Ny dam brädar äldre dam

[Alfred N]

Ayn Rand, som det också här har debatterats om, verkar få det allt motigare. Nobelpristagaren Elinor Ostrom har ju visat att egoismen alls inte är någon särskilt  bra eller uthållig drivkraft för det ekonomiska framskridandet.

Ostroms teori handlar om hur allmän egendom, eller offentlig egendom, ska styras. Här är begreppet tillit ett nyckelbegrepp, något som också kan sägas vara grundläggande inom flera samhällsvetenskaper. Graden av tillit kan till exempel användas för att beskriva en välfärdsstats fortlevnad med ett socialförsäkringssystem och ett skattesystem som inte missbrukas. Utan samarbete och tillit fungerar systemet sämre enligt Ostroms teori. Hennes viktigaste insats är dock tillämpningar av teorin inom bland annat miljöområdet, t ex vad som händer vid överfiske. Ostrom är skeptisk till både statlig kontroll såväl som privata initiativ, hon betonar istället att förändringen måste växa fram inifrån själva verksamheten. Ostrom har studerat både lyckade och misslyckade samarbetsprojekt världen över, i syfte att identifiera vilka faktorer som är gynnsamma respektive ogynnsamma för resultatet. Tydliga regler och tydligt ansvar, effektiva konfliktlösningsmekanismer, samt etappmål gynnar en positiv utveckling, medan alltför många brukare, heterogena grupper och fattigdom försvårar samarbeten och leder till negativa resultat.
Det centrala i detta är att processen inte skall förstås som att aktörerna kom att handla altruistsikt, utan att de istället omdefinierade sitt egenintresse så att det kom att ligga i samklang med det kollektiva intresset att inte dränera de gemensamma vattenresurserna.
Det blir inte möjligt att bara kräva att få igenom vad som gynnar en själv utan aktörerna tvingas anföra argument som åtminstone har en potential att gynna också kollektivet. Vad som föga uppmärksammats gällande Ostroms resultat är betydelsen av själva den öppna och demokratiska beslutsformen och att detta har starka kopplingar till vad som i den politiska filosofin har kommit att benämnas ”deliberativ demokrati” (eller diskursiv demokrati, en demokratiskola som pekar på samtalets och kommunikationens rulle för att utveckla och förstärka demokratin) med vilket förstår beslutsprocesser där deltagarna öppet måste diskutera alternativen med varandra. Det skall tilläggas att Ostrom från början betonat betydelsen av socialt kapital (dvs. förtroende och nätverk där man utbyter positiva handlingar) för att det skall vara möjligt för aktörerna att undvika att hamna i återvändsgränder.

Hittade ovanstående på denna hemsida - Den superkorrekta hemsidan misterP -

Är inte det eran antagonist bggenj? I så fall verkar han ju ha fått rätt. För vad jag kommer ihåg så stod det en strid om vem som hade rätt, några av trollen här, och biggenj. Vad jag minns så skrev han just om detta och menade att Ayn Rand hade fel i sin tillltro till egoismen. Och tydligen blev han bannad för att han trots allt, så här i efterhand, fick rätt! Har för mig att Justin Case och några personer till hela tiden låg på biggenj om att han inte förstod Ayn rands storhet - men i själva verket visar det sig nu att han hade rätt.
Hoppas man inte blir bannad bara för man skrev detta?

Alfred N/

[J R Auk]

Han blev inte bannad därför, det borde du veta som följde trådarna enligt egen utsago.

Vilken var hemsidan? Jag finner ingen länk.

[Zokrates]

Lite googling en sekund senare...

http://biggenj.ecommunity.se/

[J R Auk]

Kunde inte tänka mig att det var ett namn på sidan

Bra dock för Jbig, hans budskap passar bättre i predikandets form. Då nedlusas det ju inte av hans mindre sympatiska stilism i debatt.

