Fackföreningarna

[Sceptisk]

Vi läser idag i Expressen om Jenz Kjellberg som bloggar och riskerar därför att bli av med sin a-kassa. Det spelar ingen roll att han inte tjänar några pengar på sitt bloggande. Det spelar ingen roll att han gör det på sin fritid. Jenz blir hotad att bli av med sin a-kassa. Stefan Löfven säger att "Vi följer bara lagen" och kallar sin organisation för en myndighetsutövare.

Ett ganska intressant fall som visar kanske den mentalitet som härjar i fackföreningarna och vilka de faktiskt företräder. Det hade troligtvis varit ohållbart för samhället om fackföreningarna företrädde sina medlemmar eftersom då hade kraven varit främst gentemot arbetsgivarna och de arbetssökande hade haft en enorm fördel att vara med.

Varje gång facket "förhandlar" med arbetsgivaren så presenteras ett väl koreograferat skådespel. Det är uppgjort på förhand och det är arbetsgivaren som ställt kraven. De arbetande tror givetvis att fackföreningen företräder deras åsikter och att den debatt som följer är något som händer i verkligheten. I själva verket så har arbetsgivaren redan på förhand förklarat för fackföreningarna vad som gäller och hur denne kommer att ställa sig till fackföreningens krav. Den efterföljande diskussionen är en charad där fackföreningen får låtsas att den "vinner" mot arbetsgivaren när allt fackföreningen gjort är att gå på arbetsgivarens linje.

Fackföreningarna vill gärna presentera sig själva som en myndighet eller åtminstone en väldigt mäktig organisation och är inte sen om att berätta detta för arbetarna! Det är arbetarna som i slutändan får veta vad mäktiga fackföreningen är, inte arbetsgivaren. Arbetsgivaren är den som håller i plånboken, vad spelar det för roll om fackföreningen är stor? Den måste ändå följa lagen. De flesta fackföreträdare är dessutom anställda i samma företag som de också är fackligt engagerade i.

På senare tid så har fackföreningarna börjat gå ihop och detta ser såklart ut som att de då skulle bli mäktigare, men verkligheten är helt tvärtom. Ifall alla fackföreningar skulle gå samman, vem skulle då våga gå emot arbetsgivaren då alla som arbetar är med i samma fackförening? Och vilken arbetare skulle få någon som helst röst i en gigantisk organisation med byråkrater som inte klarar av att föra en vettig diskussion med sina medlemmar? Just det.

Som arbetare är man alltid utsatt och svag, det spelar ingen roll om man är med i en fackförening. Man är ändå ensammen. Detta var vad detta visade. Gör som du är tillsagd annars så är du ute i kylan direkt. Sverige har dessutom inget socialt skyddsnät som i andra länder. Att kalla socialtjänsten eller försäkringskassan för sociala skyddsnät är en tragedi. Om man får problem i Sverige då är man ensammen och är man ensammen i Sverige då är man ensammen med stort E. Man är utelämnad åt myndigheter som socialtjänst och försäkringskassa och pseudo-myndigheter som LO och Metall och andra fackföreningar och försäkringsbolag.

Näringslivet är som det alltid varit, beräknande och girigt. Det kan inte vara annat och det går inte att ändra på. Fackföreningarna består av sossar som stenhårt gått på myten om att jämställdhet kan organiseras fram om bara dom själva bestämmer. Det är inte lätt att vara arbetare idag. Jag känner med alla de som förlorat sina arbeten. Alla som har familjer att försörja, skulder över öronen och kanske en kronofogde eller hyresvärd som står beredd att ta ifrån dom allt dom äger. Hus, bil, hem, allt.

Samtidigt sitter dessa fackföreträdare och grillar sina medlemmar för att dom försöker att göra något på sin fritid som är konstruktivt, reflekterande, något för att skingra tankarna, något helt harmlöst - blogga. Konstnärer gratuleras för sina insatser att vilja lyfta människosjälen, men en arbetslös metallare som försöker skingra tankarna ses som en smitare. Tycker det är dags att se sanningen i vitögat. Dessa modernistiska påfund, kapitalism och socialism har misslyckats med att åstadkomma det mest grundläggande som behövs för att en människa ska kunna må bra; att få äga ett hem och ha en vettig försörjning för att kunna ta hand om sin familj.

[J R Auk]

Instämmer till fullo.

Det enda existensberättigandet de har idag är att tillhandahålla information om lagar och regler, men se för guds skull till att inte bli företräden av dem.