Bör miljonvinster konfiskeras?

[Justin Case]

En fråga till alla socialister/kommunister.
Föreställ er ett samhälle med ett styre av den sort ni vill se, socialism/kommunism, där de flesta medborgare blivit omvända till er ideologi så att befolkningen består av 75% socialister/kommunister och 25% libertarianer. Om i ett sådant samhälle lotterier anordnas av och spelas på av libertarianerna, och en enskild medborgare vinner så mycket pengar att han/hon fortfarande har många miljoner kronor kvar efter eventuell skatt, skulle staten låta vinnaren behålla dessa miljoner? Eller skulle den tvångsfördela pengarna (alla pengar av den storleksordningen?) jämlikt över befolkningen så fort de hamnade så koncentrerat hos en enda människa?

Om miljonlotterier vore tillåtna i en sådan stat, vad är skillnaden mellan det och att låta människor utöva handel som med tiden skapar samma skeva egendomsfördelning?

Ni som inte vill att man ska fördela egendomen i samhället jämlikt, utan bara att "arbetarna ska äga produktionsmedlen", varför vill ni göra en sak (produktionsmedelsägandefördelning) som skulle fördela makten jämnare men inte en annan sak (jämn pengafördelning) som också skulle fördela makten jämnare?

[Justin Case]

Nästan ett år efter den här trådens startande kan jag konstatera att ingen kommunist/socialist svarat. Om ingen socialist/kommunist svarar efter denna "påminnelse" heller, kan vi då av det dra slutsatsen att det inte finns en enda kommunist/socialist på det här forumet?

Det fanns en solklar socialist/kommunist som härjade här på forumet under en tid, tills han blev avstängd på grund av både regelbrott och lagbrott. Är det verkligen så ni vill kännas igen, socialister och kommunister? (Om det ens finns kvar några av er här?)

[matahari]

Hehe, ja vet inte riktigt hur man ska se på Biggen men denne figur som säger att företagare är
kriminella och företag ska kunna tvångskonfiskeras och samtidigt har han själv reggat in en firma?

Biggen kanske är extrovert utilitarist?

[Mr.M]

jag är varken kommunist eller socialist,
Men jag har socialistiska värderingar.

Men vinstdrivande spel och dobbel ska vara föbjudet för såväl stat som privat person
Samhället ska fördela resurser och inte ta från dom fattiga o ge det till dom rika.

en viss dynamik är nyttig, men blir nivåerna för stora får det allvarliga problem för alla i samhället.
Kriminaliteten ökar, själsliga problem av att inte kunna leva existentiellt värdigt liv, dvs mat vatten hygien och hem etc och moraliskt förfall)

Ta tex usa, 25% av dess invånare bor på gatan och i fattigdom.. resten är väl miljonärer hela bunten..
det blir väl runt 80 miljoner som lever utan sjukvård och under svält)

så socialism med sunt förnuft och förbjud högerpolitiken.

[Justin Case]

jag är varken kommunist eller socialist,
Men jag har socialistiska värderingar.

Men vinstdrivande spel och dobbel ska vara föbjudet för såväl stat som privat person

Inkluderar du i "vinstdrivande spel och dobbel" även sådant spel och dobbel som inte har någon arrangör som tar ut en avgift för sitt tillhandahållande av spelet? Jag tänker t.ex. ett parti poker mellan några vänner i en glänta i en skog där allemansrätt råder och där ingen är arrangör utan alla spelar på samma premisser. (Alla kanske till och med har delat på kostnaden för inköpet av kortleken.) Anser du att staten bör lägga sig i sådant pokerspel? För vems skull i så fall? För vilken av spelarnas skull? För de spelares skull som kommer att förlora, rimligen. Men dessa vill ju spela, trots att de är fullt medvetna om att de kan förlora. De kanske njuter så mycket av den spänning som spelet om pengar ger dem, att det är värt vartenda öre de eventuellt kan komma att förlora. Varför skulle staten besitta mer kunskap när det gäller detta, än vad de själva gör? De känner väl rimligen sig själva bättre än vad staten gör? Åtminstone förutsatt att de slutar innan de spelat bort typ hus och hem, tänker jag. Anta att jag är en spelare som gång på gång visat att jag kan sluta i tid, så att jag aldrig spelar bort mer än jag har råd att avvara. När jag börjar närma mig den gränsen, slutar jag alltid spela och arbetar ihop mer pengar att spela för. Jag är lyckligare om jag lever på det sättet än om jag skulle förbjudas att spela. Anser du då att staten ändå bör förbjuda mig att spela? Varför i så fall? Vem gynnas av det? Vem?

