Sex, hedonism och hiphoplivsstilen

[Makterna]

Svar på ett inlägg av Sceptisk i tråden om "Är all kultur likvärdig?". Flyttat till egen tråd eftersom det imho var off topic.

Det är min övertygelse att all denna hedonism och krav på den fria sexualiteten gör människan olycklig och känslokall.

All förändring, även liberalisering, kan såklart leda till förändringsrelaterade problem, det förnekar jag inte. Men det vore galet att motverka en förändring som är positiv, enbart av denna anledning. Omvänt finns det ju en möjlighet att förändring kan leda till positiva bonusfördelar.

Varken sex eller lycka kan vara mål i sig för att ge något bestående. Det är häftigt i början men efter ett tag svalnar entusiasmen och kicken man fick. Men då tror man att man bara måste ha lite mer hedonism för att bli lycklig, med samma resultat - det svalnar och man tappar intresset.

Bortskämdhet/avtrubbning alltså? Visst kan det bli så, och det vore ju synd. Men att avhålla sig från sånt som är bra, med argumentet att man kan bli bortskämd, verkar inte hållbart.
Det kan ju lika gärna vara tvärtom, att när man väl tillåter sig att vara lite hedonistisk, så blir man mycket lyckligare, och detta gör i sin tur att man får mer energi, även till att göra nyttiga saker.

Ordet sex innebär i vår tid enbart samlag, men den egentliga betydelsen är intim relation.

Nu förbryllar du mig. Vad är en "egentlig betydelse" av ett ord, om inte just den som används i "vår tid"? Hävdar du att ordet "sex" en gång i tiden betytt något annat, och anser du isåfall att denna betydelse "egentligen" är mer rätt? Och isåfall, vad vill du säga med allt detta? Att "intima relationer" är mer rätt än att ha sex?

Vi må ha mycket fritt sex i vår tid, men vi har väldigt lite intima relationer. I allt hetsande om hur man ska uppnå lyckan genom ständiga erövringar och festande så finns det helt enkelt inte tid för intimitet. Resultat; ett infantilt och olyckligt samhälle som saknar medkänsla. Sexualiteten blir trivialiserad och med den trivialiseras relationerna också och allting som vi försöker att göra blir lika trivialt och cynismen tar överhand.

Sex är inte en konkurrent till intimitet, så varför låter du så sexfientlig? Snarare tvärtom, med sex blir tillfällena till intimitet fler.
Det låter nästan som att du hävdar att man inte ska få lov att ha sex, om man inte är intim på samma gång?

Jag menar kolla på TV, gangstertemat och den snabba vinsten är överallt. Det enda livet handlar om idag är att uppfylla impulser och att ständigt bli påmind om att du aldrig har tillräckligt.

Konstigt att du uppfattar budskapet så trist, "du har aldrig tillräckligt". Jag uppfattar budskapet snarare som "vad skönt det vore att ha mycket!".

Tycker du att du har en vacker tjej? Nej kolla på dom här tjejerna, dom är mycket vackrare.

Jag har de snyggaste brudarna i detta landet, åtminstone i mina ögon. Möjligtvis med undantag för Shakira, hon är också snygg fast det är ju å andra sidan mest för klädernas och sminkets skull, och Britney Spears när hon var ung och inte knarkig.

Jag håller med dig om att det är ett problem om folk tolkar budskapet som du säger, fast det är ju faktiskt DU SJÄLV som står för den negativa vinklingen, som jag förklarade ovan. Budskapet handlar om ambition, att förverkliga den amerikanska drömmen. Och ambition är ju nödvändigt om man ska nå nånstans! Har du nån statistik som stödjer din teori om att ambition leder till mer prestationsångest (som är något dåligt) än stolthet/självförverkligande (som är något bra)?

Ständigt känner jag liksom ett hugg att jag måste bege mig av att jag inte får bli för personlig att jag inte får släppa ner garden

Då har du tolkat hiphopen fel. Man får gärna vara personlig och släppa ner garden, sålänge kompisen har förtjänat det. Vad är respekt om den kommer automatiskt och inte är förtjänad? Om en vit brorsa som du inte känner kommer och ler och frågar om vägen, varför ska du vara snäll mot honom? Han kan vara värsta spanaren eller vadsomhelst!

att jag måste vara cool, hård och ogenomtränglig för jag ser samma beteende hos andra.

Man ska vara den man är. Är man inte cool så får man väl anspela på något annat drag hos sig själv. Det finns söta hiphopare också, alla är inte coola.

De blir lika besvärade som mig ifall man skulle bli "för" seriös om någonting. Livet ska bara vara en ändlös fest, party, skoj. Jo, jag känner mig jävligt road.

Man kan såklart vara seriös med en hiphopare också, men vad vill du vara seriös om? Vill du diskutera Bergman-filmer? Varför skulle man göra det överhuvudtaget? Är det kul?

