Fattigdomen sjunker i världen

[teoretikern]

Detta inlägg är riktat mot vulgärsocialister.

Det finns ingen egentlig mening att för en glödande socialist presentera statistisk över inkomstökningen i en region, alltså värdet av den samlade produktionen, då denna kommer per automatik avfärdas med orden "Men det visar inte fördelningen av inkomsterna, de rika kan besitta alla inkomster och de fattiga knappt några alls". Det finns då ett antal andra indikatorer för hur man bedömer tillväxttrender för att få ett korrekt resultat:



Livslängden: mellan 1970 och 2000 ökade livslängden i Sydasien från 49 till 62 år; i Ostasien från 49 till 69 år; i 32 andra länder (ej namngivna) minskade livslängden pga AIDS och inställd malariabekämpning, samt ren misskötsel, t ex Nordkorea.

Barnadödlighet: från 1980 till 2000 föll dödligheten per 1000 födda från 56 till 35 i Ostasien; från 119 till 73 i Sydasien; från 116 till 91i Afrika söder om Sahara

Läs- och skrivkunnighet: totalt ökade läs- och skrivkunnigheten i utvecklingsländer från 53% år 1970 till 74 år 1998. I boken presenteras inte bra information om män, men däremot god statistik för den kvinnliga förmågan, vilken lyder att mellan 1990 och 2000 ökade andelen läs- och skrivkunniga i Ostasien från 71% till 79%; i Sydasien från 34 till 43%; i Afrika söder om Sahar från 40 till 53%

Barnafödande: I Ostasien mellan 1980 och 2000 har barnafödandet per kvinna minskat från 4,1 till 2,8; i Latinamerika från 4,1 till 2,6; i Sydasien från från 5,3 till 3,3; i Afrika söder om Sahara från 6,6 till 5,2

Kaloriintaget: det låter kanske inte trevligt att de människor i världen som är konstant undernärda ökade från 1980 med sina 168 miljoner till 1998 med sina 194 miljoner. Men då ska man ha i åtanke att andelen konstant undernärda sjönk som andel av U-ländernas befolkning, från 35 till 17%; sämst relativt sett gick det för Afrika söder om Sahara vilket upplevde en minskning från 38 till 34%.

Barnarbete: Andelen barn i åldern 10 - 14 år i arbete har totalt sett i alla U-länder minskat totalt från 23% år 1980 till 12% år 2000; i Ostasien från 26% till 8%; i Sydasien från 23% till 15%; i Afrika söder om Sahara från 35% till 29%.

Därmed existerar inte längre problemet med bruttonationalprodukten, när en bild av hur hela befolkningen utvecklas kan utstuderas. Bilden är verkligen inte alltigenom negativ, vilket måste vara nedslående för socialistiska kämpar, vilka ser ett nederlag i varje förbättring som sker i marknadskapitalistiska ekonomier. Katastrofer är snarare en anledning till glädje, socialisten hämtar livsenergi från andras olycka. Biklder på svältande barn är verkligen inte fel, det får socialisten en energikick ifrån, via högre än Red Bull. Framsteg i privatkapitalistiska marknadsekonomier skapar snarare ångest och nedstämdhet.



Därmed ligger det kanske en relevans i statistiken för inkomstökningen, hur andelen av befolkningen som lever på endast 1,08 dollar om dagen i 1993 års köpkraftskorrigerade priser, först följer 1987 och därefter 1999

Östasien och Oceanien: 26,6 ...... 15,6
Latinamerika: 15,3 ..... 11,1
Mellanöstern + Nordafrika: 4,3 ..... 2,2
Sydasien: 44,9 ..... 36,6
Afrika söder om Sahara: 46,6 ..... 49,0

Bäst har Kina och Indien utvecklats, de nationer som tidigare när de inte uppvisade ett dugg förutom statliga förbud och storhetsvansinniga projekt klappades om ryggen av diverse socialister i västvärlden. Martin Wolf skriver i Så fungerar globaliseringen (rekommenderas!):

"Om man jämför dagens Kina med Mao Zedongs eller dagens Indien med Indira Gandhis, är kontrasterna överväldigande. Marknadskrafterna har givits ett utrymme på ett sätt som inte bara varit otänkbart utan kriminellt för 25 år sedan. på Maos tid hade den ekonomiska friheten praktiskt taget utplånats. Då det indiska kontrollsystemet rådde hade inget större företag tillåtits producera, investera och importera utan regeringens godkännande. Med denna utgångspunkt var med nödvändighet, och all rätt, det mesta av liberaliseringen inhemsk. Betänker man det skick det kinesiska jordbruket befann sig i i början av 1970-talet innebar bara liberaliseringen av detta att Kina slog in på vägen mot en snabb utveckling. Avskaffandet av de mest absurda reglerna för industrin möjliggjorde en accelererande ökning av den indiska tillväxten."