Utgår du från att resurserna i världen är så knappa att det inte finns utrymme för ömsesidigt frivilligt spel och dobbel, d.v.s. att resurserna i världen bara nätt och jämnt räcker till att alla ska kunna ha tak över huvudet och mat för dagen, livets nödtorft typ, så att varje enskilt spel om pengar genast oundvikligen gör att någon av spelarna hamnar under existensminimum? Är inte det en onödigt pessimistisk syn på vad mänskligheten kan åstadkomma för samhälle? Är det inte bättre att sikta på att skapa ett samhälle där det finns utrymme för långt mer än livets nödtorft, åt varenda kotte? Det kan vi göra, genom att istället för att fördela egendom fördela "plikten att bidra med teknikutveckling" mer jämlikt, så att förslagsvis alla bidrar så mycket de kan till teknikutvecklingen, till skillnad från idag då endast en bråkdel av mänskligheten gör det. Finns det överhuvudtaget något sådant långsiktigt tänkande bland socialister (eller bland människor med "socialistiska värderingar")?

Om alla människor på jorden från och med nu skulle bidra så mycket de kunde till fortsatt teknikutveckling för mänsklighetens bästa (alltså endast sådan teknikutveckling som maximalt gynnar mänskligheten, ingen annan teknikutveckling), skulle vi redan om tio tjugo år uppnå situationen att varenda människa kan vara miljonär (med dagens levnadsstandardmått mätt), om egendomarna en gång för alla fördelas jämlikt. Därefter tycker jag att man borde kunna tillåta spel och dobbel för var och en som ännu äger minst en halv miljon. Jag förstår inte meningen med att med lagstiftning framtvinga jämlik fördelning bland miljonärer. Du kanske säger att det där är ett hypotetiskt lyxproblem som inte har någon betydelse för socialistiskt samhällsbyggande idag, då det idag inte är i första hand miljonärer som hamnar i misär på grund av spelberoende. Men då undrar jag om inte även svenska socialister (eller svenskar med "socialistiska värderingar" som du) fokuserar på lyxproblem när de protesterar mot vad de kallar svenska "slavlöner" (för att de inte riktigt når upp till kollektivavtalens lönenivåkrav) men som är löner som många i världens fattigaste länder skulle bli överlyckliga över (jag tänker på människor som inte ens på långa vägar har råd att ta sig till Sverige eller till något annat land överhuvudtaget). Varför ägna någon tid alls åt lyxproblemet "ojämlikheten inom Sverige" (t.ex. så kallade "slavlöner" inom Sverige) så länge det finns mycket större ojämlikhet på andra håll i världen som man skulle kunna ägna all sin tid åt att bekämpa först? Är inte det i princip som att ägna en del tid åt att klia sig på ett myggbett trots att en hund just håller på att bita av ens ena ben?

Att svenska socialister till så oproportionerligt stor del engagerar sig för svenska "fattiga" (underförstått med Sveriges egen, i globalt perspektiv mycket generösa fattigdomsdefinition "fattiga") (d.v.s. kliande på ett myggbett) samtidigt som massor av människor lider långt värre nöd på andra håll i världen (ens ben håller på att bli uppätet av en hund) - visar inte det att dessa svenska socialister är egoister precis som t.ex. kapitalisterna, visar inte det att människans natur tydligen ofrånkomligen är egoism, och att socialism (och likaså strävan efter ett "samhälle grundat på socialistiska värderingar" som du torde föredra att kalla det) därför är dömd att misslyckas - med mindre än att man tar fram t.ex. genteknik med vilken man kan ta bort människors egoism?

