Civilisationens ekologiska och sociala kris och dess lösning
Moderator: Moderatorgruppen
Civilisationens ekologiska och sociala kris och dess lösning
§1. Civilisationen är den dominanta mänskliga kulturen idag och för att förstå den ekologiska och den sociala krisen så måste människor börja att titta på och diskutera vad denna civilisation är för något. Jag tänkte här gå igenom några av civilisationens principer och försöka att förklara varför det är civilisationen och dess principer som är ansvariga för den sociala och ekologiska misär som vi ser händer omkring oss nu idag och som pågått i omkring 10000 år. Efter alla ekologiska olyckor som skett, nu senast Deepwater Horizon och en ännu ouppklarad oljekatastrof i Kina, plus de väldiga skövlingar som sker av regnskogarna, vetskapen om att vår livsstil är ohållbar, så verkar det som att människor har blivit nästan förlamade av tanken på vad som skulle kunna gå att göra åt detta och hamnat i någon slags apati. Tystnaden från det Amerikanska folket angående katastrofen i Mexikanska Gulfen tycker jag vittnar om att människor känner sig maktlösa inför detta problem och nästan förväntar sig dessa saker, och det verkar nästan som ett kärnvapenkrig bara handlar om en tidsfråga. Men istället för att bli ursinninga och sätta igång att ändra på denna livsstil så verkar det som att folk istället bara sitter och inväntar något de tror är oundvikligt. Detta är ett tecken som tyder på att den kultur vi lever i har förlamat oss mentalt och moraliskt, vi vet inte hur vi ska göra, det enda vi kommer på är att fortsätta i samma riktning och hoppas på att någon gång kommer den teknologiska utvecklingen att ta hand om alla problem. Detta betyder att vi är fångar i en kultur som mer eller mindre tvingar oss att fortsätta förstöra världen och försätta samhället i nya sociala kriser. Och, som boken Ishmael handlar om, så har vi även försatt världen i en fångenskap. Det sociala och ekologiska problemet handlar därför om människornas och världens fångenskap och det är också det jag kommer att diskutera i den här artikeln.
§2. Våra religioner vittnar om en katastrofal händelse någon gång i forntiden som ledde till att människorna "föll in i synd". Det handlar om en förbannelse som drabbade människorna och som våra religioner därefter försöker att rädda oss från. Alla har hört berättelsen om syndafallet, om Adam och Eva i lustgården. Det är en välkänd berättelse för att den förklarar för oss vad som kan ha gått fel där någon gång för länge sedan då våra förfäder gjorde något strängt förbjudet och som en konsekven så blev människorna tvingade att arbeta jorden i sitt anletes svett och de blev hämndgiriga och mordiska (Se berättelsen om Kain och Abel).
§3. Men vad var det egentligen som hände där för länge sedan som har drabbat hela mänskligheten och vars effekter vi känner av än idag. Vi kommer inte att kunna förstå berättelsen om förbannelsen om vi inte börjar läsa dessa texter från ett annat perspektiv än så som dom traditionellt uppfattats. Jordbruk är inte något som i sig är påtvingat människan för att kunna leva. Vi vet ju av naturfolken att det finns många slags sätt att leva på och skaffa sig föda och det behöver inte involvera jordbruk. Så varför beskriver texterna därför att människorna blev tvingade till att arbeta med jordbruk i sitt anletes svett? Svaret på den frågan är troligen att de utvecklat en ny slags ekonomi som tvingar dom till att arbeta med jordbruk. Dock förklarar det inte riktigt varför det skulle vara en förbannelse. Religiösa personer arbetar ju ofta med just jordbruk och menar att berättelsen ska förstås som att människan redan gjort bort sig och nu är det helt enkelt hennes plikt att arbeta på fälten och att det är det straff som människan får ta för att hon förbröt sig där en gång i tiden. På liknande sätt har man vänt på berättelsen om förbannelsen. Kunskapen om gott och ont var förbjuden, men, resonerar de religiösa, detta inledde helt enkelt människans tillblivelse på jorden och att det nu inte finns något sätt att upphöra med denna kunskap, utan snarare sprida den, förstärka den! - trots att den var förbjuden!
§4. Men vad är kunskapen om gott och ont? Och vad handlade förbannelsen om? Och varför blev människorna tvugna att arbeta med just jordbruk efter förbannelsen? Varför blev dom inte bestraffade med att bli fiskare eller jägare? Om man ska läsa berättelsen enligt hur de som följer de Abrahamitiska religionerna menar att den ska tolkas, då skulle det ju omöjligen kunna finnas några människor som sysslade med något annat än jordbruk i världen! Om jordbruk inledde människans tillblivelse på jorden - att hon blev nedsänkt till jorden på grund av sitt brott och tvingad att på jorden bruka den i sitt anletes svett, hur kan det isåfall vara möjligt att det ändå finns folk som inte sysslar med jordbruk? Det är inte möjligt, den traditionella uppfattningen om syndafallet är därför inte korrekt. Vi måste läsa berättelsen på ett annat sätt.
§5. Detta är mitt perspektiv (inspirerat av Ishmael och Min Ishmael) av vad syndafallet handlar om, varför det var just jordbruk som blev straffet för 'synden' att äta från kunskapens frukt på gott och ont.
§6. Föreställ dig att detta skulle ske nu idag istället för länge sedan. Vi vet idag att det finns många olika slags folkslag i världen som inte är civiliserade och som inte sysslar med jordbruk. Låt oss säga att civilisationen i denna berättelse inte ännu kommit till utan att världen är istället befolkad med olika stamfolk som lever på att jaga, fiska, odla grödor i mindre skala, osv. Men hos en stam, som vi kan kalla för K, började något ännu okänt för världen att hända.
§7. Denna stam började att odla mer resurser än vad den behövde. Dess ledare började med att se till att medlemmarna planterade mer grödor för skörden och ökade på produktionen av resurserna och såg till att de också arbetade mer på fälten för att skaffa hem mer grödor. Genom att man ville öka på tillväxten av grödorna så blev det dock mer arbete att göra för dom som planterade grödor. Men, kanske man tänkte, om man får mer att äta så kanske det är värt att arbeta lite mer och plantera lite mer mat. Dock är det inte lika självklart att förstå varför de började producera mer mat än vad de kunde äta. Vi kan aldrig så noga veta vad exakt dom tänkte, men vi kan veta hur folk kom att tänka senare. Med denna livsstil att producera mer mat än vad man behövde, men det kräver också mer arbete. Så efter ett tag så ser ledarna att folket ligger och latar sig ute på fälten, de arbetar inte utan sitter och pratar och verkar inte vilja göra nånting. De tar också hem och äter av den mat som dom odlar vilket drar ner produktionen.
"Varför arbetar ni inte" frågar ledarna.
"Varför ska vi arbeta, vi har ju mer än tillräckligt med mat. Vi hade tillräckligt med mat innan vi började med detta hårda arbete men nu får vi ju inte tid för något annat än att arbeta, och för vad? Vi äter ju lika mycket mat som vi gjorde innan. Låt oss återgå till att leva så som vi gjorde förut så slipper vi detta betungande arbete." svarade arbetarna.
Ledarna såg dock på saken annorlunda, genom att de producerat mer än vad de kunde konsumera så hade folket fyllt skafferierna med mat och kanske hade ledarna vid denna tidpunkt börjat göra sig ett namn för sina rikedomar. De var inte beredda att återgå till balanserad livsföring och bara producera så mycket mat som man behöver.
"Hur ska vi göra" frågade en av ledarna "folk vill inte arbeta längre, dom har återgått till sina traditionella sätt och odlar bara så pass mycket som dom behöver, hur ska vi få dom att sluta äta upp maten som dom producerar?"
"Och hur ska vi kunna få dom att arbeta, nu sitter dom ju bara och latar sig på fälten?"
En av dem kom då på "Vi låser in maten i lador"
"Vad ska det tjäna till" sa dom andra "dom kommer ju bara att bryta sig in i ladorna och ta maten som förut"
"Vi rekryterar vakter från arbetarna som kan vakta maten" sa då någon
"Men hur ska vi få dom att vakta och inte sitta och slå dank med dom andra eller rent av börja ta maten själva?"
"Vi ger dom uppdraget att vakta maten och i gengäld så behöver de inte arbeta på fälten. Vi ger dom en viss mängd mat, uppmätt i något förhållande till hur mycket de arbetar med att vakta"
"Då kommer ju dom andra att svälta ihjäl om all maten blir inlåst"
"Nej ni förstår inte" log denne "vi gör samma sak med dom som arbetar på fälten. Om dom arbetar så får dom mat, men dom som inte arbetar får gå hungriga. Vi ger tillbaka mat i proportion till så pass mycket som dom arbetar."
"Det kommer dom aldrig att gå med på" svarade de andra.
"Om dom går med på det eller inte spelar ingen roll, dom blir tvingade att arbeta vare sig dom vill eller inte. Om dom inte ska svälta ihjäl så måste dom arbeta."
"Det kommer aldrig fungera" svarade de andra.
§8. Men underligt nog så fungerade det. Det fungerade över förväntan. Genom att låsa in maten så fick ledarna absolut kontroll över de arbetande. Ledarna kunde på detta sätt bestämma arbetstakten och den mängd mat som skulle produceras och genom att göra det så kunde de öka på sina rikedomar något enormt. Detta ledde till en totalitär form av jordbruk och det är detta som är grundprincipen för civilisationens ekonomiska framfart. På detta sätt kunde ledarna både få kontroll över arbetarna och över produktionen av mat och detta ledde till en ny form av intern handel mellan arbetande inom civiliastionen, en marknad med ett monetärt system. Pengar är dock inte unikt för civilisationen, men den slags ekonomi som vi använder pengar i är unik för civilisationen. Mer om det senare.
§9. Genom att denna stam nu kunde producera mer mat än vad den behövde så kunde den också börja att rekrytera arbetare från andra närbelägna stammar. Vissa mer fattiga stammar var förmodligen glada över att kunna arbeta för denna stam då de genom extra arbete kunde öka på sin egen tillgång på mat.
