John Locke

[Pilatus]

Filosofen John Locke menar att individer har vissa rättigheter så grundläggande att ingen regering någonsin kan ta ifrån dem. Dessa rättigheter till liv, frihet och egendom-gavs till oss som människor i naturtillståndet, en tid innan regering och lagar skapades. Enligt Locke är våra naturliga rättigheter som regleras av lagen i naturen, känd på grund, som säger att vi inte heller kan ge upp dem eller ta bort dem från någon annan. Sandel sveper upp föreläsningen genom att lyfta en fråga: vad händer med våra naturliga rättigheter när vi går in i samhället och samtycke till ett system av lagar?

[Sceptisk]

Det är intressant att tänka sig hur samhället uppstår, genom att vi ingår i ett förbund för att skydda oss från naturtillståndet, samtidigt som tänkare på den tiden inte visste något om vad naturtillståndet var för något. Tänkare på den tiden visste inget om stamsamhällen eller antropologi och de visste ingenting om evolutionen. Naturtillståndet var för dem endast en hypotes. Så istället för att veta något om det så antog de vissa premisser. Frågan är hur de kom fram till sina premisser. Hur kunde Thomas Hobbes till exempel påstå att i naturtillståndet så levde människorna i ett allas krig mot alla?

Jag tror att de helt enkelt tog vad de hade och sedan plockade de bort alla institutioner och hierarkier och fantiserade om hur människan skulle komma att leva ifall det skedde. Sålunda så trodde Hobbes att alla skulle börja slåss med varandra, Rosseau trodde att man helt enkelt inte kände varandra tillräckligt väl för att börja slåss och Locke trodde att livet ändå skulle styras av naturens lagar, och att dessa lagar är fönuftiga. Så oavsett om det finns institutioner eller inte så är människans liv från födseln styrt av naturens förnuftighet och det är på denna grund som idén om rättigheter vilar.

Frågan är hur man vare sig skulle kunna bevisa eller motbevisa att naturen är förnuftig. Vetenskapen har kommit lång väg sedan Locke skrev Two treatises on government och från att ha varit en förnuftig skapelse via en mekanisk uppfattning, sedan en relativistisk till att ha blivit en kaotisk ordning där naturlagarna själva verkar vara produkter av "naturen" (vad den nu är) än tvärtom så finns det inte längre någon grund för rättigheter i naturtillståndet.

Snarare verkar det som att Locke skrev om rättigheter men att dessa ändå baserades på en lagstiftares vilja, nämligen skapargudens lagstiftning. Rättigheter för att alls vara begripliga så måste de vara stiftade av någon med ett intellekt, som en gudom till exempel. Men med den moderna vetenskapen är naturen inte längre begriplig på det sätt som renässansmänniskan förstod den.

Så jag undrar vad vi ska ha istället för rättigheter? Men snarare kanske vi borde fråga oss vad det var vi tänkte oss att rättigheter skulle göra för oss? Var det en tvångströja eller var det befrielseteologi? Uppenbarligen så ville vi använda rättigheter för att de kunde ge oss det vi ville ha och skydda det vi bryr oss om. Men varför alls hävda rättigheter? Varför räcker det inte med att säga vad man vill ha och vad man bryr sig om? För att som jag ser det så är samhället inte en familj, den är en federation av familjer som inte känner varandra och som ofta ligger i konflikt med varandra. Men konflikterna sker på det affärsmässiga planet i det civila samhället och där det finns konflikter så måste det finnas något som kan avgöra vem som ska tillåtas få igenom sin hävd.

Jag tror att om det skulle vara så att samhället, alltså alla familjer som delar land och språk och historia med varandra, 'håller samman' så är det med en gemensam idé som grund och det är att man är starkare tillsammans än enskilt. Idén om samhället är en idé om sammanhållning (sam.. ~hälle=hålla) och det är utifrån denna idé som vi - mer eller mindre medvetet - hämtar näring från vad vi fortfarande kallar rättigheter. För sammanhållningen är övergripande alla familjer. Om man ska hålla samman då måste man erkänna varandra annars förnekar man själva tanken med samhället till att börja med och då har man inget i samhället att göra. Vi behöver med andra ord inte gå till naturen för att hitta stöd för rättigheter, det räcker med att åberopa idén om samhället.

Ska vi ha ett samhälle eller inte, det är frågan.