[Jbig]

Hejsan!

Vi noterar att våran teoretiker ånyo försöker sig på ett trix! Denna gång gäller det således världsfattigdomen! Sist kastade han in handduken när det vankades Thatchers fascistiska och antifackliga lagar gentemot de arbetande människorna i Storbritannien, och efter att vi med källunderbyggda fakta överbevisade våran stjärna.  :D

Men nu till den fattigdom som skapats av avregleringar och nyliberalism de senaste 25 åren! !

Antalet fattiga i världen

Enligt Forum Syd, äro antalet extremt fattiga år 2003 omkring 1,2 miljarder människor. Dessa lever på en dollar om dagen eller mindre. Antalet fattiga var lika många i reella siffror år 1987. Procentuellt sett har de fattiga minskat, men reellt sett har de ökat pga befolkningstillväxten.  Frågan är bara om det stämmer?

(Andra källor anger antalet fattiga som lever under en dollar om dagen har ökat till 1,3 miljarder. Dessutom har det framkommit att Världsbankens endollarsgräns är alltför snäv, inflation och annat är inte inräknade. Idag, 2007, är fattigdomsgränsen snarare 3-4 dollar per dag. Då hamnar nästan 4 miljarder människor under fattigdomsgränsen.)*

De allra fattigaste ländernas fattiga har ökat de sista 30 åren. Det är framför allt i Afrika och Sydasien dessa finns. Den region som har minskat fattigdomen mest är Kina.

Mätt i BNP har bara Kina och några andra länder i Östasien ökat denna. Mer än 80 länder har däremot lägre BNP år 2000 än de hade år 1990.

Det finns heller inget entydigt samband mellan tillväxt och friare handel. De länder som ökat sin BNP mest, Kina, delar av Nordafrika och exempelvis Vietnam, har en starkt reglerad handelspolitik. Medan länder såsom Haïti och stora delar av Latinamerika och Östeuropa och forna Sovjetunionen har en kraftigt liberaliserad handelspolitik, men trots det har de en ökande ekonomisk tillbakagång.

Källa: Forum Syd, 2003
*Pogge/Reddy, 2003, Ann Pettifor, 2003

Vi ser alltså klart vad som orsakar fattigdomen och den idag extremt ökande svälten, vi kan räkna med att 100 miljoner människor i månaden dras in i skriande fattigdom, under detta år.
Barnfattigdomen stiger troligen igen, även om den tidigare minskat. En minskning som helt och hållet beror på Kinas politik. Det av kommunister styrda Kina alltså! I övrigt är källorna osäkra!  :lol:

Vi förklarar: Purchasing Power Parity (PPP)
PPP är en variant på BNP där man tar hänsyn till prisnivåer i olika länder. Man räknar alltså ut priser på varor i en viss varukorg (liknande det svenska konsumentprisindexet, KPI) och får då siffror som bättre demonstrerar skillnader länder emellan.
Varukorgen bestäms av The International Comparison Project (ICP), som är en del av FN:s "Statistic division" och innehåller allt ifrån matvaror till möbler, kläder och tågbiljettspriser.

Generellt gör PPP att BNP för fattigare länder ökar eftersom att det är billigare att leva i sådana länder, jämfört med till exempel Sverige. Vietnam hade till exempel år 2003 en BNP/capita på 483 Amerikanska dollar (USD), och en BNP/capita i PPP på 2240 USD.
Med andra ord så skulle en varukorg som kostar till exempel 483 USD i Vietnam, kosta 2240 USD i USA, eftersom USA är indexnationen.

Ett minst sagt tvivelaktigt mått på hur man bör beräkna fattigdom. Eftersom det som ingår i korgen knappast är varor de fattiga lägger pengar på, eller någonsin kan lägga pengar på. I stället bör man mäta det som går att mäta och gäller för alla – livsmedel, vattentillgång, hygienartiklar, husrum och kläder. Då kan man inte använda PPP-måttet.

Vi avvaktar, och fortsätter sedan att knäcka nötter.....fast vi undrar litet över var vår teoretiker har sina källhänvisningar? Sådant måste vara med så vi inte utsätts för lurigheter vännen....lol:


MVH
bigj

[Kallekula]

Ett minst sagt tvivelaktigt mått på hur man bör beräkna fattigdom.

MVH
bigj

Helt rätt biggen, vilket gör att man därmed istället kan undersöka dessa indikatorer.

Livslängden

Barnadödlighet

Läs- och skrivkunnighet

Barnafödande

Kaloriintaget

Barnarbete


Och varför inte ta FNs milleniemål?