På detta kanske socialisten svarar att socialister engagerar sig både i svenska fattiga och i ännu fattigare människor i andra delar av världen, men sorry, det är faktiskt som att svara "javisst, en hund håller på att äta upp mitt ben medan jag kliar på mitt myggbett, men jag både kliar på mitt myggbett och försöker få bort hunden från mitt ben, alltså agerar jag på ett sätt som inte ger högre prioritet åt mitt myggbett än åt mitt ben". Ett sådant uttalande skulle tyda på total brist på förmåga att prioritera. Socialisters tid är begränsad, precis som tiden för någon vars ben håller på att bli uppätet av en hund. Att ens ägna någon tid och energi åt ett icke-topp-prioritetsproblem i en situation där man skulle kunna öka sina chanser att lösa ett topp-prioritets-problem genom att ägna all sin tid åt detta istället, det är inte att prioritera vettigt.

Socialisten kanske svarar att de fattigaste i andra delar av världen inte är att jämföra med att en hund håller på att äta upp vårt ben. Men den inställningen vittnar om just den egoism jag påstår genomsyrar människorna inklusive socialisterna själva så till den grad att socialisternas tal om "solidaritet" klingar falskt.

Om du i "vinstdrivande spel och dobbel" endast inkluderar sådant spel och dobbel där det finns en arrangör som tjänar pengar på folks spelande, undrar jag vad som är felet med sådant spel och dobbel, så länge alla medverkande är införstådda med vad de kan förlora och med vilken sannolikhet och vad det kan innebära för deras liv? Varför skulle staten ha rätt att bestämma åt folk att "nej, den där risken är inte värd för dig att ta, trots att du själv tror det, det vet vi bättre än du"? Varför skulle staten veta bättre än t.ex. jag huruvida jag blir lyckligare av att spela på Solvalla eller inte? Kanske älskar jag stämningen på Solvalla (som ofrånkomligen inkluderar att jag spelar på hästarna ibland) så mycket att jag tycker att den är värd vartenda öre jag eventuellt kommer att förlora. Varför skulle staten veta bättre än jag själv vad som är bäst för mig, staten känner ju inte mig?

Om du svarar att det alltid finns en risk att jag spelar bort så mycket att jag tvingas leva på andra (skattebetalarna) för att kunna överleva (och att detta risktagande "med andras pengar" därför är osolidariskt av mig och att jag därför inte bör få göra det), är inte det precis vad du vill att en massa människor ska kunna göra som idag av andra skäl (t.ex. självförvållad livslång invaliditet genom vårdslöshet i trafiken, självförvållad arbetslöshet genom slapphet under universistetsstudierna, självförvållat låg lön eller avsked genom misstag eller slapphet på jobbet, etc) tvingas leva på andra (skattebetalarna) för att kunna överleva? Vad är den principiella, avgörande skillnaden? Om min 19-årige son väljer att hoppa av sina universitetsstudier och aldrig mer studera, med följden att han aldrig får något långvarigt jobb, med följden att han inte lyckas försörja sig regelbundet när han blir stor, med följden att han måste leva på staten under x antal månader eller år, vad skiljer det i princip från om han fullbordade en universitetsutbildning och fick jobb men ständigt spelade bort alla sina pengar så att han av det skälet tvangs leva på staten i x antal månader eller år, om vi antar att utgifterna för staten blir lika stora i båda fallen? Varför tillåter staten den förstnämnda typen av kortsiktigt beteende från min sons sida, men inte den sistnämnda, om vi antar att de orsakar både staten och min son ungefär lika stor "skada", och i båda fallen helt enligt min sons fria val? För att vara konsekvent din vilja att förbjuda spel och dobbel, borde du inte även vilja förbjuda universitetsstudenter att hoppa av sina utbildningar? Jag menar, är det inte samma vettlösa "staten vet bättre än individen"-attityd som ligger till grund i båda fallen? Om inte, visa mig den avgörande skillnaden!