[förstår mig själv]

Hej jag anser att "den naturliga rätten inte kan upphävas" utan den "lyder man under". Hur ska tex jorden upphäva sin bana runt solen? Vi är "uppstånden ur jorden och kommer återgå till jorden" detta är naturlag dvs något vi kan i barna åren förstå.
Som sagt jag har genom (så gott jag kan) byggt upp mitt förnuft så att det bygger och är förenligt med allt jag upplevt/registrerat.
Det anser jag även att Einstein gjorde. Fördelen är alltså att påståendena blir "verkligt". Dvs följer man det man fått sinnen och förnuftet kommer allt bli så.
Tror man så blir det inte lika verkligt helt enkelt.

[Zokrates]

Tänkare på den tiden visste inget om stamsamhällen eller antropologi och de visste ingenting om evolutionen. Naturtillståndet var för dem endast en hypotes. Så istället för att veta något om det så antog de vissa premisser. Frågan är hur de kom fram till sina premisser. Hur kunde Thomas Hobbes till exempel påstå att i naturtillståndet så levde människorna i ett allas krig mot alla?

Jag tror att de helt enkelt tog vad de hade och sedan plockade de bort alla institutioner och hierarkier och fantiserade om hur människan skulle komma att leva ifall det skedde.

Jag tror att de hade tillgång till antika Romerska och Grekiska texter som översattes från kloster till kloster, annat vore konstigt.

Idén om samhället är en idé om sammanhållning (sam.. ~hälle=hålla) och det är utifrån denna idé som vi - mer eller mindre medvetet - hämtar näring från vad vi fortfarande kallar rättigheter. För sammanhållningen är övergripande alla familjer. Om man ska hålla samman då måste man erkänna varandra annars förnekar man själva tanken med samhället till att börja med och då har man inget i samhället att göra. Vi behöver med andra ord inte gå till naturen för att hitta stöd för rättigheter, det räcker med att åberopa idén om samhället. Ska vi ha ett samhälle eller inte, det är frågan.

Just ordet "hålla", hälle i samhälle, har mer än en betydelse utövar att faktiskt hålla någon, något. Vårda är en innebörd,
värna en annan, så även sköta liksom ge akt på samt deltaga och sist men inte minst, fäste.

Samhälle skulle kunna uttolkas på följande alternativa sätt.
Samvård, samvärn, samskötsel, samdeltagande, samfäste.
Din avslutande fråga huruvida vi skall ha ett samhälle eller ej, handlar om storleken på gruppen och inget annat.

[Sceptisk]

En grupp behöver inte vara detsamma som ett samhälle. Ett fotbollslag kan lika gärna vara en grupp, eller främlingar på ett flygplan. Det finns inget som säger att bara för att man sorterats in i en grupp att man känner något för den gruppen eller har något med dem att göra mer än just spela fotboll eller åka flygplan. Ett samhälle är mer än en grupp då ett samhälle kan bestå av många "grupper", beroende på vad man menar med det. Men framförallt så består ett samhälle av familjer och deras barn. Sedan är det ett problem med att bara se personer i sin omedelbara närhet att utgöra samhället för det kan leda till att man bildar en mur mot resten av samhället och det i sin tur kan leda till separatism.

Ett samhälle upprätthålls enligt hur dess familjer och individer bestämmer att det ska upprätthållas i ett gemensamt råd. Sedan må det vara så att vi i Europa och Sverige har en historia av ren livegenhet under vissa mer dominanta familjer och därefter socialistisk överhöghet som krossat människors syn på samhället och fått alla att tro att de bara är historielösa kreatur och kuggar i ett överstatligt maskineri snarare än ett samfund av familjer.

[Anders]

Locke belyser ett antal konflikter (där vissa väljer sida, när det alltid är fråga om kompromiss, prioritering och val). Och där det finns mer eller mindre smara strategier för att hantera dessa konflikter.

Frihet vs Rättvisa
Individen vs Kollektivet
Makt/ inte makt

Och man får väl säga att det han skrev runt the glorious revolution är väl ovanför snittet av ideer. Man sätter liksom ett tak för hur djävligt nån får ha det och låter sen alla springa omkring och göra lite vad de vill.

Det jag har svårt för med Locke är hans vurmande för "Possession". Klart, han var överklassunge, ingen pallar att ha en livsåskådning som inte gynnar denne.