Att livslängden ökat de senaste 20-30 åren samt att barnadödligheten minskar under samma period (totalt sätt hela världen). Detta är klarlagt, t.o.m du biggen opponerar dig inte mot det.

Bara att undersöka de andra kriterirna lite närmare.


Det är väl bra att det går framåt tycker i alla fall jag. Att sedan  extremvänstern blir överlyckliga om de upptäcker att tex barnadödligheten ökar bland några länder (ganska omsakligt men så fungerar denna vänster) må vara hänt.

[Avantgardet]

Propagandakanal för Timbro?

[Jbig]

Hejsan!

Vi går vidare i vår sökning efter huruvida det blivit bättre, eller mycket sämre för majoriteten av världens medborgare!

Vad gäller medellivslängden finns egentligen bara följande fakta som av alla insatta anses säkra:
"Kina ökade sin medellivslängd mest av alla åren 1969-1999, hela 23,1 år."
(Notera att detta började på ordförande Mao´s tid.... )
Källa: Forum Syd, 2003.
Vad skriva då de kunnige om fattigdomen? Vi kollar in en av de insatta, Ann Pettifor:

Hur ska man räkna de fattiga?

Nu påstår man återigen att världens fattigdomsproblem är på väg att lösas. Andra hävdar att problemet är oförändrat eller fortsätter att växa. Påstående även inom en och samma institution står mot påstående och siffra mot siffra  
Så här säger Världsbankens vd James Wolfensohn: ”Antalet människor som lever på mindre än en dollar om dagen har under de senaste 20 åren minskat med 200 miljoner efter att tidigare stadigt ha ökat i 200 år”. Och så här lyder första meningen i Världsbankens årsrapport 2001: ”Av världens 6 miljarder människor lever 1,2 miljarder på mindre än en dollar om dagen. Det är samma antal som 1987 och 1998.”

Hur kan Världsbanken komma till två så olika slutsatser? Vem har rätt? Har kanske båda fel? Hur vet de vad de vet? Hur mäter de världsfattigdomen?  Ann Pettifor förklarar.....

Ett av problemen är att Världsbanken har så gott som monopol på produktion av global fattigdomsstatistik. Samtidigt är Världsbanken en ledande aktör i kampen mot fattigdomen. Det betyder att när banken mäter fattigdom och brist på jämlikhet i världen så mäter den också sina egna nederlag och misslyckanden, om klyftorna ökar, eller sina framgångar, om klyftorna skulle minska. Mätproblemen är stora och mätresultatet är helt beroende av inte bara ett utan en lång rad metodval. Vem skulle inte frestas att välja metoder som tycktes visa att den egna politiken lett till framgång?

En viktig del av underlaget utgörs av hushållsundersökningar vars resultat är mycket känsliga för förändringar i rapportperiodens längd. Ju längre rapportperiod desto fler utgifter har man hunnit glömma. När rapportperioden i Indien kortades från en månad till en vecka lyftes bara därigenom 170 miljoner utan att deras verklighet hade förändrats det allra minsta. Det var en statistisk konsekvens, inget annat!

Mätresultaten är också mycket beroende av var man lägger fattigdomsgränsen. Ett stort antal u-länder ligger i klunga strax ovanför och nedanför gränsen ”en dollar om dagen”.  
Även en mycket liten förändring av fattigdomsdefinitionen gör därför en stor skillnad i antalet fattiga.
I slutet av 1990-talet ändrades mätmetoderna och den internationella fattigdomsgränsen flyttades några hundradelar. Det innebar för Mellanöstern och Nordafrika en halvering av den extrema fattigdomen från 4 till 2 procent, för Latinamerika en minskning från 24 till 15 procent och för Afrika söder om Sahara en ökning från 39 till 50 procent. Ändrade mätmetoder och ny måttsticka kan utan motsvarande omräkningar över hela linjen alltså drastiskt förändra resultaten både uppåt och nedåt förändringar i verkligheten. Det ger rika möjligheter att framställa statistiska skensegrar som framgångar för den egna verksamheten.

Inte heller begreppet ”en dollar om dagen” är entydigt. Om man med ”dollar” menar verkliga amerikanska dollar, sådana som fattiga länder kan betala sina internationella skulder med, sådana som de kan köpa varor för på den menar man sådana dollar, ja då har fattigdomen i världen ökat dramatiskt och klyftorna mellan rika och fattiga växer. Det är alla överens om.

