ställa dig i ett gathörn och deklamera poesi?

[pontusfagge]

Vad är det som är så farligt och mongolskt/krigiskt att prata med en brud på bussen.

Ur ovanstående citat generaliserar jag och tänker mig dig som man.
En man som ställer sig frågan vilken skada kontakt i riktningen man->kvinna kan göra.

Från ett feministiskt synsätt blir jag ofta illamående vilken rätt män tar sig att kontakta kvinnor.
I affären, på bussen, på väg hem från krogen, på spårvagn/tunnelbana etc.
Man kanske frågar om klockan som ursäkt för att söka kontakt med bakomliggande sexuella intentioner.
Allra längst bak ligger såklart ett strukturellt hot om våld och fysisk maktassymetri.

Män bör verkligen se sig i spegeln och fråga sig vilken rätt de har att ta kontakt med kvinnor de inte känner.

[SigurdV]

Vad är det som är så farligt och mongolskt/krigiskt att prata med en brud på bussen.

.
Allra längst bak ligger såklart ett strukturellt hot om våld och fysisk maktassymetri.

Män bör verkligen se sig i spegeln och fråga sig vilken rätt de har att ta kontakt med kvinnor de inte känner.

Tja... jag gör nog rätt som struntar i kvinnor som har glimten i ögat.
Det räcker helt enkelt inte... de får nog greppa mig i skrevet om jag ska säga dem nåt.
(Sån har jag inte alltid varit, det var faktiskt jag som tog första kontakten med mina barns mammor.)

[förstår mig själv]

Säg att vi har en robbot. Utan receptioner för kyla. Hur ska denne förstå. Utan adekvata registreringsorgan kommer den inte förstå. Den kan tex ha en termometer, vara programmerad att tex gå in när det blir så kallt att den skadas men den kan inte förstå, värdera och känna.

[SigurdV]

Säg att vi har en robbot. Utan receptioner för kyla. Hur ska denne förstå. Utan adekvata registreringsorgan kommer den inte förstå. Den kan tex ha en termometer, vara programmerad att tex gå in när det blir så kallt att den skadas men den kan inte förstå, värdera och känna.

Jag tror det beror lite på hur roboten är konstruerad.

[förstår mig själv]

Säg att vi har en robbot. Utan receptioner för kyla. Hur ska denne förstå. Utan adekvata registreringsorgan kommer den inte förstå. Den kan tex ha en termometer, vara programmerad att tex gå in när det blir så kallt att den skadas men den kan inte förstå, värdera och känna.

Jag tror det beror lite på hur roboten är konstruerad.

Säg att känslor uppstår bland annat när vi möter en människa. Och att denna reaktion avgör bla vad vi känner och vad vi gör. Det känns olika beroende på vad som ske omkring oss. Vi är något hela tiden och beroende på vad vi är så kommer reaktionen (tex kemisk reaktion i hjärnan) bli lite annorlunda. Gäller alltså att skapa en robbot där reaktioner sker i den av allt den utsätts för. En robbot måste vara exakt lik en människa om den ska göra exakt samma i samma situation. Detta är omöjligt. Det kallas enäggstvilling. (inte exakt lika, och inte lika miljö).
Att reagera/registrera är något extremt känsligt men samtidigt exakt.

[SigurdV]

Säg att vi har en robbot. Utan receptioner för kyla. Hur ska denne förstå. Utan adekvata registreringsorgan kommer den inte förstå. Den kan tex ha en termometer, vara programmerad att tex gå in när det blir så kallt att den skadas men den kan inte förstå, värdera och känna.

Jag tror det beror lite på hur roboten är konstruerad.

Säg att känslor uppstår bland annat när vi möter en människa. Och att denna reaktion avgör bla vad vi känner och vad vi gör. Det känns olika beroende på vad som ske omkring oss. Vi är något hela tiden och beroende på vad vi är så kommer reaktionen (tex kemisk reaktion i hjärnan) bli lite annorlunda. Gäller alltså att skapa en robbot där reaktioner sker i den av allt den utsätts för. En robbot måste vara exakt lik en människa om den ska göra exakt samma i samma situation. Detta är omöjligt. Det kallas enäggstvilling. (inte exakt lika, och inte lika miljö).
Att reagera/registrera är något extremt känsligt men samtidigt exakt.

Menar du att alla människor är enäggstvillingar? Går du inte lite för långt då? Räcker det inte med att ha samma grundkonstruktion ... med bestämda toleransgränser för avvikelser?

[förstår mig själv]

Säger ju inte att människor är enäggstvillingar men om något vi skapar tex en kopia. Ja något som ska bli exakt samma/lika något annat måste det ha skapats på exakt samma sätt. Och det är omöjligt.

[SigurdV]

Säger ju inte att människor är enäggstvillingar men om något vi skapar tex en kopia. Ja något som ska bli exakt samma/lika något annat måste det ha skapats på exakt samma sätt. Och det är omöjligt.

Jag erkänner omöjligheten att skapa exakta kopior.
Kongruens är ett approximativt begrepp o s v. Vart är resonemanget på väg nu då?
Vad gäller saken? Vi pratar om komplexitets-skillnaden mellan livet och dess artefakter va?

[förstår mig själv]

Säger ju inte att människor är enäggstvillingar men om något vi skapar tex en kopia. Ja något som ska bli exakt samma/lika något annat måste det ha skapats på exakt samma sätt. Och det är omöjligt.

Jag erkänner omöjligheten att skapa exakta kopior.
Kongruens är ett approximativt begrepp o s v. Vart är resonemanget på väg nu då?
Vad gäller saken? Vi pratar om komplexitets-skillnaden mellan livet och dess artefakter va?

Som individer är vi alltså olika och reagerar olika på stimuli utifrån tex kyla. För att bli objektiv måste vi alltså ha det subjektiva. Det individuella.Vårt eget väsen alltså. Genom att utveckla det subjektiva kan vi förstå mer om allt. Vi kan tänka att det finns en koppling mellan det objektiva och det subjektiva. Förstår man inte det subjektiva kommer man inte heller att förstå det objektiva. Vägen till visdom är att förstå sitt eget väsen, det subjektiva. Dessutom är det det viktigaste det är ju dig själv och hur du upplever världen. Det objektiva som vi genom det subjektiva kan förstå kan vi kalla naturen/gud/substansen.