Varför slösas det skattepengar på meningslös ulandshjälp, hopplösa klimatåtgärder, gagnlös grön teknologi, m.m.?

[Mlw]

Varför känner vi "klimatskuld" och skuldkänslor gentemot de "underprivilegierade" och befolkningar i tredje världen? Mitt svar är att människan alltid har burit på ett syndamedvetande, en skuldbörda gentemot gudarna/Gud. I modern tid har denna skuldbörda sekulariserats och riktats mot de "underprivilegierade" och befolkningar i tredje världen, liksom mot klimatet. Nikolaj Berdjajev ("The Russian Revolution") förklarar att marxismen utnyttjar vår inneboende tendens att tro på arvsynden, som de omformulerar i sekulära termer som systematiskt klassförtryck. Arvsynden, eller åtminstone medvetandet om den, förefaller vara medfödd, precis som Augustinus hävdar. I dag drar globalister, vänstern och utvecklingsländernas befolkningar nytta av denna aspekt av mänsklig psykologi.

[Anders]

Varför känner vi "klimatskuld" och skuldkänslor gentemot de "underprivilegierade" och befolkningar i tredje världen? Mitt svar är att människan alltid har burit på ett syndamedvetande, en skuldbörda gentemot gudarna/Gud. I modern tid har denna skuldbörda sekulariserats och riktats mot de "underprivilegierade" och befolkningar i tredje världen, liksom mot klimatet. Nikolaj Berdjajev ("The Russian Revolution") förklarar att marxismen utnyttjar vår inneboende tendens att tro på arvsynden, som de omformulerar i sekulära termer som systematiskt klassförtryck. Arvsynden, eller åtminstone medvetandet om den, förefaller vara medfödd, precis som Augustinus hävdar. I dag drar globalister, vänstern och utvecklingsländernas befolkningar nytta av denna aspekt av mänsklig psykologi.

Ordet är ”vi”.

[Algotezza]

Varför känner vi "klimatskuld" och skuldkänslor gentemot de "underprivilegierade" och befolkningar i tredje världen? Mitt svar är att människan alltid har burit på ett syndamedvetande, en skuldbörda gentemot gudarna/Gud. I modern tid har denna skuldbörda sekulariserats och riktats mot de "underprivilegierade" och befolkningar i tredje världen, liksom mot klimatet. Nikolaj Berdjajev ("The Russian Revolution") förklarar att marxismen utnyttjar vår inneboende tendens att tro på arvsynden, som de omformulerar i sekulära termer som systematiskt klassförtryck. Arvsynden, eller åtminstone medvetandet om den, förefaller vara medfödd, precis som Augustinus hävdar. I dag drar globalister, vänstern och utvecklingsländernas befolkningar nytta av denna aspekt av mänsklig psykologi.

Tidigare tog religionen nytta av dessa känslor. Varför är det fel när det även görs på eller från annat håll?

Många vill ha makt över andra och styra deras vilja och handlingar. Detta är en metod. Skuldkänslor och rädsla är alltid effektivt att spela på.

[Mlw]

Tidigare tog religionen nytta av dessa känslor. Varför är det fel när det även görs på eller från annat håll?

Många vill ha makt över andra och styra deras vilja och handlingar. Detta är en metod. Skuldkänslor och rädsla är alltid effektivt att spela på.

Kristendomen absorberade människors skuldkänslor och riktade dem mot Gud, vilket förhindrade att dessa känslor blev världsliga. Denna sublimering av skuld hade en skyddande effekt på samhället. Men idag slösas otaliga miljarder bort såsom botgörelse för synd. Enligt OECD har Afrika söder om Sahara mottagit cirka 1,2-1,3 biljoner dollar i bistånd sedan 1960-talet. Detta kan tolkas som en världslig offerritual ämnad att lindra skuldkänslor. Framgångsrika vita individer tycks i allt högre grad känna skuld gentemot svarta, trots att svarta befolkningar bär sin egen historiska börda. Detta återspeglar ett psykologiskt behov av ett objekt för skuldkänslor—när gudomliga mottagare inte längre är kulturellt tillgängliga, blir sociala grupper ersättningsmål för dessa känslor. Föreställningen om klimatskuld riskerar att undergräva vår ekonomi och försätta många pensionärer i ekonomisk utsatthet.