§10. Men redan vid denna tidpunkt började förmodligen problemen att hopa sig. Det var förmodligen inte alla som var vänligt inställda till att resurserna skulle vara inlåsta på det här sättet, så vakterna var tvugna att öka i styrka och det var tvunget att ledarna upphöll ordningen och förbjöd med stränga straff människor från att ta mat från magasinen.
§11. Eftersom denna kultur växte så kom olika delar att producera olika slags mat och för att kunna skaffa sig den slags mat som producerades i en annan del så blir man tvingen att idka byteshandel. Men snart nog kom ledarna att se att denna interna form av byteshandel bröt ner den kontroll som de hade över produktionen och arbetarna. Vissa kunde till exempel göra samma sak och dela med sig av sin matranson till dom som arbetade åt sig själva. Vakter kunde börja mutas för att öppna upp magasinen och liknande.
Till sist blev alla dessa problem för mycket så ledarna var tvugna att göra något.
"Människorna verkar inte bry sig om det vi försöker göra" sade ledarna till varandra "de gör som dom själva vill istället, de mutar vakterna och går in i magasinen. De tar också mat av varandra. Det verkar som att det vi försökt göra har lett till ett kaos. Vi måste göra något"
"Ja, vi avbryter detta, vi låser upp magasinen och lämnar detta sätt att leva på. Folk mår inte bra av detta." tyckte en av dom.
"Jag har fått enorma rikedomar tack vare detta system, jag tänker inte låta det upphöra" sade då en annan "Vi måste kunna få arbetarna att fortsätta arbeta och göra det utan att bråka och att dom håller sig till den ordning som vi har bestämt."
"Men hur ska vi göra det, folk är ju i uppror!"
"Vi behöver stifta en ordning för hur människor ska göra och så bestraffar vi dom som inte gör som vi säger."
"Det är grymt" sade någon
"Det är nödvändigt, vad ska vi säga till alla, att vi gjort ett misstag? Och är du beredd att ge upp dina fördelar kanske? Vill du hellre kanske hamna på fälten själv och arbeta tillsammans med slavarna?"
Det ville han förståss inte "så hur ska vi göra detta och få dom att tro på oss?"
"Vi får instifta ett ämbete särskilt för att uppehålla denna ordning, en härskare med rätt att bestraffa! Vi tecknar ner bestämmelser och säger att dessa bestämmelser är härskarens vilja, den som inte följer bestämmelserna kommer att bli fiende med honom och därför med hela samhället."
§12. Och så kom de fram till var att skapa ett kungaämbete och stiftade lagar. Lagarna kom att fungera på samma sätt som ransoneringen av mat, när det gällde vad man inte fick göra så förklarade lagarna hur detta beteende skulle bestraffas och enligt samma princip som ransoneringsprincipen så utmättes därför straff i proportion till vad personen hade gjort. Alltså öga för öga och tand för tand. Den som gjorde emot vad lagen påbjöd fick ställa sig inför kungen och denne fick då bestämma utifrån lagarna brottets art och hur det skulle bestraffas.
§13. Om någon stal från någon så skulle detta straffas med att han fick böta med en del av hans matranson. Den som tog någon annans fru fick böta med matranson. Den som slog någon annan fick böta med ranson.
§14. Men ledarna kom snart att se att det verkade som att denna form av avskräckning inte räckte, så man började att göra bestraffningarna allt grymmare. Istället för att bara böta i ransonering så började man med kroppsstraff. Om någon stal då skulle den personen få sin "tjuvaktiga" hand avhuggen. När detta inte heller verkade räcka att vara tillräckligt avskräckande då började man med dödsstraff. Om man tog något som tillhörde någon annan, om man skadade någon annan eller dennes egendom så fick den personen böta med sitt liv. Om någon inte gjorde sitt arbeta på fälten så blev man piskad.
§15. Detta system verkade tillräckligt för att man skulle kunna säga att man hade ett system för sin nya ordning, men fortfarande kom nya problem fram.
"Folket undrar varför de måste bli bestraffade och de undrar hur det kommer sig att vår härskare får göra såhär"
"Vad tycker folket"
"Det verkar vara som dom viskar om vem denne härskare egentligen är som kan göra på det här sättet"
"Då måste vi förekomma dem. Vi får säga att denne härskare är gudomlig, därav så kan dom inte argumentera mot oss."
"Men hur ska de kunna tro att han är gudomlig?"
"Vi måste skapa sådana förutsättningar som kan få människorna att tro att han är gudomlig"
"Vad ska vi då göra?"
"Vi får låta honom demonstrera sin förmåga att kriga mot andra folk och vi sätter upp ett projekt att bygga ett tempel särskilt för honom. Detta borde fungera som ett starkt tecken för folket att han är gudomlig och då vågar dom inte längre kritisera eller ifrågasätta."
§16. Sagt och gjort, de började alltså med tempelkonstruktionerna. Bland de äldsta tempel som vi finner i världen är pyramiderna. Dessa fungerade som gravkammare åt deras faraoner som befolkningen såg som gudomliga. Moderna utgrävningar har också visat att Egyptierna inte var behandlade som slavar åt faraonen, utan att de faktiskt var lönearbetare och fick sina egna gravar.
§17. Så till berättelsen om syndafallet. Enligt Bibeln så föll människan i synd när hon åt av kunskapens frukt på gott och ont och som straff fick hon bli jordbrukare och slita på fälten. Nu har vi en tänkbar bild över vad denna förbannelse handlar om. Kunskap om gott och ont kan vara detsamma som att utmäta straff och belöning. De som arbetade för härskaren blev belönade medan de som inte arbetade eller tog mat utan att arbeta för härskaren blev bestraffade. Detta är en bild av vad gott och ont betyder. Att få en belöning är gott och att bli bestraffad är ont, den som då kan sägas äga kunskapen om vem som ska bli belönad respektive bestraffad är därför härskaren.
§18. Detta indikerar att berättelsen om syndafallet kan ha skrivits av en annan närbelägen stam som fick tjäna som en förklaring på hur det kom sig att dessa människor måste slita ute på fälten som om de skulle vara bestraffade av gudarna/Gud/Elohim. De kanske också ständigt talade om vad som är rätt att göra (följa kungens lagar) och vad som är fel att göra (bryta mot kungens lagar) och därför kanske det kom att ses som att dessa människor hade tagit något från gudarna.
§19. Ett folk som lever så att säga, i det fria, blir ju endast belönade eller bestraffade av gudarna. Vissa dagar finns det gott om mat, andra dagar finns det ont om mat. För detta folk som skrev denna berättelse så kan det varit så att de därför stulit denna kunskap från gudarna och det är därför som dom fallit in i sin synd.
Det ekonomiska systemet
§20. Som jag skrev tidigare så fungerade denna kulturs ekonomi genom att låsa in resurserna. På detta sätt så kunde de öka produktionen av mat och producera mer mat än vad de behövde. Men idag verkar det som att vi har gått över ännu en gräns där vi helt enkelt inte kan sluta producera mer mat än vad vi behöver för att kunna ha ett uppehälle.
§21. Anledningen till detta ligger också i resursmonopolet som civilisationen har som grundprincip och det är detta som tvingar civilisationen att exploatera och tömma planeten på resurser. För att förstå vad detta betyder i ekonomiska och ekologiska termer så ska jag beskriva en liknelse för vi behöver först förstå vad pengar är för något. Pengar var som jag skrev inte något unikt för civilisationen. Amerikanska Indianer använde sig också av något som liknade pengar, stenar, pärlor, snäckskal och liknande. Civiliserade människor verkar tycka att detta är ett barnsligt och ignorant system. Vi har "det rätta" systemet, med vår marknadsekonomi anser vi. De flesta verkar också tro att pengar är papper som beskriver ett värde, att ha mycket pengar betyder för dom flesta att vara rik. Detta är, som jag ska beskriva, inte riktigt rätt.
§22. Föreställ dig att du är en naturmänniska, du har precis varit ute och jagat med dina vänner och ni kommer hem till era familjer igen. Ni har tagit med er resultatet av en lyckat jakt, två stycker hjortar och några fåglar. I närheten till er stam så finns det en annan stam som ni har en god relation till. Den stammen livnär sig dock mest på vete och majs som de odlar på olika ställen i sitt territorium. Nu råkar det hända sig att ett par från den stammen är och hälsar på och de har behov av lite av det kött som ni har tagit med er hem från jakten. De är villiga att byta med er med en viss mängd majs och korn om de kunde få lite av ert kött. Ni resonerar om saken och ni kommer fram till att ni också skulle kunna behöva mer majs och korn. Problemet är bara att det är ännu inte tid för att skörda och köttet kommer inte att hålla sig särskilt länge, dessutom så skulle den andra stammen behöva kött nu. Så hur ska ni lösa detta problem.
§23. Svaret blir att den andra stammen ger er ett antal föremål som får symbolisera den mängd vete och majs som ni vill ha av den andra stammen. Låt oss säga att dessa föremål är 5 stycken snäckor. Ni kommer överens om att varje snäcka representerar en säck vardera med vete och majs. Så kan bytet ske, ni lämnar över den del av köttet ni kommit överens om, de andra lämnar er och återvänder hem till sitt. Snart blir det dags för skörd och när skörden är gjord så kan ni gå till den andre stammen och visa dessa snäckor. I utbyte mot snäckorna så får ni den andel av skörden som ni bestämt tidigare. Ni lämar ifrån er snäckorna och kan sedan gå hem med maten.
§24. Med andra ord, snäckorna är föståss detsamma som den valuta som ni använde er av i denna byteshandel. Detta betyder att pengar representerar inte något av värde, utan de representerar en skuld. När ni kommer med snäckorna till den andra stammen så visar ni dom den skuld som de har till er.
§25. Pengar i vår marknadsekonomi fungerar på samma sätt. Siffrorna på sedlarna representerar inte ett värde, utan en skuld till den som tillfälligt lånar ut resurserna.
§26. När ledarna för det begynnande system vi kallar civilisation låste in resurserna så gjorde dom något hitintills okänt. Genom att låsa in resurserna så deklararede de i princip att de äger världen. Och eftersom civilisationen (och dess representanter) "äger" världen så blir alla som lever i världen automatiskt satta i skuld till civilisationen. Denna skuld blir ju med tanke på att civilisationen försöker att bli evig, också en oändlig skuld. När du arbetar och "tjänar" pengar så har du egentligen inte tjänat någonting. Det du istället har gjort är att du har arbetat av en viss mängd av din oändliga skuld till civilisationen. Vi kan föreställa oss detta i en dialog mellan en arbetare och en arbetsgivare.