Men de som lever i extrem fattigdom agerar inte på internationella marknader och det är inte säkert att valutamarkandens växelkurs ger dollarn ett rättvist värde i deras lokala valuta. Därför är fattigdomsgränsen definierad inte som en verklig dollar om dagen utan ”en PPP-dollar om dagen”. PPP-dollarn tar hänsyn till dollarns olika köpkraft i olika länder och för en rad olika varor och tjänster. Men för att mäta de extremt fattigas köpkraft är den olämplig, eftersom de inte kan kosta på sig bil eller cykel eller tandläkare eller allt det där andra som bestämmer värdet på en PPP-dollar.

De två fattigaste miljarderna av jordens befolkning är tvungna att lägga nästan alla sina inkomster på mat. Är matpriserna höga, hjälper det inte att mycket annat som bestämmer PPP-dollarns värde är relativt billigt. En liten förändring i matprisernas tyngd vid bestämningen av PPP-dollarns värde kan skenbart sända många miljoner människor upp över eller ned under gränsen för extrem fattigdom.

De som påstår att den globala ojämlikheten minskar baserar sig helt på inkomstutvecklingen i Kina och Indien, räknad i PPP-dollar. Men just i dessa länder är PPP-måttet särskilt bristfälligt. I Indien baseras PPP-dollarn på framskrivning av en hushållsundersökning från 1985. I Kina har man aldrig gjort någon landsomfattande hushållsundersökning utan gissar sig fram på basis av stickprov i några större städer. Det är troligt att PPP-dollarn kraftigt överskattar de kinesiska inkomstökningarna och därmed underskattar ojämlikheten i den globala inkomstfördelningen. Ökade skillnader mellan olika delar av Kina verkar i samma riktning.

Även om man i brist på bättre tumstock accepterar PPP-dollarn, så visar de flesta sätt att mäta en kraftigt ökad ojämlikhet under de senaste två decennierna. Inkomsterna hos den rikaste tiondelen av världsbefolkningen har dragit ifrån mellanskiktets inkomster och medelklassen har i sin tur dragit ifrån den understa tiondelens inkomster. Ännu mer dramatiskt har klyftorna ökat om man jämför, inte inkomster, utan förmögenhet. De rikaste har blivit mycket, mycket rikare och de allra fattigaste är kvar där de alltid har varit, på botten.  

En klar och begriplig sammanfattning av problemen med att mäta världsfattigdomen har gjorts av professor Robert Hunter Wade vid London School of Economics i Real World Economic Outlook, en alternativ, kritisk motpol till IMF:s årliga rapport World Economic Outlook. Den alternativa årsboken är, trots uppenbara barnsjukdomar, oumbärlig läsning för var och en som vill bilda sig en egen uppfattning om vad som sker i världsekonomin.

Källa: Real World Economic Outlook. The legacy of globalization: debt and deflation, Ann Pettifor ed. 2003. (Ur DN 5/11 2003)

Vi återkommer å det snaraste. Men klart är att medellivslängd liksom barnadödlighet är svåra att mäta, och det enda som vi kan taga som en sannolikhet gränsande till fakta är att denna vår har barnadödligheten ökat extremt mycket samtidigt som medellivslängden markant har rasat!  Med tiden får vi väl siffror som bevisar även detta!

Vi går snart vidare med nya kunskaper åt de läsesugne läsarne.....

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!

Hej!

Du har tidigare presenterat just den skriften om köpkraftspariteten, men när det på punkt efter punkt i andra områden visar på förbättringar, ja då återstår enbart slutsatserna att världsfattigdomen sjunker, och att köpkraftspariteten stämmer.

Förresten, antalet krig i världen minskar också, för 20 år sedan var krigens antal 16 stycken, idag är de 5. Med krig menas över tusen dödsfall per år. Antalet mindre konflikter har vare sig ökat eller sjunkit och intensiteten ligger kvar på samma nivå som för 20 år sedan.

Jag antar att du är besviken över att svälten sjunker och att färre dör av skottskador? Den vänster du tillhör är inte alls så human som ni påstår.

[Jbig]

Hejsan!

Tja, min käre teoretiker, inte behöver du tro att världssvälten det senaste halvåret har ökat med extrem hastighet! Det får du gärna anse vara ett kommunistiskt trick - men vi övriga följer det hela och ser vad som händer! Världssvält, misär och annat socialt dåligt har i praktiken ökat sedan 1980-talet, samtidigt som den nyliberala avregleringsvågen satte in!  :lol:

Vet inte vilken skrift du menar, jag framför ju flera källor (något du borde lära dig utav). Det jag framför är ju knappast bara mina egna åsikter, utan en stor del av de oberoende, alltså av kapitalisterna ej köpta, ekonomerna som menar samma sak - fattigdomen har inte alls minskat!  Här har du mer bakgrundsfakta i målet:

Ljuger Världsbanken medvetet om fattigdomen i världen?