[Anders]

Tidigare tog religionen nytta av dessa känslor. Varför är det fel när det även görs på eller från annat håll?

Många vill ha makt över andra och styra deras vilja och handlingar. Detta är en metod. Skuldkänslor och rädsla är alltid effektivt att spela på.

Kristendomen absorberade människors skuldkänslor och riktade dem mot Gud, vilket förhindrade att dessa känslor blev världsliga. Denna sublimering av skuld hade en skyddande effekt på samhället. Men idag slösas otaliga miljarder bort såsom botgörelse för synd. Enligt OECD har Afrika söder om Sahara mottagit cirka 1,2-1,3 biljoner dollar i bistånd sedan 1960-talet. Detta kan tolkas som en världslig offerritual ämnad att lindra skuldkänslor. Framgångsrika vita individer tycks i allt högre grad känna skuld gentemot svarta, trots att svarta befolkningar bär sin egen historiska börda. Detta återspeglar ett psykologiskt behov av ett objekt för skuldkänslor—när gudomliga mottagare inte längre är kulturellt tillgängliga, blir sociala grupper ersättningsmål för dessa känslor. Föreställningen om klimatskuld riskerar att undergräva vår ekonomi och försätta många pensionärer i ekonomisk utsatthet.

Inte ”människors”, utan rika människors(inte nödvändigtvis ekonomiskt, kan lika gärna vara socialt/kulturellt). Vanligt svenskt folk springer inte omkring och känner skuld.

[Mlw]

Inte ”människors”, utan rika människors(inte nödvändigtvis ekonomiskt, kan lika gärna vara socialt/kulturellt). Vanligt svenskt folk springer inte omkring och känner skuld.

Jodå, det finns flera former av samtida skuldkänslor: en känsla av skuld mot människor i utvecklingsländer, vilket driver förespråkande av ökad invandring trots påfrestningar på välfärdssystemen. Skuld mot naturen tar sig uttryck i miljöaktivisters civila olydnad. Klimatskulden driver fram tekniska lösningar som koldioxidlagring. Existentiell miljöskuld manifesteras i sjunkande födelsetal, då vissa kvinnor avstår från barnafödande av miljöhänsyn. Uppräkningen kan göras längre.

[Anders]

Inte ”människors”, utan rika människors(inte nödvändigtvis ekonomiskt, kan lika gärna vara socialt/kulturellt). Vanligt svenskt folk springer inte omkring och känner skuld.

Jodå, det finns flera former av samtida skuldkänslor: en känsla av skuld mot människor i utvecklingsländer, vilket driver förespråkande av ökad invandring trots påfrestningar på välfärdssystemen. Skuld mot naturen tar sig uttryck i miljöaktivisters civila olydnad. Klimatskulden driver fram tekniska lösningar som koldioxidlagring. Existentiell miljöskuld manifesteras i sjunkande födelsetal, då vissa kvinnor avstår från barnafödande av miljöhänsyn. Uppräkningen kan göras längre.

Såg ZERO av detta i min uppväxtmiljö i kedjehusområde med ganska så fina bilar på garagen men kasst socialt och klturellt kapital. Var bara en lite udda familj där karln var mulle som brydde sig i Oljekrisen 75.

Nu i Academia wonderland är skuldandet närmast religiöst. Vanligt folk tycker att dom fan får göra sin egen folkhemsresa i utvecklingsländerna(vilket många gör) och skippa religionen. Det har ALDRIG funnits nån majoritet som vill se invandring, men de som är hjärtnupna har också starkt socialt kapital. Hörs bra och säger gärna ”vi”. Ett jävla oskick.

[Anders]

Klimatet kräver egen utredning. Kort initialt, rika känner skuld, idioter stoppar huvudet i sanden, de vanliga ser det som ett problem att lösa.

[Mlw]

Såg ZERO av detta i min uppväxtmiljö i kedjehusområde med ganska så fina bilar på garagen men kasst socialt och klturellt kapital. Var bara en lite udda familj där karln var mulle som brydde sig i Oljekrisen 75.