"Nu har jag arbetat för dig och nu skulle jag vilja ha det du är skyldig mig"
"Förvisso så är överenskommelsen att du ska få pengar, men jag är inte skyldig dig någonting. Faktum är att du är skyldig mig. Genom att jag äger resurserna för ditt uppehälle så är det faktiskt du som är skyldig mig din arbetsinsats. Därför, här har du pengarna vi kom överens om, så nu är vi kvitt."
§27. Pengarna representerar därför inget eget värde, utan representerar den skuld som arbetarna har inför ägarna av resurserna. Detta betyder som sagt att världen och dess innevånare har en oändlig skuld att betala till dom som säger sig äga världen. När du tjänar pengar så tjänar du egentligen ingenting, du samlar bara ihop en andel av den kollektiva skuld som alla människor har gentemot de som säger sig äga världen. När du då har samlat ihop en del av denna skuld, då kan du gå till en affär och köpa ut den mat och de saker du behöver för ditt uppehälle. Detta går att göra eftersom när du har pengar så står affären i skuld till dig. Och affären i sin tur behöver pengar för att köpa råvaror och andra saker från grossister och andra producenter, betala hyra osv. De måste också betala av det lån de har från banken då de köpte lokalerna och all materiel som krävs för att driva företag. De måste också hävda sig i konkurrensen med andra företag och kräva in mer av den kollektiva skulden för att inte gå bankrupt. Detta innebär att alla företag inom civilisationen är tvingade att öka sin produktion för att inte gå omkull.
§28. Då civilisationen påstår sig äga alla resurser i hela världen så blir skulden oändlig. Detta betyder att allt företagande inom civilisationen måste sträva mot oändlig tillväxt, annars kommer det ekonomiska systemet att kollapsa och alla kommer att svälta ihjäl. Samtidigt så innebär den oändliga ekonomiska tillväxten inom civilisationen, ett oändligt utnyttjande av planetens resurser. Civiliastionen är därför tvingad att förstöra planeten för att inte rasera sin egen ekonomi.
Omkullkastningen
§29. Naturen fungerar som en bank med en biologisk form av tillväxt. Världens alla varelser sparar upp föda i sina kroppar, varje varelse lever på andra varelser som blir föda åt några andra och så vidare. Det som får denna ekonomi att fungera är den biologiska mångfalden. Mångfalden är som den infrastruktur som bygger upp hela den biologiska ekonomin. Ifall mångfalden skulle raseras så skulle också denna bank bli bankrupt och när det inträffar så kommer allt liv att dö ut. Vi har att tacka alla varelser på den här planeten för att vi också ska kunna leva här. Maskarna omvandlar sand och jord till mineraler som sugs upp av växter som i sin tur äts av människor och djur, djur som ger mat till både människor och djur. Människan har sedan sin tillblivelse levt av denna naturliga tillväxt och har alltid följt naturens och djurens cykler och vandringar. I ekonomiska termer kan man säga att människan levde i 'balans' med naturen.
§30. När denna kultur låste in resurserna och skapade sin skuldekonomi så reverserades detta. Istället för att människan levde i balans så börjde denna kultur att övertrassakera den naturliga ekonomin. Vilket i praktiken betyder att den har som princip att äta upp den biologiska infrastruktur som den naturliga tillväxten baseras på. Så desto större tillgångar som civilisationen samlar till sig, desto mer försvinner av den naturliga mångfalden och desto svårare blir det för alla varelser i världen att klara sig. När eller om den biologiska mångfalden försvinner till en viss gräns, då finns det inte längre någon möjlighet att återvända till en balanserad naturekonomi och då är vi dömda till underång.
§31. Detta är vad författarna till berättelsen om syndafallet troligen menade. De förstog att ingen kan leva utöver sina tillgångar särskilt länge. Till slut kommer tillgångarna att ta slut och då kommer man att få svälta.
§32. Detta är dock inte den enda reverseringen som skedde där nere i tvåflodslandet, eller som fortsätter att hända över snart nästan hela världen. Genom att låsa in tillgångarna så gjorde sig denna grupp människor i princip sig själva till gudar över världen. Detta är en dödssynd inom Kristendom, Islam och Judendom och kallas för den värsta synden av dom alla, för den visar på en stolthet och en styvnackad inställning som gör sig omöjlig med alla.
§33. Inlåsningen av världen åstadkom en tänkt oändlig ekonomisk skuld för världen inför civilisationen, men det åstadkom också en oändlig moralisk skuld för dessa människor gentemot skaparen av allt liv. Detta betyder att de civiliserade människorna hamnar i ett djupt och tragiskt etiskt dilemma, där de försöker att komma fram till hur de ska kunna leva som gudar och samtidigt leva i dödssynd. Det leder till en falsk rättfärdighet där man blir lagisk, man håller sig helt till lagen oavsett om det är bra eller dåligt för människan. Allting som människor gör kommer att dömas enligt lagen och lagiskheten. Å ena sidan kommer man att säga att människan kan bli odödlig - som gudarna - men å andra sidan kommer man att säga att människan är djupt korrupt, en rutten och vidrig varelse. En förbannad varelse, en förbannad ras, som förstör världen och som dödar allt i sikte. Med föreställningen att människan är en förbannad så började man också att bedriva kampanjer för att "utrota roten till all ondska" som skulle då finnas bland sk häxor och häxkarlar. Om vi tycker att detta som dom gjorde på den tiden var baserat i skrock och religiösa föreställningar som inte hör hemma i en modern tid, tänk då om. Idag må vi kanske inte bränna folk på bål, men människor får ändå sina liv förstörda i andra typer av häxjakter.
Moralisk skuld
§34. Vi jagar efter fel på människor ideligen. Vi upplever det som att människor är ondskefulla och att det inte går att lita på någon. Det enda vi tror oss kunna lita på därför är lagen och lagen fungerar som ännu ett sätt att finna fel och fördöma varandra på. Människor drar varandra inför domstol för de ringaste av förseelser. Hatet som verkar finnas hos människor gentemot människan är väldigt tydligt. Man behöver ju bara läsa några rader på olika internetforum så ser man att där finns ständigt föraktet och hånet och viljan att göra sig lustig på andras bekostnad och dra ner varandra och förödmjuka varandra. Ständigt med påståendet att "folk borde lära sig nån gång", "folk borde veta hut", "folk borde fan skärpa sig", "folk är dumma i huvet" och så vidare. Alla de TV program som vi verkar tycka så mycket om idag handlar mycket om just förnedring och bestraffning.
§35. Civilisationen har kommit att bygga på föreställningen att människans "natur" är syndig, korrupt, självisk, elak, ogudaktig, ondskefull, dum, småaktig, arrogant och så vidare. Det finns nästan ingen gräns för hur mycket som civilisationen förbannar den "mänskliga naturen". Det är "den mänskliga naturen" som får skulden för allting som blev fel med civilisationsbyggandet.
§36. Varje minsta förseelse kan för oss vara ett tecken på att personen i fråga inte går att lita på, att det är en ond varelse vi har att göra med. För minsta förseelse måste vi be om ursäkt hundra gånger och verkligen visa att vi inte planerar onda dåd bakom ryggen på varandra. Men samtidigt fungerar tron att människan är ond i riktning av att människan blir ond, för detta får ju hela tiden fungera som grundläggande förklaring på varför saker inte "är som dom ska" eller varför människor "inte gör det dom ska göra". Så minsta förseelse blir till en möjlighet till anklageri, felfinnande, prata elakt bakom ryggen på varandra. Det leder till att människor drömmer om att ta ut hämnd på varandra, för allting förklaras ju med att det gjordes av ren ondska, därför så måste varje minsta förseelse straffas och människors hjärtan 'blir hårda' och tänker ofta på hämnd och vilja förnedra och förstöra andras liv. Reglerna blir därför allt för den civiliserade människan, utan lagen så tror denne att då skulle människan direkt falla ner i en djup avgrund av råhet och barbari. Det är därför väldigt svårt för en civiliserad person att lita på någon annan, man vill ogärna låna ut eller dela med sig något till någon annan, av rädsla för att den personen kommer att svika. Man kanske till och med försigår denna tanke att andra kommer svika, så istället sviker man själv andra och lever helt för sig själv istället och försöker inte ens att inleda någon sådan relation med andra.
§37. När Kain, Adams son, mördade Abel, så gjorde han detta av raseri mot Abel. Varpå i historien så deklarerade Gud att Kain skulle bli hämnad sjufalt. Därefter deklarerades att hans son skulle bli hämnad sjufalt sjuttio gånger. Detta är troligen ursprunget till den berättelsen. Den moraliska skulden den civiliserade människan har till livets skapare är oändligt, den civilisation som han skulle bygga skulle ju bli ett paradisiskt tempel, men istället blev det en korruptionshärd och ett sytem som förslavar och förstör världen. Efterhand började människorna i civiliastionen att tro att det fanns en förbannelse bland dem och småningom kom det att tro att förbannelsen var inbyggd i människans natur från första början.
Lösningen
§38. Det hör till civilisationens sätt att se på sin egen utveckling att lösningen på alla dessa problem bara kan ske inom de villkor som civilisationen själv ställt upp. Dvs fortsätta i samma riktning. Bygga fler datorer, skriva fler lagar, bygga fler domstolar, anställa mer poliser, anställa mer socialarbetare, donera mer pengar till välgörenhet, hoppas på att teknologiska framsteg kan göra att civilisationen blir miljövänlig.
§39. Men enligt denna analys (inspirerad av Quinn) så är civilisationen av princip ett system som agerar som en antagonist mot naturen och världen. Den är ett system som bryter ner världen i beståndsdelar, utan någon hänsyn till den naturliga tillväxten och äter upp det. Det är som en gigantisk kvarn som maler ner hela världen och bara lämnar extrementer och skräp efter sig. Att tro att det räcker med att städa upp det skräpet för att leva balanserat är inte förnuftigt.