Man föds med så mycket:
Pengar, beroende på val av föräldrar
Grad av egocentritet, beroende på hjärnkonstruktion
Intelligens, verbal förmåga, utseende, läskunnighet
Inte fan är man en tabula rasa. Och alla skall ha rätt att leva ett schysst liv med sin tabula. Men också rätt att sträva och få lön för mödan om man ger järnet. F-n vad mycket roligare humanvetenskap är än naturvetenskap. Inga snälla naturlagar där inte.

Förresten Pilatus, de där föreläsningarna är riktigt trevliga. Finns de samlade nånstans eller är det sökfunktionen i Youtube som gäller?

[Pilatus]

Snarare verkar det som att Locke skrev om rättigheter men att dessa ändå baserades på en lagstiftares vilja, nämligen skapargudens lagstiftning. Rättigheter för att alls vara begripliga så måste de vara stiftade av någon med ett intellekt, som en gudom till exempel.

Det uppstod en skillnad med protestantismen. Katolska kyrkan var till största delen jordägande och var beroende av lån, de motsatte sig alltså räntor (ocker). Protestantiska kyrkan understöddes av en borgerlig klass som levde på att låna ut. Därmed var det inte längre ocker att ta ut räntor.
Lagar skrivs av de som har makten, sedan kan man ju alltid ta Gud och kyrkan till sin hjälp.

Uppenbarligen så ville vi använda rättigheter för att de kunde ge oss det vi ville ha och skydda det vi bryr oss om.

Ägandet av det vi ärver och tjänar är naturligtvis en mycket viktig fråga. Men den moderna välfärdsstaten plockar av oss bra mycket mer än Locke skulle ansett sunt och naturligt. Friheten ser antagligen inte likadan ut, vår frihet att yttra oss är vida större. Men om någon skulle odla hampa i balkonglådan blir myndigheterna mycket upprörda. Eller om någon har några gram kokain i fickan så blir det fängelse. Det kan tyckas futilt, andra anser att man inte kan vara hård nog.

Ska vi ha ett samhälle eller inte, det är frågan.

Det är klart att vi skall, men samhället tenderar hela tiden att bli för starkt. Mycket av ansvar och omdöme tas ifrån individen, inklusive halva lönen. Det går att säga mycket om detta, men det är svårutrett och blir politiskt polariserat omedelbart. Det räcker med att ställa sig frågan: den lön jag tjänar, vem tillhör den? Äger staten rätt att ta vad den behöver och låta mig behålla vad som till äventyrs blir över? Eller är lönen min, välfärdsstaten kan endast upprätthållas så länge den är legitim och politikerna använder pengarna för det allmännas bästa?

[Pilatus]

Snarare verkar det som att Locke skrev om rättigheter men att dessa ändå baserades på en lagstiftares vilja, nämligen skapargudens lagstiftning. Rättigheter för att alls vara begripliga så måste de vara stiftade av någon med ett intellekt, som en gudom till exempel.

Det uppstod en skillnad med protestantismen. Katolska kyrkan var till största delen jordägande och var beroende av lån, de motsatte sig alltså räntor (ocker). Protestantiska kyrkan understöddes av en borgerlig klass som levde på att låna ut. Därmed var det inte längre ocker att ta ut räntor.
Lagar skrivs av de som har makten, sedan kan man ju alltid ta Gud och kyrkan till sin hjälp.

Uppenbarligen så ville vi använda rättigheter för att de kunde ge oss det vi ville ha och skydda det vi bryr oss om.

Ägandet av det vi ärver och tjänar är naturligtvis en mycket viktig fråga. Men den moderna välfärdsstaten plockar av oss bra mycket mer än Locke skulle ansett sunt och naturligt. Friheten ser antagligen inte likadan ut, vår frihet att yttra oss är vida större. Men om någon skulle odla hampa i balkonglådan blir myndigheterna mycket upprörda. Eller om någon har några gram kokain i fickan så blir det fängelse. Det kan tyckas futilt, andra anser att man inte kan vara hård nog.

Ska vi ha ett samhälle eller inte, det är frågan.

