Civilisation och stamsamhälle, en jämförelse

[Sceptisk]

Vad är civilisation? Alltså i grunden och essentiellt? Den vanligaste definitionen på civilisation brukar oftast vara vad civilisationen producerar, teknologi, vetenskap, religion, politik, etc. Men enligt min uppfattning så är civilisation i grunden en stat och essentiellt så är den idén om staten och som idé så är den "perfekt". Med perfekt innebär inte att den nödvändigtvis måste vara hälsosam för människan, utan att som idé räknat så innehåller den alla komponenter och detaljer som förenar den till en komplett vision. Alltså återigen, perfekt betyder inte "god", det betyder bara fullständighet.

Den perfekta staten beskrivs av Platon i hans bok "Republiken" och hur den skiljer sig från tyranneriet. Intressant nog så har tyranneriet samma form som den perfekta staten, med den skillnaden att tyranneriet styrs av en ondskefull despot, medan den "goda" staten styrs av filosofer.

Staten är ett projekt, ett religiöst, filosofiskt, vetenskapligt och ekonomiskt projekt och själva tanken tycks vara att staten kan ge människorna ett bättre liv än det liv de skulle leva utan staten. Staten organiseras enligt en hierarkisk ordning. I Republiken så beskriver Platon den perfekta staten som bestående av arbetare, krigare och filosofer. Filosoferna skulle göra huvudgörat (bildligt talat) och tänka fram lösningar på alla problem som uppstår i staten. Krigarna skulle försvara staten mot fiender och arbetarna var bönder, hantverkare och konstnärer, musiker etc.

Urtanken med staten tycks vara att det är staten som ska förmedla rikedom till befolkningen; ekonomisk, vetenskaplig, religiös, osv. Staten blir därför den mellanhand som sköter alla dessa transaktioner till och från och mellan befolkningen. Men för att kunna göra detta så måste staten först lägga beslag på alla resurser och skydda dom, dvs staten måste helt sonika låsa in maten.

Det är inte alls helt självklart vad man tänkt sig att uppnå med detta, även om många idag tycks ta det för självklart. Men genom att låsa in maten så kan staten effektivt kontrollera människorna genom att den kontrollerar deras mest grundläggande behov. Om maten inte var inlåst, vem skulle då arbeta för staten? Man kanske kan tänka sig följande scenario, statsprojektet började med att maten inte var inlåst, men då ledarna för projektet såg att arbetarna slöade på fälten och inte brydde sig om att arbeta så kom någon på idén om att ifall man låser in maten och ger var och en matransoner i proportion till hur mycket de arbetar, då måste alla arbeta!

Hursomhelst, projektet staten sattes igång för länge sedan i det forntida Irak och växte därefter snabbt och kom snart att domninera hela mellanöstern och spred sig mot Asien, Afrika och Europa och senare så kom den att formligen explodera i storlek och hur den tog över territorium efter territorium. Idag är civilisationen så gott som global, med några få undantag av stamfolk som fortfarande lever som människan alltid gjort.

Genom att staten sköter all transaktion av mat och resurser och materiel till vapen och så vidare så bildar den en grundläggande hierarkisk ordning, där staten och dess ämbetsmän hamnar i toppen av hierarkin, medan de som arbetar och krigar hamnar längre ner på skalan. Denna hierarki kom därför att likna en pyramid. På toppen av pyramiden var ledarna, därunder präster och krigare och längst ner arbetarna.

Så småningom så började denna ordning att bli outhärdlig för människorna längst ner och man tog då till olika förklaringar på varför vissa människor levde i enorm lyx medan andra människor levde i fattigdom och misär. I öst, såsom in Indien förklarade man detta med att de som föddes i en lägre ordning helt enkelt gjort något förfärligt i ett tidigare liv och att detta liv i fattigdom och misär nu var en slags balansering av gudomlig ordning; karma. I väst så hade man istället format idén om att rikedom är detsamma som girighet och att det är de fattiga som kommer att få den finaste belöningen i himlen, medan de som nu var rika skulle inte få någon belöning alls. "De sista skola bli de första". Såsom i historien om den rike mannen och Lasarus i Nya Testamentet. Eller som Jesus sa att det är lättare för en kamel att komma igenom ett nålsöga än för en rik man att komma in i himlen. Men människorna skulle fortfarande betala skatt till Kejsaren/Kungen och nöja sig med sin lott i livet.

Denna förklaring kunde människor acceptera ett tag, tills dess att vetenskapen skapade tvivel kring vad religionerna sade med politiska och filosofiska konsekvenser. Så föddes istället idén om att alla människor är lika mycket värda och förtjänar lika mycket och att staten nu också skulle se till att ingen skulle behöva svälta eller lida umbäranden. Istället för att vara en sträng fader som reglerade människorna med hårda regler och straff så skulle nu staten istället bli en vän, en förtrogen kamrat som stöttade och ville allas bästa.