Samhället ska fördela resurser och inte ta från dom fattiga o ge det till dom rika.

Om jag spelar bort pengar på poker tillsammans med vänner, utan statlig inblandning, är det väl inte samhället som tar från mig och ger till "de rika", det är väl jag som gör det? Det är ju inte så att någon tvingar mig att spela.

Om du vill förbjuda mig att göra det, vill du då även förbjuda mig att ge bort pengar till någon rik person som jag av t.ex. kärlek, uppskattning eller tacksamhet vill ge bort pengar till? Om inte, vad är principiellt skillnaden mellan att ge bort och att spela bort? Kanske tycker jag så mycket om att spela poker att jag accepterar att priset för det nöjet är att de pengar jag satsar kan komma att upphöra att vara mina - i likhet med när jag tycker så mycket om att få håret klippt av en frisör att jag accepterar att priset för det nöjet är att de pengar jag satsar på det kommer att upphöra att vara mina? Ska man i ditt av socialistiska värderingar styrda samhälle inte ens få gå och klippa sig för pengar? Ska besöken hos frisör vara gratis? Då lär väl frisörsalongerna bli fullbokade så att vissa blir utan frisörstid. Ska besöken hos frisör istället fördelas jämlikt över folket, ransoneras ut liksom? Blir inte det orättvist för de skalliga som inte kan gå och klippa sig? De skulle ju då via skatten tvingas betala för andras utnyttjande av en tjänst de inte själva kan utnyttja. Vad föreslår du?

[Mr.M]

Med vinst intresse i dobbel menar jag allt spel som har som syfte att byta penningägare.
Jag har sett pokerpartier där man spelar med samma villkor, men utgången har varit att bilen eller huset är borta.
Spel fördärvar människor och jag har sett folk spela bort en månadslön på en timme i spelautomater.
Den som gnuggar händerna är han som äger automaten + den som hostar spelet. ingen annan.
Det som inte gynnar i samhället i stort ska förbjudas.
Staten ger dubbla budskap med sitt monopol, dock mer kontrollerat spel, men även här finns bara förlorare.
Och ska förbjudas. Är du miljonär eller miljardär så blir beloppen bara högre eller lägre.

Spel som inte ruinerar folk bör få existera.

Pengar har bara ett syfte, att aldrig bli jämlikt.
för om alla har en miljard kronor så är ingen rik eller fattig, vi har en inflation.
en macka skulle då kosta femhundra miljoner kronor.

Vi tar ett exempel på varför fattigdomen ökar,
du tjänar 1 mille om året och får lönepåslag med 10% /pr
jag tjänar 10 000kr /år och fpr 10% /år

med dubbleringseffekten så räknar jag slarvigt och snabbt ut att efter kanske 3-4 år så tjänar du en årslön på 2 miljoner och jag har runt 20 000 /år

du har sprungit förbi mig med 990 000kr på ett par få år med samma lönepåslag.

och med hur skatter och priser sätts så kommer jag inte ens ha till mat och hyra,
men du kan snart köpa en egen jet och klaga över att yatchen gått upp med 10% i pris
(vilket är vad som hände i usa idag, folk klagade på att yatchpriserna gick upp men sket fullständigt i att folk inte har mat och dör på gatan, och mentaliteten i usa är lite som här, dom får skylla sig själva dom lata odugliga svinen...)

vinnare och förlorare.. fattig och rik,
den ena gynnas och den andra svälter.