Slutligen kan man fråga sig hur Världsbanken räknar? Om en dollar från år 1985 är värd cirka två dollar år 2007, hur kan då omkring 1200 miljoner utfattiga människor, vilka levde på en dollar om dagen år 1985, ha minskat till 800-900 miljoner utfattiga år 2007? Borde inte också dessa följa dollarns värdeutveckling? Vilket innebär att dollarns värde ständigt minskar! I så fall skulle ju de 1200-1300 miljonerna som år 1985 enligt Världsbanken angivits som utfattiga år 2007 egentligen vara fler? En-dollargränsen år 1985 torde ju då vara två dollar år 2007 - minst! Och därmed kommer vi till helt andra siffror om världens fattigdom. De flesta som studerar fattigdomsproblemet är ense om en sak – år 2007 tvingas minst 3 miljarder människor leva på mindre än två dollar om dagen. Därmed kan vi avföra Världsbankens siffror som helt missvisande. Fattigdomen har inte minskat sedan 1985 – tvärtom har den ökat mer än tredubbelt. Troligen lever omkring 4 miljarder människor i extrem fattigdom dessa år, och antalet ökar hela tiden.

En del tycks tro att Världsbanken justerat sina siffror, om det vore sant – varför har man då kvar en-dollarsmåttet? För att luras kanske? Ett annat problem är huruvida detta dollarmått egentligen är relevant. Skall man gå efter vad som räknas som fattigdom i de rikare länderna, då torde gränsen för extrem fattigdom ligga någonstans kring 10-15 US dollar per dag! Då skulle fem sjättedelar av mänskligheten betecknas såsom utfattig!

I dessa sammanhang talar man om PPP, som står för Purchasing Power Parity. Där är det däremot helt klart justering av siffrorna!
PPP är en variant på BNP där man tar hänsyn till prisnivåer i olika länder. Bara det är ju en källa till både dispyter för att inte tala om tolkningar. Man räknar alltså ut priser på varor i en viss varukorg (liknande det svenska konsumentprisindexet, KPI) och får då siffror som bättre demonstrerar skillnader länderna emellan.

Varukorgen bestäms av ICP, The International Comparison Project, som är en del av FN:s ”Statistic division” och innehåller allt ifrån matvaror till möbler, kläder, bilar, cyklar eller tågbiljettspriser.
Generellt gör PPP att BNP för fattigare länder ökar eftersom att det är billigare att leva i sådana länder, jämfört med till exempel Sverige. Vietnam hade till exempel år 2003 en BNP/capita på 483 Amerikanska dollar (USD), och en BNP/capita i PPP (även kallad köpkraftskorrigerad BNP) på 2240 USD. Med andra ord så skulle en varukorg som kostar till exempel 483 USD i Vietnam, kosta 2240 USD i USA, eftersom USA är indexnationen.

Ett minst sagt tvivelaktigt mått på hur man bör beräkna fattigdom. Eftersom det som ingår i korgen knappast är varor de fattiga lägger pengar på, eller någonsin kan lägga pengar på. I stället bör man mäta det som går att mäta och gäller för alla – livsmedel, vattentillgång, hygienartiklar, husrum och kläder. Då kan man inte använda PPP-måttet over huvud taget – och därför är det egentligen en konstruktion för att dölja verkligheten.

Om antalet utfattiga i världen åren 2006-2007, se exempelvis denna sida:
Källa:  http://www.globalissues.org/TradeRelated/Poverty.asp   (18/11-2007)

Se vidare exempelvis;
Ann Pettifor, 2003 och senare alster
Pogge/Reddy, 2003
Robert Hunter Wade, "The Rising Inequality of World Income Distribution," Finance and Development Vol. 38, no. 4 2001
samt många fler....

Du riktade din inledning mot dem du kallar "vulgärsocialister" - med facit i handen kan man ju fråga sig vem som egentligen är just vulgär, och utan källor......

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!

Hej.

Som sagt, det här med PPP har jag redan läst om, både det du postat här och även behandlingen av PPP i Så fungerar globaliseringen. Det Wolf menade just ifråga om PPP är att hur man än räknar,  visar PPP att svältande sjunker som andel av världens befolkning, och de posititva rapporterna som PPP visar stämmer.

Och så kommer vi till det här med barnarbete, kaloriintag, etc, det du inte alls vill svara på utan enbart repeterar PPP. Sitter och läser en mycket rolig bok av zoologen Robert Ardrey, Kampen för eget område. Han berättar om djurs beteenden och instinkter. Det finns en djurpsykologisk skola som menar att det finns inga som helst instinkter. Denna skola bemötte kritik från dem som menar att instinkter finns i allra högsta grad, och dessa antagonister har ålen att visa som exempel på instinkternas betydelse, när detta djur vandrar över en fjärdedel av jordens omkrets. Ickeinstinktskolan svarade på ovidkommande frågor, varpå Ardrey svarade: "Mycket bra, men hur ligger det till med ålen egentligen?". Ja, hur ligger det till med kaloriintaget egentligen?

