Nåväl. Jag kollade in en bok som heter "Wild at heart" (John Eldredge) som handlar om vad en man egentligen är. Den bild som WAH målar upp av mannen är ganska tydligt skild från vad vi känner vara den moderna mannen som polerar naglarna och skaffar hårimplantat. Mannen är en äventyrslysten och gränsöverskridande varelse. Mannen gillar konflikter och strider. Mannen kan inte låta bli att gilla när det händer saker och när han får definiera sig själv och sitt eget liv. För det är just när status quo bryts som det finns en möjlighet för mannen att hävda sig själv och det han är.
Vad varje man drömmer om är att få slå dumskallarna på käften och sedan erövra den vackra kvinnan.
Jag skrev tidigare om filmen The Matrix och dess koppling till maskulinitet, just för att The Matrix kan summeras till hur mannen i dagens samhälle känner sig. Något är fel, men han vet inte vad det är.
Filmen visar människor instängda i badkar med en sond inopererad i hjärnan genom vilken de får elektriska impulser som blir till deras enda verklighet. Man kan jämföra detta med alla de män som sitter i sina lägenheter och stirrar in i en datorskärm eller en TV, men samtidigt inte vet varför livet ska vara på det sättet, något känns ändå fel.
Det borde vara helt uppenbart vad som är fel. Mannen är inte skapad att sitta ner och titta på TV, men eftersom alla incitament avlägsnats så finns det inte så mycket annat att göra. Och eftersom de flesta män är laglydiga medborgare så vill man liksom inte bara kuta ner på stan för att slå nån på käften, ett sånt beteende skulle, iallafall av mig, uppfattas som oerhört barnsligt. Vi män är därför beroende av incitament för att få vara män. Vi behöver en värld i någorlunda kaos för att fungera ordentligt. Det är då som vi får chansen att briljera med våra kunskaper och med vårt handfasta sätt göra saker bra igen, det är därför som kvinnorna behöver oss. Numera behöver kvinnorna inte oss längre, de kan ju lika gärna vara med vänninor och köpa sin sperma. Men de vill de såklart inte göra, för de vill ju ha oss män, men det är bara det att vi män verkar ha slumrat till.
Därför tror jag att feminismen (förutom den som handlar om lika ekonomi) handlar mycket om att vilja väcka männen ur sin slummer och få dom att göra nånting. Kvinnans roll är ju att få igång mannen, få mannen "tänd" och intresserad av nånting. Numer sitter vi män framför dator och TV och orkar inte bry oss om nånting medan tjejen tjatar. Det borde vara uppenbart varför tjejen tjatar, hon vill se oss män i action!
Okej för er som inte är övertygade, låt mig citera ett stycke ur boken:
Which would you rather be said of you: "Harry? Sure I know him. He's a real sweet guy." Or, "Yes, I know about Harry. He's a dangerous man . . . in a really good way." Ladies, how about you? Which man would you rather have as your mate? (Some women, hurt by masculinity gone bad, might argue for the "safe" man ... and then wonder why, years later, there is no passion in their marriage, why he is distant and cold.) And as for your own femininity, which would you rather have said of you--that you are a "tireless worker," or that you are a "captivating woman"? I rest my case.