"Om du vill förbjuda mig att göra det, vill du då även förbjuda mig att ge bort pengar till någon rik person som jag av t.ex. kärlek"

Nej det är en helt annan sak här, om du vill ge saker och äger saker så ska du få hantera dina pengar på det sättet som du vill så länge du inte använder din makt och pengar till att skadar. Spel skadar, ge presenter skadar ingen, äga pengar skadar ingen, att ha monopol skadar, att muta skadar att köpa glass till barnen skadar inte.

Samhällets ansvar ska vara att skydda allas gemensamma intressen, inte bara vissa få. och framförallt inte ge fördel till dom som redan har det bäst.

"Ska man i ditt av socialistiska värderingar styrda samhälle inte ens få gå och klippa sig för pengar? Ska besöken hos frisör vara gratis? Då lär väl frisörsalongerna bli fullbokade så att vissa blir utan frisörstid. Ska besöken hos frisör istället fördelas jämlikt över folket, ransoneras ut liksom? Blir inte det orättvist för de skalliga som inte kan gå och klippa sig? De skulle ju då via skatten tvingas betala för andras utnyttjande av en tjänst de inte själva kan utnyttja. Vad föreslår du?"

Nej du drar saker till sin icke logiska situationer och sätter statiska löjliga situationer.
Den som inte kan klippa sitt hår lider inget vidare nöd och är en helt oviktig fråga.
Men har folk inte råd med sjukvård, som tex tandläkare, då ska regler sättas för att det är en hälsofråga över klassgränser, varför ska en rik person få ha hela tänder madens en fattig lida.. samhället kan och ska ta från marknaden för dessa ändamål..

Du letar efter principer, jag letar efter rättvisa och logik.

Den som tjänar och bor i ett samhälle, fattig som rik ska bidra med de dom kan efter vad dom klarar av och vad som kan anses som rimlig uppoffring. Och jag anser att sjuka ska ha vård och att företag och rika ska betala detta

[J R Auk]

Ställ istället frågan varför (S)ocialfascisterna alltid har älskat statliga spel.

Spel är som bankverksamhet. Korrupt i sin jävla kärna och bygger på att cirkulär argumentation där deras effekt sätts som motiv till att ha dem kvar som verksamheter.

[Justin Case]

Det som inte gynnar i samhället i stort ska förbjudas.

Förbjuda allt som inte "gynnar i samhället i stort"? Massor av saker som inte "gynnar i samhället i stort" är tillåtna idag. Alla dem vill du förbjuda? Bara för att ta några exempel ur mängden: Att äta lite för mycket är inte förbjudet idag trots att det inte "gynnar i samhället i stort". Det vill du förbjuda, om du menar vad du säger ovan. Att äta godis vill du logiskt sett förbjuda likaså. Att ta sabbatsår för nöjes skull likaså. Att ta tjänstledigt en månad för att jobba med ett roligt projekt som inte gynnar någon annan än en själv, likaså. Att som egenföretagare ta sovmorgon och se något avsnitt av någon någon bandad dokusåpa ibland trots att det skulle vara mer gynnsamt för samhället att man gick upp tidigt och gjorde nytta för samhället även under morgontimmarna. Och så vidare och så vidare. Vore alla de saker förbjudna i lag som inte "gynnar i samhället i stort", skulle lagboken vara flera kilometer tjock; inte en människa skulle hinna läsa allt som står i den! Tänk alla lagar varenda människa då oavsiktligt skulle hinna bryta medan hon satt och läste dessa lagar frenetiskt joggande med benen (med del 6579048 av lagboken i handen) för att inte bryta mot lagen som förbjuder en att inte passa på att motionera medan man läser för att spara tid så att man kan tillföra samhället maximalt med nytta, och så vidare. Hur kan du vilja ha ett sådant samhälle?

[M.L]

Ett kommunistiskt samhälle är klasslöst, varför lotterier vore meningslösa. Pengar skulle inte vara möjliga att lotta ut eftersom det inte skulle finnas bitar av papper eller metall som ansågs vara värda varor och tjänster.