Nu i Academia wonderland är skuldandet närmast religiöst. Vanligt folk tycker att dom fan får göra sin egen folkhemsresa i utvecklingsländerna(vilket många gör) och skippa religionen. Det har ALDRIG funnits nån majoritet som vill se invandring, men de som är hjärtnupna har också starkt socialt kapital. Hörs bra och säger gärna ”vi”. Ett jävla oskick.

Du såg troligen inga människor som bar plakat med texten: "Ty mina synder gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga" (Psalm 38:5). Detta innebär dock inte att de var opåverkade av samma tankemönster i sekulariserad form. Exempelvis, många var anhängare av socialismen, enligt vilken det kapitalistiska samhället bär på en skuldbörda gentemot "den lilla människan" som är utsatt för "klassförtryck." Denna skuld måste sonas, i form av skattepengar.

[Anders]

Såg ZERO av detta i min uppväxtmiljö i kedjehusområde med ganska så fina bilar på garagen men kasst socialt och klturellt kapital. Var bara en lite udda familj där karln var mulle som brydde sig i Oljekrisen 75.

Nu i Academia wonderland är skuldandet närmast religiöst. Vanligt folk tycker att dom fan får göra sin egen folkhemsresa i utvecklingsländerna(vilket många gör) och skippa religionen. Det har ALDRIG funnits nån majoritet som vill se invandring, men de som är hjärtnupna har också starkt socialt kapital. Hörs bra och säger gärna ”vi”. Ett jävla oskick.

Du såg troligen inga människor som bar plakat med texten: "Ty mina synder gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga" (Psalm 38:5). Detta innebär dock inte att de var opåverkade av samma tankemönster i sekulariserad form. Exempelvis, många var anhängare av socialismen, enligt vilken det kapitalistiska samhället bär på en skuldbörda gentemot "den lilla människan" som är utsatt för "klassförtryck." Denna skuld måste sonas, i form av skattepengar.

Och för vanligt folk är skatten en självklarhet. Alla får en schysst start och tas omhand om det skiter sig, eller då man blir gammal. Helt enkelt en kollektiv säck pengar som man bidrar till, och vid behov åtnjuter. Noll skuld.

[Mlw]

Och för vanligt folk är skatten en självklarhet. Alla får en schysst start och tas omhand om det skiter sig, eller då man blir gammal. Helt enkelt en kollektiv säck pengar som man bidrar till, och vid behov åtnjuter. Noll skuld.

Anser du verkligen att skattemedlen används på ett ansvarsfullt sätt? Situationen påminner snarare om den pågående USAID-skandalen. Amerikanska skattepengar har förslösats på diverse orimliga utgifter. Om skatterna i Sverige hade fördelats på ett mer förnuftigt sätt skulle skattetrycket ha varit betydligt lägre. I nuläget används skatteintäkterna även till att sona för våra synder, liknande en sekulär offerritual. En ekonom kommenterade nyligen att pensionsåldern successivt behöver höjas till 75 år för att välfärdssystemet inte ska kollapsa.

[Anders]

Och för vanligt folk är skatten en självklarhet. Alla får en schysst start och tas omhand om det skiter sig, eller då man blir gammal. Helt enkelt en kollektiv säck pengar som man bidrar till, och vid behov åtnjuter. Noll skuld.

Anser du verkligen att skattemedlen används på ett ansvarsfullt sätt? Situationen påminner snarare om den pågående USAID-skandalen. Amerikanska skattepengar har förslösats på diverse orimliga utgifter. Om skatterna i Sverige hade fördelats på ett mer förnuftigt sätt skulle skattetrycket ha varit betydligt lägre. I nuläget används skatteintäkterna även till att sona för våra synder, liknande en sekulär offerritual. En ekonom kommenterade nyligen att pensionsåldern successivt behöver höjas till 75 år för att välfärdssystemet inte ska kollapsa.

Det har jag inte påstått. Det finns mycket att diskutera i ett skattesystem, men som företeelse är det en självklarhet, för de flesta.

[Algotezza]

Ja, man kan vara kritisk mot det nuvarande systemet och en ansvarslös kapitalism baserad på girighet och egoism, som driver på natur- och miljöförstöring. Samtidigt har denna genom att regleras kunnat skapa välfärd åt många.