Det är klart att vi skall, men samhället tenderar hela tiden att bli för starkt. Mycket av ansvar och omdöme tas ifrån individen, inklusive halva lönen. Det går att säga mycket om detta, men det är svårutrett och blir politiskt polariserat omedelbart. Det räcker med att ställa sig frågan: den lön jag tjänar, vem tillhör den? Äger staten rätt att ta vad den behöver och låta mig behålla vad som till äventyrs blir över? Eller är lönen min, välfärdsstaten kan endast upprätthållas så länge den är legitim och politikerna använder pengarna för det allmännas bästa?

[Anders]

Finns en skillnad här, men som jag ser det fundamental:

Lön som du tjänar och pengar som du har. Pengar du har behöver inte komma från pengar du tjänar.

[Pilatus]

Finns en skillnad här, men som jag ser det fundamental:

Lön som du tjänar och pengar som du har. Pengar du har behöver inte komma från pengar du tjänar.

Nej, det är ju sant, men jag tror nog att Locke likställde det vi ärvt med inkomst av arbete och som inte fick tas ifrån individen. Han inkluderade förvisso även medel som förvärvats genom slavar och tjänare. Statens uppgift blir att hålla kaoset borta genom att upprätthålla lag och ordning samt straffa brottslingar.

[Sceptisk]

Pilatus

Uppenbarligen så är rättigheter godtyckliga begrepp men det skenbara i Locke's arbete var att hitta en grund för dessa rättigheter i naturen. Dock för att naturen alls skulle kunna fungera som ett rationellt säte för rättigheter så måste naturen också vara human. Dess skapare måste ha människans väl som sitt syfte. Om naturen och dess skapare inte bryr sig särskilt om människor eller ens djur då är den inte längre ett solitt fundament för okränkbara rättigheter, naturen kränker ju alla dess innevånare hela tiden.

Människan är utelämnad åt en ordning som inte alls bryr sig om en särskild biologisk organism. Människan måste i långt större utsträckning än djuren hitta skydd från denna ordning. Snarare än att erbjuda ett unikt skydd åt rationella varelser som människor så inser rationella människor att de för att kunna överleva måste anpassa sig efter naturen samtidigt som de måste skydda sig mot den. Idén att en sådan ordning ska fungera som ett skydd för humanitet blir så monstruös att den inte går att resonera med, men det är förståeligt, det går ju inte att resonera med naturen.

[Anders]

Pilatus:

Skillnaden mellan ärvda pengar och förtjänta pengar har en fundamental skillnad i ett samhällsbygge. Om det var tjänade pengar som enbart avsågs skulle begreppet "klass" inte förekomma. Skulle då inte människor lättare kunna acceptera ett liberalt system? Om inte stora delar av befolkningen var exkluderade från hela resonemanget, efter som de småsmulor man ändå tjänar ändå inte blir till någon "property"?

Sceptisk:
Locke med fler pratade om "naturen". Men moralen och lagarna rör sig inte om naturen, utan tvärt om det som människor skapat, den värld människor lever i. Jag tror man är ute på djupt vatten om man vill hitta "naturliga" ordningar, i det som har att göra med samvaron mellan människor. Samhället är något vi konstruerat, och där gäller det att försöka förstå hur det fungerar, istället för att hitta något överordnat "naturligt" eller naturen. Det här "naturtillståndet" är så hypotetiskt att det är ointressant, det räcker med att studera de samhällen som faktiskt har kunnat iakttagas. Och att sedan ha klart för sig, att inte lär man hitta några snygga sanningar som i naturvetenskapen. Man kan bygga modeller för olika socialistiska, liberala eller demokratiska system, och de kommer kunna ge guidelines. Inte mer än så.

[Pilatus]

Skillnaden mellan ärvda pengar och förtjänta pengar har en fundamental skillnad i ett samhällsbygge. Om det var tjänade pengar som enbart avsågs skulle begreppet "klass" inte förekomma. Skulle då inte människor lättare kunna acceptera ett liberalt system? Om inte stora delar av befolkningen var exkluderade från hela resonemanget, efter som de småsmulor man ändå tjänar ändå inte blir till någon "property"?

Arvsskatt är ett gissel som har tvingat många att lämna den gård där de är födda. Med tar de sig all kunskap. Vilka ambitioner de har som kommer efter och skall ta över gården är alltid oklart. Och att omvandla landsbygden till kolchoser kan kanske fungera om ideologin finns levande och verksamheten drivs med kompetens och klarhet i ansvarsfrågor. Det är ett komplicerat system som inte alltid har lyckats.