[Mr.M]

Det som inte gynnar i samhället i stort ska förbjudas.

Förbjuda allt som inte "gynnar i samhället i stort"? Massor av saker som inte "gynnar i samhället i stort" är tillåtna idag. Alla dem vill du förbjuda? Bara för att ta några exempel ur mängden: Att äta lite för mycket är inte förbjudet idag trots att det inte "gynnar i samhället i stort". Det vill du förbjuda, om du menar vad du säger ovan. Att äta godis vill du logiskt sett förbjuda likaså. Att ta sabbatsår för nöjes skull likaså. Att ta tjänstledigt en månad för att jobba med ett roligt projekt som inte gynnar någon annan än en själv, likaså. Att som egenföretagare ta sovmorgon och se något avsnitt av någon någon bandad dokusåpa ibland trots att det skulle vara mer gynnsamt för samhället att man gick upp tidigt och gjorde nytta för samhället även under morgontimmarna. Och så vidare och så vidare. Vore alla de saker förbjudna i lag som inte "gynnar i samhället i stort", skulle lagboken vara flera kilometer tjock; inte en människa skulle hinna läsa allt som står i den! Tänk alla lagar varenda människa då oavsiktligt skulle hinna bryta medan hon satt och läste dessa lagar frenetiskt joggande med benen (med del 6579048 av lagboken i handen) för att inte bryta mot lagen som förbjuder en att inte passa på att motionera medan man läser för att spara tid så att man kan tillföra samhället maximalt med nytta, och så vidare. Hur kan du vilja ha ett sådant samhälle?

Att förbjuda folk att äta mycket och fel gynnar inte samhället då man inkräktar för mycket på den personliga friheten.
Det är ett samarbetsproblem med övervikt och man får angripa det med bättre metoder. Ett sätt kan vara att gynna hälsokost prismässigt. Jag kan ta ett exempel, träffade en på nätet som bodde i usa, han var arbetslös och otroligt fattig, och otroligt överviktig.. varför ? jo en fet hamburgermåltid med cola kostar ingenting, ett äpple kostade mer än en hel måltid.

Det finns många aspekter att ta hänsyn till och inte bara en åtgärd som förbud, och det var därför jag skrev lite slarvigt 'det som inte gynnar i stort'
Då menade jag när alla åtgärder man kan vidta har övervägts och inget hjälper så är förbud det som kommer som sista åtgärd.

du som försvarar spel
Vem gynnas av spel ?

vem missgynnas ?

[Justin Case]

Ställ istället frågan varför (S)ocialfascisterna alltid har älskat statliga spel.

För att det inbringar skattepengar till samhället. Att ett spelmonopol inbringar så mycket pengar för arrangören beror på att folk spelar mycket, vilket i sin tur beror på att det är roligt att spela! En win-win-situation! Om samhället med förbud hindrar människor från att frivilligt ta risker, hindrar samhället människor från att leva sina liv enligt sina egna huvuden. Det, om något, vore socialfascistiskt.

Men det statliga spelmonopolet är också socialfascistiskt, genom att det hindrar människor från att spela hos andra arrangörer. Jag anser att spelmonopolet bör avskaffas.

Spel är som bankverksamhet. Korrupt i sin jävla kärna och bygger på att cirkulär argumentation där deras effekt sätts som motiv till att ha dem kvar som verksamheter.

Cirkulär argumentation är det väl inte. Det du kallar affekt är ju knutet till njutning, spänning, positiva upplevelser, glädje, lycka, eufori, härliga känslor - som många får genom att spela. Varför är inte t.ex. godis förbjudet? Godisätande får folk att dö i förtid av övervikt. Är inte det minst lika dåligt som att spela bort pengar? Jo, det är det, men man förbjuder det inte, och det är för att staten ska ge fan i att hålla på och fingra på individens autonomi och rätt att välja hur han vill leva sitt eget liv - så länge han inte skadar andra. Om du svarar att spelberoende skadar andra genom att t.ex. familjefäder som spelar bort hus och hem förstör för sin fru och sina barn, svarar jag att godisätande förstör för samhället genom att öka samhällets vårdutgifter (och leda till sänkt livskvalitet och slutligen sorg för anhöriga till godisätare). (Jag definierar här godis som allt som folk stoppar i sig för att det är gott och som de går upp i vikt av: för mycket bullar, kakor, vitt bröd, pizza, hamburgare, chips, ostbågar, läsk, socker, bakverk etc).