[Sceptisk]

Jag säger denna hedonism, alltså jag försöker vara specifik i mitt omdöme angående vad för slags hedonism vi talar om. Talar vi om rent sökande efter njutning eller något annat? Det jag pekade på var när själva njutningen blir ett mål i sig och att detta inte leder till någon varaktig njutning. Alla strävar efter njutning, men man måste förstå detta i sin rätta ordning. Njutning är ett resultat, en effekt av något man har uppfyllt. På samma sätt som att självförtroende är ett resultat, en sidoeffekt av att vara kunnig eller lyckad på något sätt.

Vi tänker inte på det här sättet, utan vi tänker att lycka och självförtroende, precis som skönhet och rikedom är mål i sig. Men detta är en falsk bild och ett mycket opraktiskt förhållningssätt. Dessa saker kan aldrig ge någon varaktig njutning så länge de betraktas som mål i sig. Men då man gör det tappar man fotfästet gällande vad som verkligen gör en lycklig. Låt mig förklara detta. Vi matas ständigt med schablonbilder över hur vi ska vara och hur vi ska se ut och så vidare för att dels övertyga oss om att vi inte har tillräckligt och dels övertyga oss om VAD som är det som skall ge oss vår lycka. Det har inte att göra med mina negativa vinklingar att göra, utan faktumet att NÄR vi följer denna form av hedonism så får vi aldrig chansen att upptäcka för oss själva vad som gör oss lyckliga med följd att vi blir alltmed osjälvständiga och beroende av vad andra säger att vi ska göra för att nå njutning.

Det leder istället till en tävling om vem som bäst kan uppfylla bilderna av vad andra säger är ett lyckligt liv, med resultatet att de aldrig själva utvecklar sitt känsloliv så pass att de själva vet vad som gör dom lyckliga.  Vad är detta snack om att nå någonstans? Jag säger som Peps; vad fan är hög standard? Egentligen? Om du har ambitioner att nå den amerikanska drömmen så vet jag inte riktigt vad det är vi pratar om. Om det är vad du vill så behöver du knappast fråga mig om det är riktigt att göra det.

Saken är den att om det vore så så skulle det inte längre handla om rena ambitioner utan om ambitionen att skaffa sig en viss social status eller nå en viss grad av ära i samhället. Ambition är aldrig ett mål i sig. Om man är intresserad av något så får man ambition, det är intresset att förverkliga något som avgör. Om har intresse att skaffa dig en viss form av ära så kan du använda dig av olika medel att nå detta. Pengar, bilar och brudar. Att då använda sig till exempel av fri sexualitet för att nå en viss ära DÅ vore man sexfientlig, för då har man missat poängen med sex som är att fördjupa en relation för att förbereda för ett familjeliv. Om sexualiteten används till något annat så trivialiseras den och sänks antingen ner till nivån av ett medel för något annat. Eller så används den som ett mål i sig och blir därför till en alltmer utmattad källa för njutning, dels för att ingenting kan bli verkligt tillfredställande om det är ett mål i sig och följden är att sinnena avtrubbas och gör det svårare att nå den slags njutning man kände från början.

Man brukar förklara heroinmissbruk i liknande termer, första trippen är helt underbar, nästa inte dålig men långt ifrån den första och vad man hela tiden strävar efter är att uppnå den fantastiska känsla man fick av den första dosen. Så man tar mer och mer och mer och det kan sluta i en överdos som ändå, trots att den var mycket större än den första dosen inte ger någon som helst känsla av njutning. Detta är vad som händer när saker blir mål i sig. Så jag försöker bara peka på en mer realistisk syn för hur man kan nå en mer varaktig njutning.

[Kallekula]

Bilder saknas i denna tråd. En bild säger ju mer än tusen ord. Några natursköna bilder på människor som idkar aktivt samliv i det gröna. sådant piggar alltid upp.  :)

Bilderna får gärna komponeras av forumistens egna utbroderade och gärna lite översaltade fantasifulla beskrivningar av självupplevda erfarenheter i liknande situationer.Tjejer ni får gärna bidra ni med.

[Skogsälvan]

Kalle har missförstått sin roll som man, dvs. att vara en gentleman. Kalle borde förstås roa oss kvinnor på forumet  :)

[Kallekula]

Men vi män måste ju också få inspiration  :)

I övrigt så ska vi män utan att ifrågasätta serva kvinnorna. Minsta lilla vink ska lydas av vad kvinnan säger, om det så är att....fast det kan ju även finnas kvinnor som lydigt ställer upp på...hum kanske ska sluta nu.

[Skogsälvan]

Bra! Duktigt! Minsta lilla vink utan ifrågasättande bör naturligtvis lydas  :lol:

[Rising]

Jag säger denna hedonism, alltså jag försöker vara specifik i mitt omdöme angående vad för slags hedonism vi talar om. Talar vi om rent sökande efter njutning eller något annat? Det jag pekade på var när själva njutningen blir ett mål i sig och att detta inte leder till någon varaktig njutning.