§40. Lösningen är därför att lämna civilisationen. Men det innebär ett för många oöverstigligt problem. Hur lämnar man något som man är så djupt beroende av? Återigen, detta beror på civilisationens form av ekonomi, att den fungerar så att den skuldsätter alla och tvingar alla att arbeta för den. Därför borde lösningen vara att bli kvitt denna skuld gentemot civilisationen, och som jag ser det så skulle detta kunna åstadkommas med hjälp av nya banker som kan låna ut pengar till personer som ämnar lämna civilisationen. Dessa banker skulle kunna finansieras med hjälp av donationer och statliga anslag för nya och kreativa miljövängliga projekt. Pengarna som dessa banker då lånar ut får man låna om man går med på att ens verksamhet handlar om att lämna civilisationen och skapa naturekonomier som lever i balans med den naturliga biologiska tillväxten. När man tar ett lån så får man ta lånet utan någon ränta, det enda man behöver betala tillbaka är det lån man tog. Man tar ett lån i denna bank i sådan storlek som ens skuld till civilisationen, alltså när man betalat av denna skuld utan någon ränta så är man helt och hållet ekonomiskt fri igen. Man kan då köpa mark via dessa banker av civilisationen, mark som då kommer användas som nya bosättningar i naturekonomier. Dessa samhällen arbetar därför med att göra sig av med skulden inför civiliastionen och när dom gjrot det så är dom fria och har helt lämnat civilisationen bakom sig. När detta sker i större skala, då kan låsmekanismen på civilisationen börja öppnas.
§41. Då återställs den naturliga balansen igen, det system som presterar den moraliska skulden kommer att upphävas och det system som presterar den ekologiska förstörelsen kommer att upphöra att finnas till och naturens och människans sår kan börja läka efter denna mardröm.
§2. Våra religioner vittnar om en katastrofal händelse någon gång i forntiden som ledde till att människorna "föll in i synd". Det handlar om en förbannelse som drabbade människorna och som våra religioner därefter försöker att rädda oss från. Alla har hört berättelsen om syndafallet, om Adam och Eva i lustgården. Det är en välkänd berättelse för att den förklarar för oss vad som kan ha gått fel där någon gång för länge sedan då våra förfäder gjorde något strängt förbjudet och som en konsekven så blev människorna tvingade att arbeta jorden i sitt anletes svett och de blev hämndgiriga och mordiska (Se berättelsen om Kain och Abel).
§3. Men vad var det egentligen som hände där för länge sedan som har drabbat hela mänskligheten och vars effekter vi känner av än idag. Vi kommer inte att kunna förstå berättelsen om förbannelsen om vi inte börjar läsa dessa texter från ett annat perspektiv än så som dom traditionellt uppfattats. Jordbruk är inte något som i sig är påtvingat människan för att kunna leva. Vi vet ju av naturfolken att det finns många slags sätt att leva på och skaffa sig föda och det behöver inte involvera jordbruk. Så varför beskriver texterna därför att människorna blev tvingade till att arbeta med jordbruk i sitt anletes svett? Svaret på den frågan är troligen att de utvecklat en ny slags ekonomi som tvingar dom till att arbeta med jordbruk. Dock förklarar det inte riktigt varför det skulle vara en förbannelse. Religiösa personer arbetar ju ofta med just jordbruk och menar att berättelsen ska förstås som att människan redan gjort bort sig och nu är det helt enkelt hennes plikt att arbeta på fälten och att det är det straff som människan får ta för att hon förbröt sig där en gång i tiden. På liknande sätt har man vänt på berättelsen om förbannelsen. Kunskapen om gott och ont var förbjuden, men, resonerar de religiösa, detta inledde helt enkelt människans tillblivelse på jorden och att det nu inte finns något sätt att upphöra med denna kunskap, utan snarare sprida den, förstärka den! - trots att den var förbjuden!
§4. Men vad är kunskapen om gott och ont? Och vad handlade förbannelsen om? Och varför blev människorna tvugna att arbeta med just jordbruk efter förbannelsen? Varför blev dom inte bestraffade med att bli fiskare eller jägare? Om man ska läsa berättelsen enligt hur de som följer de Abrahamitiska religionerna menar att den ska tolkas, då skulle det ju omöjligen kunna finnas några människor som sysslade med något annat än jordbruk i världen! Om jordbruk inledde människans tillblivelse på jorden - att hon blev nedsänkt till jorden på grund av sitt brott och tvingad att på jorden bruka den i sitt anletes svett, hur kan det isåfall vara möjligt att det ändå finns folk som inte sysslar med jordbruk? Det är inte möjligt, den traditionella uppfattningen om syndafallet är därför inte korrekt. Vi måste läsa berättelsen på ett annat sätt.
§5. Detta är mitt perspektiv (inspirerat av Ishmael och Min Ishmael) av vad syndafallet handlar om, varför det var just jordbruk som blev straffet för 'synden' att äta från kunskapens frukt på gott och ont.
§6. Föreställ dig att detta skulle ske nu idag istället för länge sedan. Vi vet idag att det finns många olika slags folkslag i världen som inte är civiliserade och som inte sysslar med jordbruk. Låt oss säga att civilisationen i denna berättelse inte ännu kommit till utan att världen är istället befolkad med olika stamfolk som lever på att jaga, fiska, odla grödor i mindre skala, osv. Men hos en stam, som vi kan kalla för K, började något ännu okänt för världen att hända.
§7. Denna stam började att odla mer resurser än vad den behövde. Dess ledare började med att se till att medlemmarna planterade mer grödor för skörden och ökade på produktionen av resurserna och såg till att de också arbetade mer på fälten för att skaffa hem mer grödor. Genom att man ville öka på tillväxten av grödorna så blev det dock mer arbete att göra för dom som planterade grödor. Men, kanske man tänkte, om man får mer att äta så kanske det är värt att arbeta lite mer och plantera lite mer mat. Dock är det inte lika självklart att förstå varför de började producera mer mat än vad de kunde äta. Vi kan aldrig så noga veta vad exakt dom tänkte, men vi kan veta hur folk kom att tänka senare. Med denna livsstil att producera mer mat än vad man behövde, men det kräver också mer arbete. Så efter ett tag så ser ledarna att folket ligger och latar sig ute på fälten, de arbetar inte utan sitter och pratar och verkar inte vilja göra nånting. De tar också hem och äter av den mat som dom odlar vilket drar ner produktionen.
"Varför arbetar ni inte" frågar ledarna.
"Varför ska vi arbeta, vi har ju mer än tillräckligt med mat. Vi hade tillräckligt med mat innan vi började med detta hårda arbete men nu får vi ju inte tid för något annat än att arbeta, och för vad? Vi äter ju lika mycket mat som vi gjorde innan. Låt oss återgå till att leva så som vi gjorde förut så slipper vi detta betungande arbete." svarade arbetarna.
Ledarna såg dock på saken annorlunda, genom att de producerat mer än vad de kunde konsumera så hade folket fyllt skafferierna med mat och kanske hade ledarna vid denna tidpunkt börjat göra sig ett namn för sina rikedomar. De var inte beredda att återgå till balanserad livsföring och bara producera så mycket mat som man behöver.
"Hur ska vi göra" frågade en av ledarna "folk vill inte arbeta längre, dom har återgått till sina traditionella sätt och odlar bara så pass mycket som dom behöver, hur ska vi få dom att sluta äta upp maten som dom producerar?"
"Och hur ska vi kunna få dom att arbeta, nu sitter dom ju bara och latar sig på fälten?"
En av dem kom då på "Vi låser in maten i lador"
"Vad ska det tjäna till" sa dom andra "dom kommer ju bara att bryta sig in i ladorna och ta maten som förut"
"Vi rekryterar vakter från arbetarna som kan vakta maten" sa då någon
"Men hur ska vi få dom att vakta och inte sitta och slå dank med dom andra eller rent av börja ta maten själva?"
"Vi ger dom uppdraget att vakta maten och i gengäld så behöver de inte arbeta på fälten. Vi ger dom en viss mängd mat, uppmätt i något förhållande till hur mycket de arbetar med att vakta"
"Då kommer ju dom andra att svälta ihjäl om all maten blir inlåst"
"Nej ni förstår inte" log denne "vi gör samma sak med dom som arbetar på fälten. Om dom arbetar så får dom mat, men dom som inte arbetar får gå hungriga. Vi ger tillbaka mat i proportion till så pass mycket som dom arbetar."
"Det kommer dom aldrig att gå med på" svarade de andra.
"Om dom går med på det eller inte spelar ingen roll, dom blir tvingade att arbeta vare sig dom vill eller inte. Om dom inte ska svälta ihjäl så måste dom arbeta."
"Det kommer aldrig fungera" svarade de andra.
§8. Men underligt nog så fungerade det. Det fungerade över förväntan. Genom att låsa in maten så fick ledarna absolut kontroll över de arbetande. Ledarna kunde på detta sätt bestämma arbetstakten och den mängd mat som skulle produceras och genom att göra det så kunde de öka på sina rikedomar något enormt. Detta ledde till en totalitär form av jordbruk och det är detta som är grundprincipen för civilisationens ekonomiska framfart. På detta sätt kunde ledarna både få kontroll över arbetarna och över produktionen av mat och detta ledde till en ny form av intern handel mellan arbetande inom civiliastionen, en marknad med ett monetärt system. Pengar är dock inte unikt för civilisationen, men den slags ekonomi som vi använder pengar i är unik för civilisationen. Mer om det senare.
§9. Genom att denna stam nu kunde producera mer mat än vad den behövde så kunde den också börja att rekrytera arbetare från andra närbelägna stammar. Vissa mer fattiga stammar var förmodligen glada över att kunna arbeta för denna stam då de genom extra arbete kunde öka på sin egen tillgång på mat.
§10. Men redan vid denna tidpunkt började förmodligen problemen att hopa sig. Det var förmodligen inte alla som var vänligt inställda till att resurserna skulle vara inlåsta på det här sättet, så vakterna var tvugna att öka i styrka och det var tvunget att ledarna upphöll ordningen och förbjöd med stränga straff människor från att ta mat från magasinen.