Det kanske är en ofrånkomlig del av människans natur att projicera föräldraegenskaper på den som har makten., dvs staten och att befolkningen därför också blir statens barn. Statens profil har genom historien gått från att vara kunglighet till att vara gudom (som i Rom) till att vara fader till att vara diplomat och medlare till att vara en revolutionär. Men dynamiken fader och barn har tydligen alltid varit ett inslag.

Det är detta som är likheten mellan vänster och höger, båda ser upp till staten som en slags förälder som kan ge antingen beskydd av egendom och å andra sidan dela med sig av överflödet till alla som behöver. Medan vissa motiveras av ekonomiska behov så motiveras andra av sociala behov. Men alla ser upp till staten som "föräldern" som ska sköta detta.

Medan den ena sidan vill värna om kärnfamiljen så vill den andra att staten ska ta över fostrarrollen fullständigt. "Högern", dvs kristna, moderater och liberaler vill ha sina traditioner, vilket innebär kärnfamilj, kung och egendomar, medan "vänstern" vill "radikalisera" samhället, genom att låta staten ta över vårdnaden och fostran över barnen och all ekonomi. Båda sidor ser dock staten som den mellanhand som ska sköta antingen det ena eller det andra.

Den skillnad som jag vill belysa som en jämförelse mellan statssamhället och stamsamhället är i dess grundläggande ordning. Som jag redan påpekat så skapar statssamhället ekonomiska och sociala skillnader som vissa anser vara ett nödvändigt ont, medan andra anser är enbart ett problem som staten ska lösa genom att fördela jämlikt åt alla. Statssamhället fortsätter dock att vara hierarkiskt eftersom någon måste vara den som äger eller kontrollerar resurserna och fördelar dom. Så den symbol som bäst får representera statssamhället är pyramiden, eller triangeln. En liten klick på toppen som styr över majoriteten som sänker sig ner mot botten.

Stamsamhället fungerar fundamentalt annorlunda. I ett stamsamhälle så finns det ingen stat som agerar mellanhand, istället så tillhör resurserna gemenskapen, så som gemenskapen beslutar om det. Det finns inget hinder från att ha egna ägodelar, men det skulle bli ett problem ifall någon i samhället skulle bestämma sig för att ta allting själv och hindra de andra från att ta del av det. En sådan person (om det mot förmodan skulle ske) skulle snabbt bli bortmanövrerad.

En stam leds oftast också av de äldsta och de beslut som görs är något hela stammen tar del av och påverkar, direkt, i diskussion ansikte mot ansikte. Ifall det blir hungersnöd så går hela stammen hungrig och när det finns mat så får alla äta sig mätta. Ur detta kommer en ordning som bygger upp starka sociala band och en stark gemenskap. Den symbol som jag tycker bäst representerar stamsamhället är därför cirkeln. För i en cirkel så finns det inga mellanled. Cirkeln kan också representera livscykeln, födelse, uppväxt, ålderdom och död. Eller säsongerna av sommar, höst, vinter och vår. Stamsamhället är organisatoriskt därför betydligt mer anpassat efter världens ordning, eftersom själva samhället följer cyklerna som går att se överallt i världen, av hur solen rör sig, hur det blir sommar, vinter och hur sommaren kommer tillbaka igen. Man ser också cykler i näringskedjan, i hur djur föds och växer upp under året, hur de vandrar och migrerar och även cykler i kretsloppet i vad som återförs tillbaka till naturen.

Statssamhället har problem med att försöka anpassa sig efter världens ordning och tror att det enda som kan lösa alla ekonomiska, ekologiska och sociala problem, är att förstärka och förstora och maximera statens inflytande, i världen och i människornas liv. Idag förväntas vi inte bara att vara laglydiga, vi måste också sortera sopor och passa oss ifrån att lägga fel saker i återvinningsstationen för då blir det dryga böter. Skatten måste höjas på bensin och transportmedel och folk måste i allmänhet arbeta hårdare än innan. Statssamhället med sin hierarkiska, triangulära ordning, klarar inte av att följa världens ordning särskilt smidigt. Den politiska makten är effektivt begränsad i statssamhället, den minimeras till ett ämbete som man ärver eller som man genom retorik eller utbildningar lyckats förvärva som befolkningen sedan får skicka in en "röst" på ett papper. Om ordningen till sist blir för förtryckande så sker det en revolution där man dödar de forna ledarna och ersätter dom med nya.

Medan i stamsamhället så kom alla som lever att någon dag att vara bland de äldste och stammens överhuvuden och där ens "röst" inte är en bit papper, utan ens egen röst som finns med i cirkeln bland de andra, ens nära och kära, familj och vänner.