Det är ungefär detsamma med fastigheter och företag. Styrelsens ordförande för Volvo, Carl-Henric Svanberg föreslogs få höjt arvode med 44 procent. Det är så nära grov stöld man kan komma. Det finns inget samband mellan prestation och arvode. Här ser man även svagheten med institutionellt ägande.

Det finns svagheter med alla slags system, givetvis. Sveriges problem är att så många människor inte arbetar, att det alls fungerar. Antagligen är skolsystemets förfall en del av en minskad motivation. Det har varit för enkelt att lösa problemet med att sänka kraven. Det kan inte vara en fungerande lösning att allt färre skall försörja allt fler.

[förstår mig själv]

raderat.

[förstår mig själv]

Det är intressant att tänka sig hur samhället uppstår, genom att vi ingår i ett förbund för att skydda oss från naturtillståndet, samtidigt som tänkare på den tiden inte visste något om vad naturtillståndet var för något. Tänkare på den tiden visste inget om stamsamhällen eller antropologi och de visste ingenting om evolutionen. Naturtillståndet var för dem endast en hypotes. Så istället för att veta något om det så antog de vissa premisser. Frågan är hur de kom fram till sina premisser. Hur kunde Thomas Hobbes till exempel påstå att i naturtillståndet så levde människorna i ett allas krig mot alla?

Jag tror att de helt enkelt tog vad de hade och sedan plockade de bort alla institutioner och hierarkier och fantiserade om hur människan skulle komma att leva ifall det skedde. Sålunda så trodde Hobbes att alla skulle börja slåss med varandra, Rosseau trodde att man helt enkelt inte kände varandra tillräckligt väl för att börja slåss och Locke trodde att livet ändå skulle styras av naturens lagar, och att dessa lagar är fönuftiga. Så oavsett om det finns institutioner eller inte så är människans liv från födseln styrt av naturens förnuftighet och det är på denna grund som idén om rättigheter vilar.

Frågan är hur man vare sig skulle kunna bevisa eller motbevisa att naturen är förnuftig. Vetenskapen har kommit lång väg sedan Locke skrev Two treatises on government och från att ha varit en förnuftig skapelse via en mekanisk uppfattning, sedan en relativistisk till att ha blivit en kaotisk ordning där naturlagarna själva verkar vara produkter av "naturen" (vad den nu är) än tvärtom så finns det inte längre någon grund för rättigheter i naturtillståndet.

Snarare verkar det som att Locke skrev om rättigheter men att dessa ändå baserades på en lagstiftares vilja, nämligen skapargudens lagstiftning. Rättigheter för att alls vara begripliga så måste de vara stiftade av någon med ett intellekt, som en gudom till exempel. Men med den moderna vetenskapen är naturen inte längre begriplig på det sätt som renässansmänniskan förstod den.

Så jag undrar vad vi ska ha istället för rättigheter? Men snarare kanske vi borde fråga oss vad det var vi tänkte oss att rättigheter skulle göra för oss? Var det en tvångströja eller var det befrielseteologi? Uppenbarligen så ville vi använda rättigheter för att de kunde ge oss det vi ville ha och skydda det vi bryr oss om. Men varför alls hävda rättigheter? Varför räcker det inte med att säga vad man vill ha och vad man bryr sig om? För att som jag ser det så är samhället inte en familj, den är en federation av familjer som inte känner varandra och som ofta ligger i konflikt med varandra. Men konflikterna sker på det affärsmässiga planet i det civila samhället och där det finns konflikter så måste det finnas något som kan avgöra vem som ska tillåtas få igenom sin hävd.

Jag tror att om det skulle vara så att samhället, alltså alla familjer som delar land och språk och historia med varandra, 'håller samman' så är det med en gemensam idé som grund och det är att man är starkare tillsammans än enskilt. Idén om samhället är en idé om sammanhållning (sam.. ~hälle=hålla) och det är utifrån denna idé som vi - mer eller mindre medvetet - hämtar näring från vad vi fortfarande kallar rättigheter. För sammanhållningen är övergripande alla familjer. Om man ska hålla samman då måste man erkänna varandra annars förnekar man själva tanken med samhället till att börja med och då har man inget i samhället att göra. Vi behöver med andra ord inte gå till naturen för att hitta stöd för rättigheter, det räcker med att åberopa idén om samhället.