§11. Eftersom denna kultur växte så kom olika delar att producera olika slags mat och för att kunna skaffa sig den slags mat som producerades i en annan del så blir man tvingen att idka byteshandel. Men snart nog kom ledarna att se att denna interna form av byteshandel bröt ner den kontroll som de hade över produktionen och arbetarna. Vissa kunde till exempel göra samma sak och dela med sig av sin matranson till dom som arbetade åt sig själva. Vakter kunde börja mutas för att öppna upp magasinen och liknande.
Till sist blev alla dessa problem för mycket så ledarna var tvugna att göra något.
"Människorna verkar inte bry sig om det vi försöker göra" sade ledarna till varandra "de gör som dom själva vill istället, de mutar vakterna och går in i magasinen. De tar också mat av varandra. Det verkar som att det vi försökt göra har lett till ett kaos. Vi måste göra något"
"Ja, vi avbryter detta, vi låser upp magasinen och lämnar detta sätt att leva på. Folk mår inte bra av detta." tyckte en av dom.
"Jag har fått enorma rikedomar tack vare detta system, jag tänker inte låta det upphöra" sade då en annan "Vi måste kunna få arbetarna att fortsätta arbeta och göra det utan att bråka och att dom håller sig till den ordning som vi har bestämt."
"Men hur ska vi göra det, folk är ju i uppror!"
"Vi behöver stifta en ordning för hur människor ska göra och så bestraffar vi dom som inte gör som vi säger."
"Det är grymt" sade någon
"Det är nödvändigt, vad ska vi säga till alla, att vi gjort ett misstag? Och är du beredd att ge upp dina fördelar kanske? Vill du hellre kanske hamna på fälten själv och arbeta tillsammans med slavarna?"
Det ville han förståss inte "så hur ska vi göra detta och få dom att tro på oss?"
"Vi får instifta ett ämbete särskilt för att uppehålla denna ordning, en härskare med rätt att bestraffa! Vi tecknar ner bestämmelser och säger att dessa bestämmelser är härskarens vilja, den som inte följer bestämmelserna kommer att bli fiende med honom och därför med hela samhället."
§12. Och så kom de fram till var att skapa ett kungaämbete och stiftade lagar. Lagarna kom att fungera på samma sätt som ransoneringen av mat, när det gällde vad man inte fick göra så förklarade lagarna hur detta beteende skulle bestraffas och enligt samma princip som ransoneringsprincipen så utmättes därför straff i proportion till vad personen hade gjort. Alltså öga för öga och tand för tand. Den som gjorde emot vad lagen påbjöd fick ställa sig inför kungen och denne fick då bestämma utifrån lagarna brottets art och hur det skulle bestraffas.
§13. Om någon stal från någon så skulle detta straffas med att han fick böta med en del av hans matranson. Den som tog någon annans fru fick böta med matranson. Den som slog någon annan fick böta med ranson.
§14. Men ledarna kom snart att se att det verkade som att denna form av avskräckning inte räckte, så man började att göra bestraffningarna allt grymmare. Istället för att bara böta i ransonering så började man med kroppsstraff. Om någon stal då skulle den personen få sin "tjuvaktiga" hand avhuggen. När detta inte heller verkade räcka att vara tillräckligt avskräckande då började man med dödsstraff. Om man tog något som tillhörde någon annan, om man skadade någon annan eller dennes egendom så fick den personen böta med sitt liv. Om någon inte gjorde sitt arbeta på fälten så blev man piskad.
§15. Detta system verkade tillräckligt för att man skulle kunna säga att man hade ett system för sin nya ordning, men fortfarande kom nya problem fram.
"Folket undrar varför de måste bli bestraffade och de undrar hur det kommer sig att vår härskare får göra såhär"
"Vad tycker folket"
"Det verkar vara som dom viskar om vem denne härskare egentligen är som kan göra på det här sättet"
"Då måste vi förekomma dem. Vi får säga att denne härskare är gudomlig, därav så kan dom inte argumentera mot oss."
"Men hur ska de kunna tro att han är gudomlig?"
"Vi måste skapa sådana förutsättningar som kan få människorna att tro att han är gudomlig"
"Vad ska vi då göra?"
"Vi får låta honom demonstrera sin förmåga att kriga mot andra folk och vi sätter upp ett projekt att bygga ett tempel särskilt för honom. Detta borde fungera som ett starkt tecken för folket att han är gudomlig och då vågar dom inte längre kritisera eller ifrågasätta."
§16. Sagt och gjort, de började alltså med tempelkonstruktionerna. Bland de äldsta tempel som vi finner i världen är pyramiderna. Dessa fungerade som gravkammare åt deras faraoner som befolkningen såg som gudomliga. Moderna utgrävningar har också visat att Egyptierna inte var behandlade som slavar åt faraonen, utan att de faktiskt var lönearbetare och fick sina egna gravar.
§17. Så till berättelsen om syndafallet. Enligt Bibeln så föll människan i synd när hon åt av kunskapens frukt på gott och ont och som straff fick hon bli jordbrukare och slita på fälten. Nu har vi en tänkbar bild över vad denna förbannelse handlar om. Kunskap om gott och ont kan vara detsamma som att utmäta straff och belöning. De som arbetade för härskaren blev belönade medan de som inte arbetade eller tog mat utan att arbeta för härskaren blev bestraffade. Detta är en bild av vad gott och ont betyder. Att få en belöning är gott och att bli bestraffad är ont, den som då kan sägas äga kunskapen om vem som ska bli belönad respektive bestraffad är därför härskaren.
§18. Detta indikerar att berättelsen om syndafallet kan ha skrivits av en annan närbelägen stam som fick tjäna som en förklaring på hur det kom sig att dessa människor måste slita ute på fälten som om de skulle vara bestraffade av gudarna/Gud/Elohim. De kanske också ständigt talade om vad som är rätt att göra (följa kungens lagar) och vad som är fel att göra (bryta mot kungens lagar) och därför kanske det kom att ses som att dessa människor hade tagit något från gudarna.
§19. Ett folk som lever så att säga, i det fria, blir ju endast belönade eller bestraffade av gudarna. Vissa dagar finns det gott om mat, andra dagar finns det ont om mat. För detta folk som skrev denna berättelse så kan det varit så att de därför stulit denna kunskap från gudarna och det är därför som dom fallit in i sin synd.
Det ekonomiska systemet
§20. Som jag skrev tidigare så fungerade denna kulturs ekonomi genom att låsa in resurserna. På detta sätt så kunde de öka produktionen av mat och producera mer mat än vad de behövde. Men idag verkar det som att vi har gått över ännu en gräns där vi helt enkelt inte kan sluta producera mer mat än vad vi behöver för att kunna ha ett uppehälle.
§21. Anledningen till detta ligger också i resursmonopolet som civilisationen har som grundprincip och det är detta som tvingar civilisationen att exploatera och tömma planeten på resurser. För att förstå vad detta betyder i ekonomiska och ekologiska termer så ska jag beskriva en liknelse för vi behöver först förstå vad pengar är för något. Pengar var som jag skrev inte något unikt för civilisationen. Amerikanska Indianer använde sig också av något som liknade pengar, stenar, pärlor, snäckskal och liknande. Civiliserade människor verkar tycka att detta är ett barnsligt och ignorant system. Vi har "det rätta" systemet, med vår marknadsekonomi anser vi. De flesta verkar också tro att pengar är papper som beskriver ett värde, att ha mycket pengar betyder för dom flesta att vara rik. Detta är, som jag ska beskriva, inte riktigt rätt.
§22. Föreställ dig att du är en naturmänniska, du har precis varit ute och jagat med dina vänner och ni kommer hem till era familjer igen. Ni har tagit med er resultatet av en lyckat jakt, två stycker hjortar och några fåglar. I närheten till er stam så finns det en annan stam som ni har en god relation till. Den stammen livnär sig dock mest på vete och majs som de odlar på olika ställen i sitt territorium. Nu råkar det hända sig att ett par från den stammen är och hälsar på och de har behov av lite av det kött som ni har tagit med er hem från jakten. De är villiga att byta med er med en viss mängd majs och korn om de kunde få lite av ert kött. Ni resonerar om saken och ni kommer fram till att ni också skulle kunna behöva mer majs och korn. Problemet är bara att det är ännu inte tid för att skörda och köttet kommer inte att hålla sig särskilt länge, dessutom så skulle den andra stammen behöva kött nu. Så hur ska ni lösa detta problem.
§23. Svaret blir att den andra stammen ger er ett antal föremål som får symbolisera den mängd vete och majs som ni vill ha av den andra stammen. Låt oss säga att dessa föremål är 5 stycken snäckor. Ni kommer överens om att varje snäcka representerar en säck vardera med vete och majs. Så kan bytet ske, ni lämnar över den del av köttet ni kommit överens om, de andra lämnar er och återvänder hem till sitt. Snart blir det dags för skörd och när skörden är gjord så kan ni gå till den andre stammen och visa dessa snäckor. I utbyte mot snäckorna så får ni den andel av skörden som ni bestämt tidigare. Ni lämar ifrån er snäckorna och kan sedan gå hem med maten.
§24. Med andra ord, snäckorna är föståss detsamma som den valuta som ni använde er av i denna byteshandel. Detta betyder att pengar representerar inte något av värde, utan de representerar en skuld. När ni kommer med snäckorna till den andra stammen så visar ni dom den skuld som de har till er.
§25. Pengar i vår marknadsekonomi fungerar på samma sätt. Siffrorna på sedlarna representerar inte ett värde, utan en skuld till den som tillfälligt lånar ut resurserna.
§26. När ledarna för det begynnande system vi kallar civilisation låste in resurserna så gjorde dom något hitintills okänt. Genom att låsa in resurserna så deklararede de i princip att de äger världen. Och eftersom civilisationen (och dess representanter) "äger" världen så blir alla som lever i världen automatiskt satta i skuld till civilisationen. Denna skuld blir ju med tanke på att civilisationen försöker att bli evig, också en oändlig skuld. När du arbetar och "tjänar" pengar så har du egentligen inte tjänat någonting. Det du istället har gjort är att du har arbetat av en viss mängd av din oändliga skuld till civilisationen. Vi kan föreställa oss detta i en dialog mellan en arbetare och en arbetsgivare.