Det är lite fult att göra så där, Sceptisk. Du tar ett begrepp som vissa identifierar sig med, sedan definierar du en vanart av detta ord laddad med negativ innebörd, och säger att du bara pratar om just denna aspekt av det stora begreppet.

Det går ju inte att motargumentera dig då. Säger någon "hedonism kan visst leda till varaktig njutning!" så kontrar du bara automatiskt med "ja ja, men jag pratar om den hedonism som inte leder till varaktig njutning!"

Det är tämligen meningslöst, och även manipulativt; eftersom det är ett smygande sätt att knyta samman ett problemscenario till ett begrepp, fastän detta problem inte nödvändigtvis behöver ha något med begreppet att göra.

Det blir ett rent fall av cirkelargument när du skriver "NÄR vi följer denna form av hedonism så får vi aldrig chansen att upptäcka för oss själva vad som gör oss lyckliga".

Alltså: "När vi följer BEGREPP - som jag definierat som något dåligt - då händer detta dåliga."

Det blir intressantare när du resonerar kring begrepp som du inte i förväg har definierat på dylikt sätt, såsom när du berättar om din syn på sex:

poängen med sex som är att fördjupa en relation för att förbereda för ett familjeliv. Om sexualiteten används till något annat så trivialiseras den och sänks antingen ner till nivån av ett medel för något annat. Eller så används den som ett mål i sig och blir därför till en alltmer utmattad källa för njutning

Jag håller inte med dig alls i ovanstående, men jag respekterar din åsikt och finner den mycket intressant att ta del av.

Själv anser jag att sex för familjelivets skull är som att proppa i sig mat för att öka ens fettreserver, medan det sex jag njuter av är som att lustäta det man tycker är gott. Just det här att göra något för dess egen skull - att ha sex för att det är sexigt - tycker jag inte är trivialiserande, utan tvärtom är som att skaffa sig en allt djupare och innerligare relation med själva sexet i sig. Jag håller alltså inte alls med dig om att "ingenting kan bli verkligt tillfredställande om det är ett mål i sig", men jag tycker det är fascinerande att få ha tagit del av ditt perspektiv - då det skiljer sig åt från mitt.

Själv älskar jag att göra något som mål i sig själv. Att skriva för lusten att skriva, att spela musik (jag är usel på det, förresten) för musiklustans skull, osv. Det är uppriktigare njutningar i mina ögon än att göra något för att uppnå något utomstående och uppbyggligt syfte.

---

Du begår dock misstaget igen när du talar om heroin, där du inleder ditt resonemang med orden:

Man brukar förklara heroinmissbruk i liknande termer

Det är klart att när du pratar om ett "missbruk" så måste resultatet vara något dåligt. Här garderar du dig alltså från motargument. Om du istället hade talat om "bruk" rätt och slätt, så hade diskussionen blivit mer nyanserad.

Att saker är ett mål i sig självt behöver ju inte nödvändigtvis vara ett "missbruk"; och ett "bruk" (även av heroin) behöver inte nödvändigtvis leda till det fenomen du beskrivit.

Ser du problemet jag pekar på? Eller tycker du att jag missförstått dig?

[Sceptisk]

Nejdå jag ser vad du säger Rising, men skillnaden ligger i vilket syfte man har när man diskuterar. Jag förtydligar ständigt min ståndpunkt och det måste man få göra för att resonemanget ska kunna utvecklas och bli tydligare. Det finns ingen som kan skriva på ett sådant sätt att hela andemeningen blir tydlig för alla. Det är inte bara en konst att skriva utan det är verkligen en konst att läsa också och nå förståelse.

Personer som har som syfte att ha rätt tycker förståss det är jobbigt att behöva inta en position av en sådan ödmjukhet och tålamod att behöva vänta på att den andre förklarar sig. Dessa personer råkar också ständigt i situationer där de känner sig lurade på konfekten för att de inte tillät sig tålamod att invänta förklaringen utan tar bara för givet vad som menas. Men det är ju också något man kan bli bättre på.

Om syftet för diskussionen är förståelse då hamnar man aldrig i dessa situationer för att man är inte rädd att förlora för man hade aldrig för avsikt att vinna. Jag har ingen avsikt heller att vinna i diskussionerna, om någon kan delge ett bättre argument så lyssnar jag.

[Rising]

Det är en konst att inte bli missförstådd också. Just nu låter du som den där norgehistorien med norrmannen som körde bil ute på motorvägen och fick höra ett varningsmeddelande på radio som sade att en idiot satte alla trafikanters liv på spel genom att köra åt fel håll på densamma motorväg.

"En?" utbrast norrmannen ilskt. "Det gör de ju allihop!"

---

Vid något tillfälle får man helt enkelt acceptera att det inte är andra som missförstår en, utan att det är man själv som är svårförstådd.

[Sceptisk]

Du menar du har accepterat att jag är svårförstådd? Det är väl bra? Det är ju det som är början på en dialog.