Att antalet krig i världen sjunker berättade en optimistisk talesman från Svenska freds (förmodligen utsänd från MI5).

Jag begriper inte varför det är så viktigt för ordfrontsvänstern att vilja se svältande barn? Får ni en kick av det? Kärleken till ideologin går före kärleken till sin nästa.

[Jbig]

Hejsan!

Tja, vännen lille, du behöver inte tro på fakta. Jag påstår, med massor av källor, att svälten ökar, och att fattigdomen har ökat sedan 1980-talet.
problemet med er lättlurade och med en stark tro på det totalitära är att när ni redan är överbevisade, så låtsas ni inte om det! Som du ser av mina källor, så framgår det klart att fattigdomen har ökat, och det kraftigt, från c:a 1200-1300 miljoner vid mitten av 1980-talet, till omkring 4000 miljoner idag, 2008.  :lol:

Vad gäller krig och annat så har de säkert minskat, men sådant går upp och ner - det värsta våldet står överheten i världen för, på alla nivåer! Se exempelvis Irak och Afghanistan där USA med medbrottslingar skapar ett terrorvälde utan dess like!

Men visst får du leva i vilken tro du vill, själv föredrager jag och många med mig att leva, och tro, på verkligheten. Även om den alls inte är så trevlig för majoriteten av världens invånare!

Men nu lite om din Martin Wolf:

"Martin Wolf är biträdande chefredaktör och ledande ekonomijournalist vid Financial Times i London. Han har tidigare varit chefsekonom vid Världsbankens avdelning för internationell handel samt ledamot av World."

SNS förlag, bara detta förlags medverkan kan ju göra en misstänksam, beskriver Wolf´s skrift med följande mening:

"Boken är en slagkraftig försvarsskrift för den globala marknadsekonomin."

Vidare....

"Boken är en slagkraftig stridsskrift för den globala marknadsekonomin och ger en insikt i hur globaliseringen fungerar."
Anders Ström, Aktiespararna.se

....mera...

"Boken är en slagkraftig försvarsskrift för den globala marknadsekonomin....."
Bokus, e-books

Kan det bli mer klockren propaganda tro? Ho ho ho.....

Menar du att denne, av kapitalet betalde man, som har till uppgift att försvara den kapitalistiska globaliseringen, är trovärdig? En man som får betalt för att skriva det hans löneutbetalare anger för honom? Lille vännen, vakna upp och fundera på vad källkritik är. Ett första steg när man diskuterar är att ta reda på om skribenten är oberoende eller ej! Ett bra sätt att undvika sådana lätta fällor är att bredda sitt urval av litteratur! Wolf är ingen ekonom, han är en betald megafon!

P.S. Du hade ju med ett avsnitt från Wolfens bok om den kinesiska låga produktiviteten, och jag frågade dig vad det berodde på att deras produktivitet var så låg - förstod du inte frågan, eller vågar du inte svara. Eftersom du inte har läst Wolf så vet du ju förmodligen inte hur du skall svara, eller hur? Men jag vet svaret, så grabben, även här är du bortgjord - igen! Ho ho ho....

Nu till det som behandlar verkligheten: Frihandeln – problemen i verkligheten....

En vara kan på olika sätt fördyras i varje distributionsled, och försäljningsled – och de kan vara närmare et tiotal innan varan slutligen når köparen från hushållet! Alla pålägg på priset, måste slutligen betalas av den slutliga användaren/konsumenten. Således måste vi räkna in alla dessa fördyrande pålägg när vi beräknar en varas pris, särskilt i ett tredje världenland. Även små förändringar kan drabba fattiga hushåll på marginalen mycket hårt. Exempelvis så drabbas enskilda odlare hårdare av sådana förändringar när de är beroende av att sälja bara en typ av gröda för export. De har små marginaler att ta till om exempelvis världsmarknadspriset går ner.

Odlare som ingår i kooperativ är däremot bätre skyddade vid sådana prissvängningar då de vanligen har en livsmedelsproduktion vid sidan av att ta till vid sämre tider – eller så har de vanligen fler än en gröda i odling! Prisreguleringar från statsmaktens sida kan också vara av positivt slag för kooperativa samfälligheter.