Men inte bara kapitalismen har drivit på miljöförstöringen. Vetenskapen och tekniken driver också på. Tekniska landvinningar behöver naturresurser för att förverkligas.

Vi är bekväma och kortsiktiga till vår natur. Jag tror allt levande är det. Finns en snabb enkel lösning väljer vi den i stället för en krånglig omväg.

Vi gör förhoppningsvis så gott vi kan och gör vi inte det beror det på bristande förmågor eller tron att vi kan tjäna något på att agera på annat sätt.

Men under hela mitt liv har det funnits företeelser i världen vi, vanligt folk, icke ledarskapet, "skall" vara rädda för, i synnerhet när kyrkans hot om helvetet postmortalt förlorade sin status som mentalt-socialt styrmedel i en alltmer sekulariserad värld; ett tag var det så i alla fall att religionen tappade makt.

Är en återgång till kyrkans variant av kristendom och tro på himmel och helvete det som skall "rädda världen"? Tillbakagång till medeltiden?

Behöver världen räddas? Det är kanske då vi verkligen ställer till det när vi ska förverkliga våra "räddningsaktioner"...

Jag vet inte... Jag har ingen lösning. Jag sopsortering i min vardag, käkar vegetariskt, cyklar mycket... Men sådant kanske är ointressant när man visionärt målar med den stora penseln?

Det finns ju både vardagens lilla liv och det större på det politiska planet, men hur mycket av detta senare plan betyder något i den lilla världen så länge denna hyfsat fungerar?

[Mlw]

Ja, man kan vara kritisk mot det nuvarande systemet och en ansvarslös kapitalism baserad på girighet och egoism, som driver på natur- och miljöförstöring. Samtidigt har denna genom att regleras kunnat skapa välfärd åt många.

Men inte bara kapitalismen har drivit på miljöförstöringen. Vetenskapen och tekniken driver också på. Tekniska landvinningar behöver naturresurser för att förverkligas.

Vi är bekväma och kortsiktiga till vår natur. Jag tror allt levande är det. Finns en snabb enkel lösning väljer vi den i stället för en krånglig omväg.

Vi gör förhoppningsvis så gott vi kan och gör vi inte det beror det på bristande förmågor eller tron att vi kan tjäna något på att agera på annat sätt.

Men under hela mitt liv har det funnits företeelser i världen vi, vanligt folk, icke ledarskapet, "skall" vara rädda för, i synnerhet när kyrkans hot om helvetet postmortalt förlorade sin status som mentalt-socialt styrmedel i en alltmer sekulariserad värld; ett tag var det så i alla fall att religionen tappade makt.

Är en återgång till kyrkans variant av kristendom och tro på himmel och helvete det som skall "rädda världen"? Tillbakagång till medeltiden?

Behöver världen räddas? Det är kanske då vi verkligen ställer till det när vi ska förverkliga våra "räddningsaktioner"...

Jag vet inte... Jag har ingen lösning. Jag sopsortering i min vardag, käkar vegetariskt, cyklar mycket... Men sådant kanske är ointressant när man visionärt målar med den stora penseln?

Det finns ju både vardagens lilla liv och det större på det politiska planet, men hur mycket av detta senare plan betyder något i den lilla världen så länge denna hyfsat fungerar?

Svenska kyrkan har idag i stort sett anammat sekulariseringen, så ett ökat kyrkligt inflytande skulle knappast förändra situationen. Min poäng är att vi behöver genomskåda vår pseudoreligiösa materialistiska livsåskådning, där vi fortfarande resonerar i termer av arvsynd och botgöring, fast i sekulär tappning. Genom att bli medvetna om detta kan vi undvika att underminera vårt samhälle.

De som kallar sig sekulära humanister är i praktiken pseudoreligiösa, i likhet med de historiska exemplen från Sovjetunionen och Nazityskland. Mycket forskning har ägnats åt fenomenet "politiska religioner", ett ämne som är högaktuellt även idag. Den utopiska tankegången lever kvar, och globalismen delar flera drag med kommunismen: motståndet mot traditionell kristendom, strävan efter att upplösa etniska grupperingar genom folkomflyttningar, samt centralstyrning med fokus på ekonomisk tillväxt—det vill säga materialism som högsta värde.

[Anders]

Och likes har inte gjort saken bättre