Ska vi ha ett samhälle eller inte, det är frågan.

Hej!
Bra skrivet! Så länge man inte förstår allas lika värde så blir det svårt att ta del av potentialerna hos människan. "Märkligt" nog verkar det som om samhället inte blommar ut pga att vissa diskrimineras, deras sätt att vara har inte varit "förenligt" med "folkets"/"makthavarnas" teorier. Istället för att förenas genom tolerans och förnuft har man hittat "fel" och genom dessa tryckt undan en del människor. Detta har historiskt visat sig tveksamt och kommer att misslyckas. Man har identifierat olika "fel" men inte funnit så väldigt mycket rätt. Människor har olika "potentialer" vilka kan sägas är ärftliga(dvs DNA). Får människan vara fri och styras i sin individuella riktning av sina egna goda känslor och förnuft kommer det bli tydligt att varje människa är unik och viktig på sitt eget unika sätt. Om förnuftet används fritt (så långt det går) blir det uppenbart att det kan utvecklas oändligt (till människans gagn).
Varje människa vet och styrs av det som är rätt,"under rådande omständigheter".
Jag påstår alltså att det råder en högre ordning, att människan mår bra av friheten att utveckla sitt förnuft och använda sig av detta.
Det råder en "balans" mellan slaveri och frihet. De relativt sett "fria" är diskriminerade, tolereras inte och stöts bort. Exempelvis uteliggare, "psykist sjuka", missbrukare, kriminella osv. Det som betraktas är "fel" det som är "onormalt", det som avviker.
Detta att leta "fel", "det onormala" styr de flesta. Föreställningen om det onda hindrar oss att använda hjärnan att finna det goda. Det slår tillbaka på alla människor och hindrar dem att utveckla sin "egenart" sin potential. Det "onda"/"villkoren" är alltså ramarna inom vilka vi verkar.
Viktigt att förstå vad FÖRSTÅR vi? Jo det är det omöjliga som negeras när man förstår. Vi skulle ju lika gjärna vara på månen om 1sekund. Göra vara finnas tänka exakt vad som hellst om en sekund. Nu "vet vi" att det inte är så. Därmed negeras oändligt med möjliga utfall.
Naturvetenskapen anger vad som "sker" i "verkligheten". Att frångå den är detsamma som att "ge upp" och låta fantasierna bli orsak till våra rörelser och tankar.
Eftersom allt sker på "ett sätt" så bör vi finna detta sätt och visa det så andra kan använda sig av att uppnå något gott(vilket ju inte är "fel","ont" samtidigt. Detta är gällande på samma sätt nödvändigt liksom det inte går att samtidigt gå framåt och bakåt. Så att säga givet "logiskt nödvändigt).
Jesus tex förstod detta/liknande. Tolerans, allas lika värde, vända andra kinden till. Naturligtvis tänktes detta ut av förnuftet, genom att studera naturen. Testa, tillämpa och bevisa (för sig själv). Därmed omprogrammeras vi och lyder enligt vad förstått. Genom att allt vi gör/tänker styrs av (teorin om människan) blir tankarna och rörelserna(allt i oss), påverkat och styrt delvis av detta. När andra upplever Vårat sätt att vara(den reaktion i hjärnan som upplevs) kommer deras tankar att riktas mot detta.
Vi är ju konstruerade så att vi följer "den bästa teorin" dvs "förnuftet".
Ju mer klart man förstår destå "bättre" förhåller man sig enligt dessa lagar. Dvs en förändring som visar andra vägen. Det är som sagt nödvändigt att alla är med för att man själv ska få lyckan. Det finns alltså ett "egenvärde" i att förstå(låta sig styras, och styra) med förnuftet.
"Den intelektuella kärleken till Gud/naturen", anger riktningen och "det rätta". Genom sig självt (förnimma) förstått.
Känslan kan beskrivas som värme,rysning,gråt,orgasm,kåt en blandning av dessa. Detta är alltså det som uppnås och kommer styra "den som tolererar, förstår osv"
Sitter nu på en kyrkogård. Ja om inte Jesus funnits hade jag gjort något annat. Jag sitter här för att jag vill, jag måste inte. Förvisso är det inte enbart Jesus förtjänst att jag sitter här men dock nödvändigt och gott!
Ha det bra så länge.