Jag trodde du var för individuellt ansvar framför nanny-lagstiftning, Auk?

[Justin Case]

Att förbjuda folk att äta mycket och fel gynnar inte samhället då man inkräktar för mycket på den personliga friheten.

Av precis samma skäl bör inte heller spelande förbjudas.

Det är ett samarbetsproblem med övervikt och man får angripa det med bättre metoder. Ett sätt kan vara att gynna hälsokost prismässigt. Jag kan ta ett exempel, träffade en på nätet som bodde i usa, han var arbetslös och otroligt fattig, och otroligt överviktig.. varför ? jo en fet hamburgermåltid med cola kostar ingenting, ett äpple kostade mer än en hel måltid.

Att gynna hälsokost prismässigt kan nog vara en bra kompromiss. Har man prövat motsvarande för att få folk att spela mindre hasardspel? Har man gynnat icke-hasardspel prismässigt, för att få hasardspelare att gå över till dessa?

Då menade jag när alla åtgärder man kan vidta har övervägts och inget hjälper så är förbud det som kommer som sista åtgärd.

Det gäller även för folks överätande och godisätande till exempel.

[Mr.M]

Att förbjuda folk att äta mycket och fel gynnar inte samhället då man inkräktar för mycket på den personliga friheten.

Av precis samma skäl bör inte heller spelande förbjudas.

Det är ett samarbetsproblem med övervikt och man får angripa det med bättre metoder. Ett sätt kan vara att gynna hälsokost prismässigt. Jag kan ta ett exempel, träffade en på nätet som bodde i usa, han var arbetslös och otroligt fattig, och otroligt överviktig.. varför ? jo en fet hamburgermåltid med cola kostar ingenting, ett äpple kostade mer än en hel måltid.

Att gynna hälsokost prismässigt kan nog vara en bra kompromiss. Har man prövat motsvarande för att få folk att spela mindre hasardspel? Har man gynnat icke-hasardspel prismässigt, för att få hasardspelare att gå över till dessa?

Då menade jag när alla åtgärder man kan vidta har övervägts och inget hjälper så är förbud det som kommer som sista åtgärd.

Det gäller även för folks överätande och godisätande till exempel.

Jag är inte överens att principen för att förbjuda mat ska gälla spel.
Det är två helt olika problematik bakom.

Samhället äger spel för att det gynnar statskassan.
Det går tillbaka till folket, men vi har problem med monopol och med dubbelmoral.
Samhällets har många som är beroende av spel i deras domäner,
men långt mindre problematiskt än fritt spelande ger.

Jag försvarar inte samhällets spel. Jag skulle vilja att visst spelande var kontrollerat och och marknaden får tillträde hit.


godisätande har heller inte prövats på alla vis, har för mig att samhället höjde priset för socker för att minska konsumtionen. Det är en metod. det finns säkert fler, man kan ge mer kunskap om sockrets biverkningar och beroende på bättre sätt, Man kan som med energidrycker förbjuda inköp under skoltid. Det var ett lyckat koncept som många klaga över i början men idag är alla jag känner positiva över denna rekommendation som butikerna här följer.
Man kan märka socker produkter bättre osv...

[Justin Case]

[Jag är inte överens att principen för att förbjuda mat ska gälla spel.
Det är två helt olika problematik bakom.

Samhället äger spel för att det gynnar statskassan.