"Nu har jag arbetat för dig och nu skulle jag vilja ha det du är skyldig mig"
"Förvisso så är överenskommelsen att du ska få pengar, men jag är inte skyldig dig någonting. Faktum är att du är skyldig mig. Genom att jag äger resurserna för ditt uppehälle så är det faktiskt du som är skyldig mig din arbetsinsats. Därför, här har du pengarna vi kom överens om, så nu är vi kvitt."
§27. Pengarna representerar därför inget eget värde, utan representerar den skuld som arbetarna har inför ägarna av resurserna. Detta betyder som sagt att världen och dess innevånare har en oändlig skuld att betala till dom som säger sig äga världen. När du tjänar pengar så tjänar du egentligen ingenting, du samlar bara ihop en andel av den kollektiva skuld som alla människor har gentemot de som säger sig äga världen. När du då har samlat ihop en del av denna skuld, då kan du gå till en affär och köpa ut den mat och de saker du behöver för ditt uppehälle. Detta går att göra eftersom när du har pengar så står affären i skuld till dig. Och affären i sin tur behöver pengar för att köpa råvaror och andra saker från grossister och andra producenter, betala hyra osv. De måste också betala av det lån de har från banken då de köpte lokalerna och all materiel som krävs för att driva företag. De måste också hävda sig i konkurrensen med andra företag och kräva in mer av den kollektiva skulden för att inte gå bankrupt. Detta innebär att alla företag inom civilisationen är tvingade att öka sin produktion för att inte gå omkull.
§28. Då civilisationen påstår sig äga alla resurser i hela världen så blir skulden oändlig. Detta betyder att allt företagande inom civilisationen måste sträva mot oändlig tillväxt, annars kommer det ekonomiska systemet att kollapsa och alla kommer att svälta ihjäl. Samtidigt så innebär den oändliga ekonomiska tillväxten inom civilisationen, ett oändligt utnyttjande av planetens resurser. Civiliastionen är därför tvingad att förstöra planeten för att inte rasera sin egen ekonomi.
Omkullkastningen
§29. Naturen fungerar som en bank med en biologisk form av tillväxt. Världens alla varelser sparar upp föda i sina kroppar, varje varelse lever på andra varelser som blir föda åt några andra och så vidare. Det som får denna ekonomi att fungera är den biologiska mångfalden. Mångfalden är som den infrastruktur som bygger upp hela den biologiska ekonomin. Ifall mångfalden skulle raseras så skulle också denna bank bli bankrupt och när det inträffar så kommer allt liv att dö ut. Vi har att tacka alla varelser på den här planeten för att vi också ska kunna leva här. Maskarna omvandlar sand och jord till mineraler som sugs upp av växter som i sin tur äts av människor och djur, djur som ger mat till både människor och djur. Människan har sedan sin tillblivelse levt av denna naturliga tillväxt och har alltid följt naturens och djurens cykler och vandringar. I ekonomiska termer kan man säga att människan levde i 'balans' med naturen.
§30. När denna kultur låste in resurserna och skapade sin skuldekonomi så reverserades detta. Istället för att människan levde i balans så börjde denna kultur att övertrassakera den naturliga ekonomin. Vilket i praktiken betyder att den har som princip att äta upp den biologiska infrastruktur som den naturliga tillväxten baseras på. Så desto större tillgångar som civilisationen samlar till sig, desto mer försvinner av den naturliga mångfalden och desto svårare blir det för alla varelser i världen att klara sig. När eller om den biologiska mångfalden försvinner till en viss gräns, då finns det inte längre någon möjlighet att återvända till en balanserad naturekonomi och då är vi dömda till underång.
§31. Detta är vad författarna till berättelsen om syndafallet troligen menade. De förstog att ingen kan leva utöver sina tillgångar särskilt länge. Till slut kommer tillgångarna att ta slut och då kommer man att få svälta.
§32. Detta är dock inte den enda reverseringen som skedde där nere i tvåflodslandet, eller som fortsätter att hända över snart nästan hela världen. Genom att låsa in tillgångarna så gjorde sig denna grupp människor i princip sig själva till gudar över världen. Detta är en dödssynd inom Kristendom, Islam och Judendom och kallas för den värsta synden av dom alla, för den visar på en stolthet och en styvnackad inställning som gör sig omöjlig med alla.
§33. Inlåsningen av världen åstadkom en tänkt oändlig ekonomisk skuld för världen inför civilisationen, men det åstadkom också en oändlig moralisk skuld för dessa människor gentemot skaparen av allt liv. Detta betyder att de civiliserade människorna hamnar i ett djupt och tragiskt etiskt dilemma, där de försöker att komma fram till hur de ska kunna leva som gudar och samtidigt leva i dödssynd. Det leder till en falsk rättfärdighet där man blir lagisk, man håller sig helt till lagen oavsett om det är bra eller dåligt för människan. Allting som människor gör kommer att dömas enligt lagen och lagiskheten. Å ena sidan kommer man att säga att människan kan bli odödlig - som gudarna - men å andra sidan kommer man att säga att människan är djupt korrupt, en rutten och vidrig varelse. En förbannad varelse, en förbannad ras, som förstör världen och som dödar allt i sikte. Med föreställningen att människan är en förbannad så började man också att bedriva kampanjer för att "utrota roten till all ondska" som skulle då finnas bland sk häxor och häxkarlar. Om vi tycker att detta som dom gjorde på den tiden var baserat i skrock och religiösa föreställningar som inte hör hemma i en modern tid, tänk då om. Idag må vi kanske inte bränna folk på bål, men människor får ändå sina liv förstörda i andra typer av häxjakter.
Moralisk skuld
§34. Vi jagar efter fel på människor ideligen. Vi upplever det som att människor är ondskefulla och att det inte går att lita på någon. Det enda vi tror oss kunna lita på därför är lagen och lagen fungerar som ännu ett sätt att finna fel och fördöma varandra på. Människor drar varandra inför domstol för de ringaste av förseelser. Hatet som verkar finnas hos människor gentemot människan är väldigt tydligt. Man behöver ju bara läsa några rader på olika internetforum så ser man att där finns ständigt föraktet och hånet och viljan att göra sig lustig på andras bekostnad och dra ner varandra och förödmjuka varandra. Ständigt med påståendet att "folk borde lära sig nån gång", "folk borde veta hut", "folk borde fan skärpa sig", "folk är dumma i huvet" och så vidare. Alla de TV program som vi verkar tycka så mycket om idag handlar mycket om just förnedring och bestraffning.
§35. Civilisationen har kommit att bygga på föreställningen att människans "natur" är syndig, korrupt, självisk, elak, ogudaktig, ondskefull, dum, småaktig, arrogant och så vidare. Det finns nästan ingen gräns för hur mycket som civilisationen förbannar den "mänskliga naturen". Det är "den mänskliga naturen" som får skulden för allting som blev fel med civilisationsbyggandet.
§36. Varje minsta förseelse kan för oss vara ett tecken på att personen i fråga inte går att lita på, att det är en ond varelse vi har att göra med. För minsta förseelse måste vi be om ursäkt hundra gånger och verkligen visa att vi inte planerar onda dåd bakom ryggen på varandra. Men samtidigt fungerar tron att människan är ond i riktning av att människan blir ond, för detta får ju hela tiden fungera som grundläggande förklaring på varför saker inte "är som dom ska" eller varför människor "inte gör det dom ska göra". Så minsta förseelse blir till en möjlighet till anklageri, felfinnande, prata elakt bakom ryggen på varandra. Det leder till att människor drömmer om att ta ut hämnd på varandra, för allting förklaras ju med att det gjordes av ren ondska, därför så måste varje minsta förseelse straffas och människors hjärtan 'blir hårda' och tänker ofta på hämnd och vilja förnedra och förstöra andras liv. Reglerna blir därför allt för den civiliserade människan, utan lagen så tror denne att då skulle människan direkt falla ner i en djup avgrund av råhet och barbari. Det är därför väldigt svårt för en civiliserad person att lita på någon annan, man vill ogärna låna ut eller dela med sig något till någon annan, av rädsla för att den personen kommer att svika. Man kanske till och med försigår denna tanke att andra kommer svika, så istället sviker man själv andra och lever helt för sig själv istället och försöker inte ens att inleda någon sådan relation med andra.
§37. När Kain, Adams son, mördade Abel, så gjorde han detta av raseri mot Abel. Varpå i historien så deklarerade Gud att Kain skulle bli hämnad sjufalt. Därefter deklarerades att hans son skulle bli hämnad sjufalt sjuttio gånger. Detta är troligen ursprunget till den berättelsen. Den moraliska skulden den civiliserade människan har till livets skapare är oändligt, den civilisation som han skulle bygga skulle ju bli ett paradisiskt tempel, men istället blev det en korruptionshärd och ett sytem som förslavar och förstör världen. Efterhand började människorna i civiliastionen att tro att det fanns en förbannelse bland dem och småningom kom det att tro att förbannelsen var inbyggd i människans natur från första början.
Lösningen
§38. Det hör till civilisationens sätt att se på sin egen utveckling att lösningen på alla dessa problem bara kan ske inom de villkor som civilisationen själv ställt upp. Dvs fortsätta i samma riktning. Bygga fler datorer, skriva fler lagar, bygga fler domstolar, anställa mer poliser, anställa mer socialarbetare, donera mer pengar till välgörenhet, hoppas på att teknologiska framsteg kan göra att civilisationen blir miljövänlig.
§39. Men enligt denna analys (inspirerad av Quinn) så är civilisationen av princip ett system som agerar som en antagonist mot naturen och världen. Den är ett system som bryter ner världen i beståndsdelar, utan någon hänsyn till den naturliga tillväxten och äter upp det. Det är som en gigantisk kvarn som maler ner hela världen och bara lämnar extrementer och skräp efter sig. Att tro att det räcker med att städa upp det skräpet för att leva balanserat är inte förnuftigt.