Viktigt här är också att en liberalisering av handel och marknad lätt kan isolera enskilda odlare, särskilt när traditionella lokala marknader plötsligt försvinner genom att andra distrubitörer tar över och flyttar marknaderna till färre ställen. Sådant kan helt slå ut odlare och regioner som därmed hamnar för långt bort från de fungerande transportlederna och dustributionskanalerna. Något som därmed försämrar villkoren och i slutändan leder till lägre inkomster för de hushåll som drabbas.

Här har vi ett av de problem som ständigt drabbar exempelvis Haïti - den livsfarliga kopplingen till en globaliserad världshandel som styrs av de rika staterna i väst!

MVH
bigj

[teoretikern]

Hejsan!

Tja, vännen lille, du behöver inte tro på fakta. Jag påstår, med massor av källor, att svälten ökar, och att fattigdomen har ökat sedan 1980-talet.
problemet med er lättlurade och med en stark tro på det totalitära är att när ni redan är överbevisade, så låtsas ni inte om det! Som du ser av mina källor, så framgår det klart att fattigdomen har ökat, och det kraftigt, från c:a 1200-1300 miljoner vid mitten av 1980-talet, till omkring 4000 miljoner idag, 2008.  :lol:


P.S. Du hade ju med ett avsnitt från Wolfens bok om den kinesiska låga produktiviteten, och jag frågade dig vad det berodde på att deras produktivitet var så låg - förstod du inte frågan, eller vågar du inte svara. Eftersom du inte har läst Wolf så vet du ju förmodligen inte hur du skall svara, eller hur? Men jag vet svaret, så grabben, även här är du bortgjord - igen! Ho ho ho....

Som sagt, "mycket bra men hur ligger det till med bl a kaloriintaget, barnadödligheten, läs- och skrivkunnigheten och medellivslängden egentligen?" Det enda du gjort är att presentera problemformuleringar kring PPP, vilket även Wolf gjorde och på ett vida mycket bättre sätt,  men några annan konkret statistik ser vi inte till. Jag vet att du nu härefter kommer surfa runt som vansinnig efter sådan statistik, precis vad du gjorde när du menade i ett ögonblick av ingivelse att Keynes teori var en fortsättning på Heckscher-Ohlinteorin.  :lol:  Barnen i världen måste svälta,  Gud nåde dem om de vågar lägga sig med mätta magar! Då kommer Ordfront känna sig lite kränkta...

Jag kommer svara lite senare vad gäller andra trådar och frågor. Jag lever inte på a-kassa eller någon annan form av bidrag, vistas på bokkafeer och känner mig präktig hela dagarna, utan jag arbetar.

Frihandel och protektionism kan jag ju lägga in inlägg om, men jag frå vänta lite istället för att översvämma forumet med trådar.

[Jbig]

Hejsan!

Jaha, detta efterfrågas alltså av teoretikern:

"hur ligger det till med bl a kaloriintaget, barnadödligheten, läs- och skrivkunnigheten och medellivslängden egentligen?"

Svaret är enkelt, det finns inga heltäckande källor eller uppgifter om hur det idag ligger till med dessa saker. Eller har du någon trovärdig? Just det, de existerar ej!

Vad vi nästan säkert vet är att läskunnigheten har ökat en del sedan 1950-talet, liksom troligen medellivslängden - men främst i de socialistiska/kommunistiska staterna såsom Kina, Vietnam, och Kuba. I övrigt, barnadödlighet och kaloriintag är bilden oklar, och idag åter nedåtgående!

Njae, jag trodde nog inte att Keynes var en efterföljare till Heckscher-Ohlins teorier. Det enda jag skrev var att de senares svammel aldrig stämde med verkligheten. Och som Castro sa, historien har ju givit mig rätt på den punkten!  :wink:

Du kunde inte besvara frågan om kineserna och det Wolf skrev om deras dåliga produktivitet - för du har inte läst boken, du hittade ett urklipp på nätet, och chansade utan att förstå vad som där stod att läsa, inte sant?  :lol:

Inte heller vågar du längre debattera Wolf efter det att bigj avslöjat honom som betald propagandist! Har du inga egna åsikter vännen? Ho ho ho....tala om att vulgärspruta en massa goja - och till på köpet inte ens förstå det själv!  :D

Märker du att de flesta här på debattsajten ocjkså tycker du är ganska okunnig i de ämnen du framlägger? Vilken slutsats borde du då draga?  :wink:

MVH
bigj

[Kallekula]

Hejsan!

Vad gäller krig och annat så har de säkert minskat, ....

Vad vi nästan säkert vet är att läskunnigheten har ökat en del sedan 1950-talet, liksom troligen medellivslängden ....