Och det är väl inte direkt dåligt, att det gynnar statskassan? Det betyder ju mer vård skola omsorg åt folket. Om det sköts rätt, vill säga. Vilket det kanske i och för sig inte gör idag.

Men vad du ska kritisera är väl då bara statens monopol över spel, inte spel som företeelse, ty individernas vilja att spela är vad som gör att individer spelar och det är individers rätt att få utöva den viljan jag försvarar. Det är inget statligt monopol som ligger bakom individers vilja att spela. Det fanns spel och dobbel långt innan det fanns statliga spelmonopol.

Det går tillbaka till folket, men vi har problem med monopol och med dubbelmoral.
Samhällets har många som är beroende av spel i deras domäner,
men långt mindre problematiskt än fritt spelande ger.

Jag försvarar inte samhällets spel. Jag skulle vilja att visst spelande var kontrollerat och och marknaden får tillträde hit.

En kompromiss med andra ord. Kontrollerat, hur? På vilket sätt?

godisätande har heller inte prövats på alla vis,

Du menar väl: "alla tänkbara åtgärder mot godisätande har heller inte prövats"? Inte alla tänkbara "åtgärder mot spelande" heller. Inte för att jag tycker att det behövs några, människor bör få spela så mycket de vill, liksom de bör få äta så mycket godis de vill. Paternalistiska förbud skapar irritation och sänker folks självkänsla och ansvarskänsla mer än vad de "får bukt med oönskade beteenden". När staten hindrar folk från saker och ting för folks "eget bästas" skull, hör individen inte bara "jag staten gör detta för ditt eget bästa" utan individen hör även (från statens mun, outtalat) "jag staten vet bättre än du individen vad som är bäst för dig, så jag har rätt att tvinga på dig det jag vet är bäst för dig, för du är dum i huvudet". Det odlar ingen bra relation mellan stat och individ. Det ser jag som det största problemet.

[Mr.M]

Men vad du ska kritisera är väl då bara statens monopol över spel, inte spel som företeelse, ty individernas vilja att spela är vad som gör att individer spelar och det är individers rätt att få utöva den viljan jag försvarar. Det är inget statligt monopol som ligger bakom individers vilja att spela. Det fanns spel och dobbel långt innan det fanns statliga spelmonopol.

Jag kritiserar monopol på det viset att den missgynnar företagens möjlighet att etablera sig. Jag är inte generellt emot marknadsekonomi i samhället. Dock tror jag inte en marknadsekonomi är möjlig rent praktiskt, och vad jag vet existerar ingen sådan företeelse heller, Det är bland ekonomi. Vilket jag tycker är rätt. Ett samhälle har ansvar för sitt land inklusive företagens rättigheter och skyldigheter.

Jag själv ogillar all form av spel, men jag kan inte begära att folk inte ska få  spela rent generellt.
Dock accepterar jag inte kriminaliteten som följer och det gör det med spel i stor skala.
Den skapar tragedier för människor. Spel i stor skala tycker jag ska anses vara i klass med mord eller liknande.
Den Ska definitivt övervakas och kontrolleras av staten.
Spel har alltid funnits, det är inte det jag är ute efter och du kan gå och spela bort din miljon redan idag om du så vill.
Inget hindrar dig.  Du har din rättighet att bedriva civil olynad och ställa dig på stan och spela poker,
men jag tror inte att du kommer att göra det, för det är inte en viktig fråga för dig,
Du har dina principer som är viktigare än behovet av spel.

så jag säger, det som inte skadar, spela på om en  tia eller en hundring,
men börjar folk spela bort hus bilar familjer fruar liv och annat så ska samhället gripa in.

och tyvärr är det verkligheten när spel bedrivs privat.

så sammanslaget blir min uppfattning att spel ska förbjudas för såväl stat som person.
ju mindre summor desto lägre påföljd. vissa typer av spel ska nog inte ens tas upp av rättsmaskineriet.

Min personliga uppfattning kan inte förbjuda, men mitt sociala medvetande kan göra dom anspråken.