§40. Lösningen är därför att lämna civilisationen. Men det innebär ett för många oöverstigligt problem. Hur lämnar man något som man är så djupt beroende av? Återigen, detta beror på civilisationens form av ekonomi, att den fungerar så att den skuldsätter alla och tvingar alla att arbeta för den. Därför borde lösningen vara att bli kvitt denna skuld gentemot civilisationen, och som jag ser det så skulle detta kunna åstadkommas med hjälp av nya banker som kan låna ut pengar till personer som ämnar lämna civilisationen. Dessa banker skulle kunna finansieras med hjälp av donationer och statliga anslag för nya och kreativa miljövängliga projekt. Pengarna som dessa banker då lånar ut får man låna om man går med på att ens verksamhet handlar om att lämna civilisationen och skapa naturekonomier som lever i balans med den naturliga biologiska tillväxten. När man tar ett lån så får man ta lånet utan någon ränta, det enda man behöver betala tillbaka är det lån man tog. Man tar ett lån i denna bank i sådan storlek som ens skuld till civilisationen, alltså när man betalat av denna skuld utan någon ränta så är man helt och hållet ekonomiskt fri igen. Man kan då köpa mark via dessa banker av civilisationen, mark som då kommer användas som nya bosättningar i naturekonomier. Dessa samhällen arbetar därför med att göra sig av med skulden inför civiliastionen och när dom gjrot det så är dom fria och har helt lämnat civilisationen bakom sig. När detta sker i större skala, då kan låsmekanismen på civilisationen börja öppnas.
§41. Då återställs den naturliga balansen igen, det system som presterar den moraliska skulden kommer att upphävas och det system som presterar den ekologiska förstörelsen kommer att upphöra att finnas till och naturens och människans sår kan börja läka efter denna mardröm.
Sceptisk
Hur mycket penningar då? Per person/familj etc? Bara lite nyfiken.
De flesta kan väl redan idag fly civilisationen och bo på landet, i skogen i djungeln eller vad det än kan tänkas vara. Behövs väl inte så mycket pengar för det? (skolplikt kanske en anings svårt i Sverige men det går säkert att lösa för de med barn)
Vad är dina egna planer? Hur bor, jobbar lever du idag?
Hur mycket penningar då? Per person/familj etc? Bara lite nyfiken.
De flesta kan väl redan idag fly civilisationen och bo på landet, i skogen i djungeln eller vad det än kan tänkas vara. Behövs väl inte så mycket pengar för det? (skolplikt kanske en anings svårt i Sverige men det går säkert att lösa för de med barn)
Vad är dina egna planer? Hur bor, jobbar lever du idag?
Fridens Liljor
dokido
För att civilisationen ska kunna försvinna så måste ägarna till resurserna ge upp sitt resursmonopol. Om dom inte gör det så kommer kraften av det ekonomiska beroendet att tvinga vår ekonomi att radera ut allt liv på planeten. Om alla människor också skulle lämna civilisationen i en enda mängd, då skulle trycket på den biologiska ekonomin bli för stort och folk skulle helt enkelt svälta ihjäl. Sedan, är det särskilt troligt att dom som är rika bara skulle vilja lämna ifrån sig sina tillgångar? Det tror inte jag. Och med denna lösning så behöver dom inte heller 'bara' lämna ifrån sig sina tillgångar. Utan det kan bli en investering för framtida generationer.
Kallekula
Mina planer är just för stunden att beskriva civilisationssystemet och dess ekonomi och varför den förstör världen och förstör människors liv och får oss att tro att människan är en ond varelse som bara "förtjänar" att dö ut. För att få ett slut på den ekologiska krisen så räcker det inte med att bara fly civilisationen genom att flytta ut i jungeln. All mark är redan ägd av någon. Civilisationen är också så pass stor att dess tryck håller på att äta sig igenom hela den biologiska infrastrukturen. Så om vi vill se en framtid för våra barn så måste det finnas en allmän uppfattning kring vad problemet är och det måste därför också finnas en lösning. Alla kan som sagt var inte fly till skogs, det skulle dels irritera markägarna, och dels skulle det belasta naturekonomin alldeles för kraftigt. Nu när vi gjort oss beroende av totalitärt jordbruk så måste det finnas ett sätt att lämna det på ett ekologiskt hållbart sätt. För om alla skulle lämna civilisationen idag, då skulle nog dom bara svälta ihjäl.
För att civilisationen ska kunna försvinna så måste ägarna till resurserna ge upp sitt resursmonopol. Om dom inte gör det så kommer kraften av det ekonomiska beroendet att tvinga vår ekonomi att radera ut allt liv på planeten. Om alla människor också skulle lämna civilisationen i en enda mängd, då skulle trycket på den biologiska ekonomin bli för stort och folk skulle helt enkelt svälta ihjäl. Sedan, är det särskilt troligt att dom som är rika bara skulle vilja lämna ifrån sig sina tillgångar? Det tror inte jag. Och med denna lösning så behöver dom inte heller 'bara' lämna ifrån sig sina tillgångar. Utan det kan bli en investering för framtida generationer.
Kallekula
Mina planer är just för stunden att beskriva civilisationssystemet och dess ekonomi och varför den förstör världen och förstör människors liv och får oss att tro att människan är en ond varelse som bara "förtjänar" att dö ut. För att få ett slut på den ekologiska krisen så räcker det inte med att bara fly civilisationen genom att flytta ut i jungeln. All mark är redan ägd av någon. Civilisationen är också så pass stor att dess tryck håller på att äta sig igenom hela den biologiska infrastrukturen. Så om vi vill se en framtid för våra barn så måste det finnas en allmän uppfattning kring vad problemet är och det måste därför också finnas en lösning. Alla kan som sagt var inte fly till skogs, det skulle dels irritera markägarna, och dels skulle det belasta naturekonomin alldeles för kraftigt. Nu när vi gjort oss beroende av totalitärt jordbruk så måste det finnas ett sätt att lämna det på ett ekologiskt hållbart sätt. För om alla skulle lämna civilisationen idag, då skulle nog dom bara svälta ihjäl.
Jag vill bara göra ett tillägg. Jag vet att det kan hända att inramingen av att lägga upp en text på ett internetforum kanske inte alltid inspirerar den grad av trovärdighet som man skulle kunna få av att läsa en bok. Därför skulle jag vilja uppmuntra läsaren att ta reda på om de saker jag skriver om faktiskt stämmer i fakta utanför detta forum. Jag skulle också vilja rekommendera att ni läser Daniel Quinns böcker för att få en djupare genomgång av vad problemet faktiskt består i och hur djupt det är. Jag kommer också göra ett tillägg i orginalinlägget genom att numrera spalterna så att vi kan diskutera ingående de olika delarna av inlägget.
Mina planer är just för stunden att beskriva civilisationssystemet
Klart att alla idag inte kan göra det,som du säger. Lite oklart vad du egentligen menar i och för sig men menar du att samhället skulle gå miste om en stor tänkare om du gjorde det? För du kan göra det idag.
Ser du det som din uppgift att basunera ut detta och påverka andra att tänka i andra/dina banor?
Klart att alla idag inte kan göra det,som du säger. Lite oklart vad du egentligen menar i och för sig men menar du att samhället skulle gå miste om en stor tänkare om du gjorde det? För du kan göra det idag.
Ser du det som din uppgift att basunera ut detta och påverka andra att tänka i andra/dina banor?
Fridens Liljor
Det skulle inte räcka med att jag själv flyttade ut i skogen. Det skulle ju betyda att det är mitt fel att civilisationen förstör världen och alla människors liv. Men att världen förstörs är inte någon enskild persons fel. Utan beror som jag demonstrerar på det ekonomiska system som civilisationen bygger på. Det jag försöker göra här är bara min del i att försöka åtgärda det gemensamma problemet. Men det yttersta och avgörandra problemet är den kultur som håller alla människor i ett järngrepp av skuld.
Eftersom jag anser mig förstå problemet så ser jag det som min skyldighet att berätta för människor om detta problem. Ändå är det inte jag som har förstått detta problem ursprungligen, utan det är ett problem alla kan förstå. Den författare som gjort detta problem synligt och obestridligt är Daniel Quinn.
Det skulle förmodligen inte heller vara någon direkt lösning att "flytta ut i skogen". Dels äger människor från civilisationen skogen och dessutom så undrar jag vilken slags livsföring man skulla ha då när man är där ute i skogen. Lösningen måste handla om att lämna civilisationen stegvis, men att lämna civilisationen innebär att man börjar att låsa upp den blockad som civilisationen byggt upp kring världen och dess resurser. Alltså betyder att 'lämna civilisationen' att man förändrar de ekonomiska grunderna, från att ha civiliserad ekonomi baserat på oändlig skuld och tillväxt till att övergå till naturekonomi. Hur man därefter lever kan variera och behöver inte alls se ut som schablonbilden av någon eremit som odlat skägg och flyttat ut i en stuga i skogen. Om de portar som låser in världen skulle öppnas då kan vi leva bekvämt och komfortabelt, med den skillnaden att vi förstör inte den biologiska infrastrukturen.
Eftersom jag anser mig förstå problemet så ser jag det som min skyldighet att berätta för människor om detta problem. Ändå är det inte jag som har förstått detta problem ursprungligen, utan det är ett problem alla kan förstå. Den författare som gjort detta problem synligt och obestridligt är Daniel Quinn.
Det skulle förmodligen inte heller vara någon direkt lösning att "flytta ut i skogen". Dels äger människor från civilisationen skogen och dessutom så undrar jag vilken slags livsföring man skulla ha då när man är där ute i skogen. Lösningen måste handla om att lämna civilisationen stegvis, men att lämna civilisationen innebär att man börjar att låsa upp den blockad som civilisationen byggt upp kring världen och dess resurser. Alltså betyder att 'lämna civilisationen' att man förändrar de ekonomiska grunderna, från att ha civiliserad ekonomi baserat på oändlig skuld och tillväxt till att övergå till naturekonomi. Hur man därefter lever kan variera och behöver inte alls se ut som schablonbilden av någon eremit som odlat skägg och flyttat ut i en stuga i skogen. Om de portar som låser in världen skulle öppnas då kan vi leva bekvämt och komfortabelt, med den skillnaden att vi förstör inte den biologiska infrastrukturen.
Det låter bra det. Det är bra att du tycker detta ämne är viktigt. Du får göra som du vill om du tycker det är min roll, jag går egentligen bara min inspirations ärende. Det skulle vara väldigt trevligt om du skulle vilja läsa Quinns böcker också för det är egentligen deras ärende som jag går. Dessa böcker behöver spridas till så många som möjligt.