En miljard inlägg senare, efter att ha pläderat att det går åt helvete och missären på alla områden bara blir värre så konfronteras biggen med verkligehten och faka. Piper lite och retirerar. Kallas denna upplösning för antiklimax eller ett västergötaklimax? Eller någon annan form av klimax. Det skulle vara intressant att veta mer om.

[Jbig]

Hejsan!

Inte kan välan bigj hjälpa att källorna ständigt är på min sida. Svält och fattigdom, barnadödlighet och annat har ökat kraftigt. Att teoretikern känner sig överbevisad är knappast att orda om - det brukar gå till så när kunskap slår dumhet......

Kallekulan har många nederlag mot den gode bigj, men det som nog tog hårdast var att tvingas erkänna att den ekonomiska demokratin visst går att införa, och det har ju källorna visat! Att också ICA-färsen blev ett nederlag för våran kallekula, visar ju bara trenden....

Kallekulan och teoretikern påminner om varandra - utan några som helst kunskaper pladdrar ni vidare fast alla andra redan ser att ni är bortgjorda på punkt efter punkt! Skillnaden mellan er är välan att teoretikern håller sig oftast borta ett tag och slickar såren efter sina nederlag - medan kallekulan i sin bitterhet helt enkelt vägrar att inse sin egen begränsning - och då måste han ju visa det han kan - sin avund över dem som vet mer.....ho ho ho ho ho.......

Nu nog om detta!

MVH
bigj

[Kallekula]

Biggen. Bidde det en tumme kanske

Det är enkelt att läsa dig biggen, vilken taktik du har. När du inte har några svar, fast vi kan väl busa lite till.....  Fan biggen du får inte vara så lätt att syna. I den stora världen utanför nätet hade du inte kommit långt.

"Svält och fattigdom, barnadödlighet och annat har ökat kraftigt."

Aha barnadödlighet, ska vi köra det ett varv till.... Om vi ser de senaste 20-30 åren vad har hänt med barnadödlighten totalt sätt på jorden? Minskat? Ökat? Densamma?  


"Kallekulan har många nederlag mot den gode bigj, men det som nog tog hårdast var att tvingas erkänna att den ekonomiska demokratin visst går att införa, och det har ju källorna visat! Att också ICA-färsen blev ett nederlag för våran kallekula, visar ju bara trenden.... "


La la la du menar när du presenterade senastionen att tre kooperativ i Argentina skulle störta hela det kapitalistiska samhället. Det var härliga toktider för biggen. Vem vet de kanske kommer igen nu.  :)

Ja just det ICA. Hur var det nu visade du någon jämförande statistik på ICAs vinst i Sverige, totalt sätt dec- 07jmf dec -06.  :)

Jag vet det är egentligen för enkelt man jag kan inte låta bli.

[teoretikern]

Hejsan!

Hejsan hejsan!

Du skriver om barnadödligheten och kaloriintaget att det finna "inga heltäckande källor eller uppgifter om hur det idag ligger till med dessa saker". Men du är ändå tvärsäker på att dessa mätetal visar dystopier? Ja, "det måste vara så"?

Wolf har redan visat varför kineserna inte skapar samma värden som företag i västerlandet. Du vill inte att det ska förhålla sig på ett visst sätt, men det beteendet är inget nytt för socialister, Schumpeter nämner denna psykiska inställning i sin utmärkta bok från 1942. "Det måste förhålla sig på ett visst sätt". Wolfs bok står alldeles bredvid min Anti-Dühring av Engels. Jag har läst diverse vänsterböcker vilka behandlar globalisering och även då Wolf. Varför tror du att jag avskyr dem vänsterskrifter jag läst igenom, respektive finner Wolfs fakta desto intressantare? Det har ingenting med min inkomst att göra, därför att jag är en vanlig medelinkomsttagare. (Förresten, medelinkomsttagare är ett ganska dåligt ord, i och med att det antyder att jag får portionerat en summa pengar till mig, och detta spelar socialisterna i händerna. Nu är det trots allt ändå så att jag faktiskt skapar något också; Hayek har ett utmärkt kapitel i Socialismens felslut, "Vårt förgiftade språk", som behandlar hur språkbruket perverteras.)


Exakt så här skrev du om Ohlin: "Heckscher-Olin-teorin var bara en modifiering av Keynes, med lite egna propaganda-nummer insprängda här och där. Idag är det ingen som längre omnämner dessa som teorier!" Jag tänker inte tjata alltför mycket om Ohlin nu, men detta är ett lysande exempel på hur du debatterar. Om du möter namn, statistik, områden du inte känner till, hittar du på information och hoppas att den svarande inte har en susning om hur det ligger till. Det är upp till svaranden att motbevisa dina infall. Problemet med Ohlin och Keynes är att jag har deras böcker och vet att herrarnas teorier inte har något med varandra att göra.