[Sceptisk]

Vill tillägga att jag tror att socialism, eller socialister, är människor som längtar efter de värderingar som finns i ett stamsamhälle, men att de projicerar denna längtan på staten och att det är staten som ska förverkliga dessa känslor och tillfredställa dessa behov. Om man analyserar de krav som socialister ställer på staten så är det ganska tydligt att staten ska vara precis som den ultimata föräldern som ger alla barn vad de vill ha. Konsekvensen av att leva i ett socialistiskt samhälle blir dock att människor blir behandlade som om de vore barn. Människor i socialistsamhällen utgår ju ifrån den osagda föreställningen att vi alla är en enda stor familj, men denna vision går i kontrast med verkligheten som består av den stora majoriteten människor som inte är en del av ens egen familj, som man inte känner och som man inte vet om man kan lita på. Effekten av detta blir en slags svårplacerad ångest eller rädsla, andra människor ska ju enligt staten vara vår familj, men samtidigt förstår man ju att man inte kan lita på, eller älska, alla människor. Denna konflikt skapar nervositet och osäkerhet i sociala situationer. Är andra människor att lita på eller inte? Är andra människor en del av min familj eller inte? Staten säger ju att dom är min familj, men jag känner dom ju inte och all fakta visar ju också att man inte ska lita på vad alla andra människor säger eller vilka dom är. Eftersom de sägs vara "familj" så finns det ingen grund för formalitet och distansierad artighet, det skulle kunna uppfattas som snobberi eller arrogans eller att inte "leva i verkligheten" utan istället så ska man bete sig som om man känt varandra hela livet (vilket man inte har). Lösningen på denna paradoxala känsla blir att välja tystnad, eller som det är för vissa att bli övertrevliga istället.

[Sceptisk]

Apropå cykler och trianglar (symboler för stamsamhället vs statssamhället) så är det kanske inte bara en slump att vår allmänt vedertagna symbol för återvinning liknar mer en triangel än en cirkel. Dessutom så är det en triangel med avskurna och veckade hörn och inte en obruten cirkel som används som symbol. Även om detta kanske bara är en liten petitess så är det ändå intressant. Jag tror (utan att kunna bevisa det) att de symboler vi använder oss av hjälper till att forma tanken enligt ett visst mönster. Vi använder till exempel aldrig cirkeln som symbol för samhället, och även om vi skulle göra det så skulle det inte fungera för vi vet att samhället består inte av ett obrutet led, utan av många som är sinsemellan oberoende av varandra men som är kopplade till statsorganen/t. Hur många vet hur staten är uppbyggd? Vi känner ju till att staten består av en mängd organ, men hur dessa samverkar brukar oftast förklaras med diagram av block med pilar som pekar i den riktning som till exempel ett beslut tas. Det är hursomhelst en ordning som är högt ovan de flestas uppfattning. Även om man försöker att motverka denna aloftness av staten genom att få den att framstå som en nära vän som bara vill väl. Faktum kvarstår ändå att staten byggs upp av människor, som du och jag, som hämtar in en lön för sitt arbete och som inte har någon personlig anknytning till vare sig dig eller mig. Det är en illusion av vänskap. Så symbolen för kretsloppet som vi använder, avskurna veckade hörn formade i en triangel, för tanken till papper (som man kan vika) och statsmakt, eftersom den är hierarkisk. Den för också tanken till åtskilda instanser som sköter olika delar av återvinningsprocessen. Det är tre delar eller instanser som symbolen förmedlar, toppen, vänster nedre hörn och höger nedre hörn. Symbolen snurrar åt höger enligt pilarna (instanserna ser inte bakåt) och den är färgad grön, eller vit på grön bakgrund (färg för naturen och skogen, återigen kopplat till papper). Alltså symboliserar den statens försök till att se och framställa sig själv som en miljövänlig organisation och att miljövänlighet ska ske byråkratiskt (på och via papper).


                                                                           

[Benjie]

Det var till att ha bestämda meningar!?

Men egentligen.. vad är skillnaden mellan ett stamsamhälle
(inte ättesamhälle där hövdingafamiljen har tagit makt över produktionen)
och ett sk civiliserat /civilt samhälle?

Såvitt jag kan se ..Inte särskilt bekommande!

Eftersom..det faktiskt ..

I bägge.. finns en bestämd teknisk nivå.
I bägge.. finns ett mål att producera för samhället.
I bägge.. finns en religiös eller ideologisk propagandistisk överbyggnad.
I bägge.. ogillas av stammen civilisationen om ngn skulle "gå emot" stammens/civilisationens bästa.
I bägge.. finns målet att trygga "sitt samhälle" med statligt eller icke statligt "våld" mot den fiende som
söker rubba "vår" samhällstyps sk "bästa" ordning.

Men Vi vet ju alla att i grunden för alla samhällen vilar frågan om "vems" samhälle "vems" produktion,
vems vilkas utnyttjande av stammens civilisationens arbete, för att tillfredställa sin "klass" sin grupps
egna bästa, genom att pressa vinster ur massan( som man helst skall känna sig som främling inför) ?

Feodalherreklassen eller den borgerliga klassen..? vilka bägge blott är historiska skapelser..som är
dömda  att försvinna ..som tja ..bara historiska fenomen ..paranteser..

Inget annat!

Benjie