[Alfred N]

Samtidigt kan vi förmoda att hans kombatanter drar en lättnadens suck. Att biggenj/Jbig verkar ha varit ett gissel av kunskap och vetande måste ha förringat hans antagonister i deras egna ögon! De verkar inte ha rått på honom på annat sätt än gaddat sig samman och klagat hos admin tills denne lät sig övertalas att banna honom.

Alfred N

[Justin Case]

Har för mig att Justin Case och några personer till hela tiden låg på biggenj om att han inte förstod Ayn rands storhet - men i själva verket visar det sig nu att han hade rätt.

Jag har inte påstått att Ayn Rand skulle vara stor; till stora delar delar jag inte Ayn Rands filosofi. Men jag ser inte riktigt hur det du skriver skulle vederlägga vare sig Ayn Rand eller de saker jag skrivit på det här forumet som varit åt det blåa hållet. Egoismen är i de flesta situationer den starkaste drivkraften hos människor. Jag medger att människan har andra drivkrafter också, men egoismen är i allmänhet starkast. I den mån människor vill organisera sig utifrån andra drivkrafter än egoism, t.ex. altruism, bör detta naturligtvis vara tillåtet i den mån det sker frivilligt från alla deltagares sida, men det bär libertarianer emot att någon människa skulle få tvingas av staten till att mot sin vilja dela med sig av sin egendom till förmån för någon av majoriteten vedertagen men icke allom accepterad altruism. Själv är jag violett, inte blå. Jag tror att skatt i viss mån är bra. Jag anser att fattiga bör stjäla - i form av skatt - pengar från de rikaste. Jag har aldrig förfäktat någon absolut libertarianism a la Ayn Rand. Däremot ifrågasätter jag hur fördelningspolitik kan motiveras på något annat område än det rent egendomsfördelningsmässiga. Om någon t.ex. anses löpa risk att bli diskriminerad på grund av hudfärg, kön eller sexualitet vid anställningsintervjun, varför ska denna få förtur till arbete (genom att platschefen inte vågar säga nej eftersom det skulle kunna leda till åtal för diskriminering), medan någon annan, som i en annan värld skulle kunna sägas "diskrimineras" på någon annan grund (någon grund som inte finns formellt upptagen som "diskriminering" i den lagstiftning vår världs DO (diskrimineringsombudsman) har att följa) kan få förvägras arbete utan att det finns något att stämma någon platschef för? Bara ett av många exempel på hur fel den nuvarande utvidgningen av fördelningspolitiken slår.

Om man ska få bjuda hem vilka människor man vill på middag - och det ska man väl få? - varför ska man då inte få bjuda in vilka människor man vill till arbete på ens företag?

[Justin Case]

Alfred N / Biggen,
Jag vill förresten välkomna dig tillbaka till forumet och gratulera dig till din nya, vänligare stil!

[Justin Case]

I fråga om sexköpsförbudet är de politiska färgerna "blå" och "röd" minst lika passande som i de ekonomiska sammanhangen. De blåa vill låta möjligheten att sälja sina tjänster, vare sig det är sex eller något annat, fritt till vem man vill, vara obegränsad - frihet associeras med himlens blå färg, atmosfärens rikliga utrymme - medan de röda vill förbjuda vissa ömsesidigt frivilliga tjänster, som sex i utbyte mot pengar - röd associeras med "akta! fara! blod! krig! mord!" och annat elände (som de konservativa lägligt nog redan fått sex associerat med, bland annat genom sin debatt om att abort är mord - en association som de röda antagligen gynnats av i sitt ställningstagande för sexköpsförbudet). Jag ser båda sidor av debatten, och lutar åt att människors frihet att välja vad de vill göra med sina liv måste få ligga i människors - individernas - egna händer, snarare än i statens. Om denna min åsikt sammanfaller med Ayn Rands, är det för att jag delar vissa av Ayn Rands åsikter, inte för att jag delar alla av dem.