Bara en liten fråga. Du säger
Om de portar som låser in världen skulle öppnas då kan vi leva bekvämt och komfortabelt, med den skillnaden att vi förstör inte den biologiska infrastrukturen
På vilket sätt skulle vi inte förstöra den biologiska mångfalden, eller fortsätta försämra miljön om vi skulle leva lika bekvämt och komfortabelt som idag. Vari ligger skillnaden? Lite svårt att se den.
Om de portar som låser in världen skulle öppnas då kan vi leva bekvämt och komfortabelt, med den skillnaden att vi förstör inte den biologiska infrastrukturen
På vilket sätt skulle vi inte förstöra den biologiska mångfalden, eller fortsätta försämra miljön om vi skulle leva lika bekvämt och komfortabelt som idag. Vari ligger skillnaden? Lite svårt att se den.
Fridens Liljor
Det hela beror på hur vi gör när portarna som låser in resurserna blir upplåsta. För det är den formen av ekonomi som förstör mångfalden och fördelar alla tillgångar till en minoritet som lever i enorm lyx medan det stora antalet lever i total misär. Det finns många olika sätt att leva komfortabelt eller leva väl. Det beror på människor själva hur dom vill leva. De resurser som finns går att ta tillvara på på ett sätt som inte driver världen mot kollaps. Hur detta ska gå till har jag ingen formulerad plan för men det går att ta reda på allt eftersom. Men givetvis så måste ju något förändras. När det system som bygger upp denna ekonomi och den mytologi vi har om hur ond människan är kommer till allas insikt då kommer folk själva att avgöra hur dom vill leva. Just nu så är människor tvingade till att leva på ett visst sätt, tvingade av ekonomin och det lagsystem som bär upp systemet. Hur folk kommer leva bortom civilisationen kan vi inte veta idag.
nej vi är vår civilisation, vi kan inte leva utan den, och när den försvinner, försvinner vi, det var det jag menade med att krångla till det, en vacker dag försvinner civilisationen och då försvinner också vi, det är enkelt
men du verkar mena olika saker med civilisation, dels det vi är , dels ett ekonomiskt system, vilket rör till det hela
att utgå ifrån gamla fabler om syndafall etc gör också texten misstänkt oseriös, även om det är ett gammalt beprövat retoriskt knep
bara mina tyckanden...
men du verkar mena olika saker med civilisation, dels det vi är , dels ett ekonomiskt system, vilket rör till det hela
att utgå ifrån gamla fabler om syndafall etc gör också texten misstänkt oseriös, även om det är ett gammalt beprövat retoriskt knep
bara mina tyckanden...
Ekologi och Marx, en symbios. Kan vi ruska liv i den gamla filuren och skapa ett nytt, lite mer uppdaterat teoretisk ramverk?
Att bara omfördela resurser vad ger det för miljön? Den totala mängden miljöförstörande element är ju desamma. Om nu kiserna och indierna skulle vilja ha samma levnadsstandard som vi i väst (eller lägre men säg i alla fall en egen bil). Vad kommer då hända med miljön?
Om vi inte ändrar oss radikalt så lär det nog bli problem, om vi nu inte med ny teknik finner lösningar, men det vet i fan om vi kan förlita oss på. Ny teknik som ska ersätta det miljöförstörande farliga, men tills dess kärnkraft. Argument som hävdades av linje 2 vid kärnkraftsomröstningen 1980. Det var 30 år sedan än så länge är vi på i princip exakt samma ställe/utvecklingsnivå nu vad det gäller alternativa energikällor. Miljöpartiet rapar ju upp detta med alternativa energikällor hela tiden, men inget vettigt reellt synes än.
Solceller/solfångare som täcker öknarna är väl det bästa vi har än så länge, om vi nu ska fortsätta leva den energiförbrukande konsumistiska livsstil vi gör dvs. Vi kan ju dra ned på förbrukningen, då talar jag radikalt och inte symboliskt, men det verkar ju ingen vara intresserad av.
Gröna vågen flytta ut till landet och lev miljövänligt är säkerligen, återigen om vi ska ha samma standard/livsstil som vi nu har, mer miljöskadligt än att bo i stan i lägenhet och åka kollektivt. Så det är ingen lösning.
Att bara omfördela resurser vad ger det för miljön? Den totala mängden miljöförstörande element är ju desamma. Om nu kiserna och indierna skulle vilja ha samma levnadsstandard som vi i väst (eller lägre men säg i alla fall en egen bil). Vad kommer då hända med miljön?
Om vi inte ändrar oss radikalt så lär det nog bli problem, om vi nu inte med ny teknik finner lösningar, men det vet i fan om vi kan förlita oss på. Ny teknik som ska ersätta det miljöförstörande farliga, men tills dess kärnkraft. Argument som hävdades av linje 2 vid kärnkraftsomröstningen 1980. Det var 30 år sedan än så länge är vi på i princip exakt samma ställe/utvecklingsnivå nu vad det gäller alternativa energikällor. Miljöpartiet rapar ju upp detta med alternativa energikällor hela tiden, men inget vettigt reellt synes än.
Solceller/solfångare som täcker öknarna är väl det bästa vi har än så länge, om vi nu ska fortsätta leva den energiförbrukande konsumistiska livsstil vi gör dvs. Vi kan ju dra ned på förbrukningen, då talar jag radikalt och inte symboliskt, men det verkar ju ingen vara intresserad av.
Gröna vågen flytta ut till landet och lev miljövänligt är säkerligen, återigen om vi ska ha samma standard/livsstil som vi nu har, mer miljöskadligt än att bo i stan i lägenhet och åka kollektivt. Så det är ingen lösning.
Fridens Liljor
Att vår nuvarande livsstil snabbt raserar den biologiska infrastrukturen på planeten råder det inget tvivel om. Men problemet eller dess upphov är inte så enkelt som det brukar formuleras. I mediadebatten så handlar problemet om vår "överkonsumtion" och om vår "höga levnadsstandard". Eftersom det är så problemet brukar formuleras då blir såklart själva lösningen också att vi måste "reducera vår konsumtion" och "dra in på vår höga levnadsstandard".
Men märk väl det är bara en lösning på hur problemet brukar formuleras. Men dessa saker "överkonsumtion" och "hög levnadsstandard" är bara symptom på den typ av ekonomi som civilisationen använder sig av. I realiteten så finns inte "överkonsumtion" och vi har inte heller någon "hög levnadsstandard". För att lösa problemet så måste vi först formulera problemet på ett korrekt sätt. Det finns som jag ser det ingen garanti att för att man får en "hög levnadsstandard" för att man har flera datorer, bilar och TV och stereoapparater. Det finns heller inget sätt att objektivt kunna klarlägga vad som är "överkonsumtion" eftersom vår ekonomi behöver konsumtion för att kunna fungera. Desto fler som konsumerar och som konsumerar mycket, desto bättre mår vår ekonomi.
På det sätt som problem brukar formuleras så blir lösningen alltid att dra åt svångremmen, bli martyrisk och ge upp en massa fördelar som man annars skulle kunna njuta av. Detta leder bara till att man delar upp folk i dom som är beredda att ge upp en massa goda saker för att kunna rädda miljön och dom som inte vill göra det. Och då skapar man ett nytt socialt problem istället, de som är 'goda" och självuppoffrande, och dom som är 'själviska' som inte bryr sig om nånting. Med det följer att man måste skriva nya lagar och straffa dom som inte sköter sig. Med följden att samhället får nya kostnader att dras med, nya ämbeten måste tillsättas, osv osv.
Så märk väl vilken skillnad det gör i att ställa rätt frågor och att förstå problematiken i detta. Ett korrekt sätt att ställa frågan om det ekologiska problemet borde ställas på detta sätt; hur kan man leva så att man både får ett bra liv och samtidigt inte förstör planetens biologiska infrastruktur?
Genom att ställa frågan på detta sätt så splittrar man inte upp folk i "goda" och "onda" och man slipper den interna debatten om vem som är duktigare än andra, med det slipper man en massa onödigt tramsande och beskyllningar om hyckleri och själviskhet.
Men märk väl det är bara en lösning på hur problemet brukar formuleras. Men dessa saker "överkonsumtion" och "hög levnadsstandard" är bara symptom på den typ av ekonomi som civilisationen använder sig av. I realiteten så finns inte "överkonsumtion" och vi har inte heller någon "hög levnadsstandard". För att lösa problemet så måste vi först formulera problemet på ett korrekt sätt. Det finns som jag ser det ingen garanti att för att man får en "hög levnadsstandard" för att man har flera datorer, bilar och TV och stereoapparater. Det finns heller inget sätt att objektivt kunna klarlägga vad som är "överkonsumtion" eftersom vår ekonomi behöver konsumtion för att kunna fungera. Desto fler som konsumerar och som konsumerar mycket, desto bättre mår vår ekonomi.
På det sätt som problem brukar formuleras så blir lösningen alltid att dra åt svångremmen, bli martyrisk och ge upp en massa fördelar som man annars skulle kunna njuta av. Detta leder bara till att man delar upp folk i dom som är beredda att ge upp en massa goda saker för att kunna rädda miljön och dom som inte vill göra det. Och då skapar man ett nytt socialt problem istället, de som är 'goda" och självuppoffrande, och dom som är 'själviska' som inte bryr sig om nånting. Med det följer att man måste skriva nya lagar och straffa dom som inte sköter sig. Med följden att samhället får nya kostnader att dras med, nya ämbeten måste tillsättas, osv osv.
Så märk väl vilken skillnad det gör i att ställa rätt frågor och att förstå problematiken i detta. Ett korrekt sätt att ställa frågan om det ekologiska problemet borde ställas på detta sätt; hur kan man leva så att man både får ett bra liv och samtidigt inte förstör planetens biologiska infrastruktur?
Genom att ställa frågan på detta sätt så splittrar man inte upp folk i "goda" och "onda" och man slipper den interna debatten om vem som är duktigare än andra, med det slipper man en massa onödigt tramsande och beskyllningar om hyckleri och själviskhet.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 16 och 0 gäster