Äkta demokrati?

[Okunnig]

Först vill jag vara fullständigt öppen om min bristande kunskap och deltagande i dagens demokratiska politik. Jag bryr mig inte om partier, deras intriger, och jag röstar heller inte. Men jag gör detta av ren protest och avsky.

Jag har alltid ogillat iden med partipolitik. Själva tanken om att välja mellan olika paket av värderingar och strategier faller mig som otillräckligt och inte äkta demokrati. Då varje parti måste välja sin syn på en mängd olika sakfrågor, så spelar det ingen roll hur många olika partier vi har, man blir i slutändan ändå tvungen till att nöja sig med ett parti, det partiet som man råkar dela flest åsikter med. Med andra ord, inte perfekt, men så nära man kan komma. Detta nöjer jag mig inte med.

Jag är mycket mer intresserad i sakfrågorna, och skulle vilja rösta på på dem, istället för partier. Äkta demokrati anser jag skulle vara att alla får säga sin åsikt om varje sakfråga, istället för att bli tvingade att nöja sig med den närmaste avrundningen av strategipaket.

Dock är en sådan "äkta" demokrati svår att uppnå, men jag har ett förslag. Och det är detta förslag som jag skulle vilja bolla med er, mer politiskt kunniga, om.


VARNING, VARNING: Att förklara en total redesign av dagens politiska system är något som inte kan förklaras på några få meningar. Denna text är låååång, men frågan kräver en noggrann förklaring för att ha en chans att tas seriöst. Se därför inte denna långa beskrivning som något negativt, utan som något positivt, dvs, jag har tänkt mycket på det här, och försökt designa systemet så perfekt man bara kan komma. Detaljer spelar stor roll, och just därför är det omöjligt att sammanfatta.

Nog med disclamers, över till mitt förslag till en mer äkta demokrati:



Låt mig först påpeka att jag inte tror att vi någonsin kommer bli kvitt politiker. Det kommer alltid finnas frågor som allmänheten inte bryr sig tillräckligt mycket om för att engagera sig i. Så vi kommer alltid ha omval där vi väljer partier som vi tycker verkar pålitliga och kompetenta för att ta hand om monotona, vardagliga beslut, och även akuta beslut i nödsituationer. Dock skulle alla frågor, som allmänheten har intresse i och inte är akuta, tas upp och röstas om. Låt mig förklara hur jag tänker mig att ett sådant system skulle fungera:


Steg 1: Framröstat parti, eller allmänheten, finner att ett problem finnes, och ett beslut måste göras. Det är det valda partiets ansvar att hålla koll på om allmänheten finner ett problem som kan kräva omröstning, och om allmänheten anser att partiet inte tar det ansvaret på allvar, kan allmänheten kräva omval av parti. Med andra ord är inte partiet valt vid regelbundna tillfällen, utan när allmänheten är missnöjda med deras prestation. Detta för att öka politikers motivation att sköta sitt jobb effektivt och seriöst.

Steg 2: Om problemet inte är för akut för att möjliggöra en ordentlig omröstning enligt dessa steg, och om kategorin som frågan tillhör inte sedan tidigare har röstas av allmänheten som monotont och vardagligt nog för att skötas av partiet utan omröstning, skall problemet anses vara av potentiell röstningsintresse och övergå till steg 3.

Steg 3: Information om problemet visas i flera olika media, så som tidningar, tv, radio, internet osv osv. Frågan ställs om allmänheten har intresse av att rösta på denna sakfråga. Röstningen är avslappnad och lätt tillgänglig via internet, bibliotek, post, och en mängd andra lätt-tillgängliga medel, så att alla har en rimlig chans att visa sitt intresse för en röstning. I detta steg tas inget annat beslut än om en röstning ska inträffa eller ej. Därmed behövs ingen större säkerhet, då det inte finns något större hot. Även om någon skulle fuska, hacka, eller på annat sätt påverka systemet, skulle det på sin höjd orsaka att ett ointressant ämne kommer upp till röstning. Dock skulle det vara omöjligt att manipulera systemet så att ett ämne som allmänheten verkligen bryr sig om, inte kommer till röstning. Med möjligt undantag för massiv politisk konspiration, men då partiet som är valt, och vald på samma sätt som idag, är det lika liten risk för det som det är idag. Med andra ord en extremt låg risk för allvarlig sabotage.

Steg 4: Grundat på hur allmänheten tidigare har röstat om hur många personers intresse som krävs för att det ska räknas som allmänt intresse, resulterar steg 3 i att man vet om en omröstning ska ske. Om allmänheten inte visar intresse nog, tar det valda partiet ett beslut som de anser vara bäst. Om allmänheten visar intresse, planeras en röstning på sakfrågan enligt steg 5:

Steg 5: Såvida röstningen inte gäller justeringar i det demokratiska systemet ( se #1 nedan för förklaring ), väljer valt parti ut experter inom det fält sakfrågan angår, och anlitar dem till att utforma testfrågor med "kryssa i rätt svar" taktiken,  som testar medborgarnas faktakunskap om detta ämne. Det är här väldigt viktigt att poängtera att det enbart ska vara frågor om fakta, och ej om personliga värderingar, åsikter eller andra subjektiva fenomen. Vetenskapliga bevis och källor måste också levereras för varje korrekt svar till varje fråga, men denna information delas inte ut till allmänheten via statliga sätt, förrän röstningen är över. Poängen med dessa faktafrågor är att förbättra balansen mellan känslomässiga eller egoistiska röstningar, och förståndiga, insatta röstningar. Varje person som röstar måste med andra ord svara på ett kort prov, för att visa deras kunskap om det ämne sakfrågan handlar om.

Steg 6: En teströstning görs med några tusentals slumpmässigt utvalda medborgare. Här är målet att kontrollera att sakfrågorna har rätt balans i svårighetsgrad, så att röstningen inte bara gäller den ultimata eliten, utan har en god fördelning genom samhällets alla klasser. Vad som räknas som "god" fördelning skall givetvis också ha blivit framröstad av allmänheten sedan tidigare, och regelbundet uppdaterad genom nya omröstningar. Om denna teströstning visar att svårighetsgraden i faktafrågorna ligger inom den "goda" marginalen, så övergår man till steg 7. Om detta inte har uppnåtts, återanlitar man experterna för att skriva nya faktafrågor, justerat för att ha "god" svårighetsgrad. Detta upprepas till svårighetsgraden motsvarar vad allmänheten har röstat fram som "god" svårighetsgrad, inom framröstad accepterad felmarginal, innan steg 7 startas.

Steg 7: Omröstning sker. Här bör säkerheten vara lika hög, eller högre än vid dagens röstningar. Det är vid detta steg som vi kan få problem med hackers, manipulationer, aktivister osv osv, så säkerheten måste vara prioritet 1. En röstning per person, och en försäkring om att den stora majoriteten av befolkningen inte kan fuska på proven. En viss promille fuskare kan accepteras, men inte mer. Exakta siffran på antalet acceptabla fuskare är inte så viktig,  då systemet i senare steg tar denna "fuskningspromille" i beaktning innan röstningsresultatet accepteras. Se steg 9 för förklaring. För att minska risken för fusk kan åtgärder implementeras, så som slumpmässig ordning på frågor, olika frågor för olika personer, övervakning vid röstningstillfället, störning av mobiltelefontrafik, eller totalt förbud för all mobil kommunikation under röstningstillfället, osv osv. Varje medborgare som vill rösta på sakfrågan, gör så genom att först besvara ett antal sakfrågor för att visa hur insatta de är i ämnet. Sista frågan är själva röstningen. Jag vill här poängtera att man inte räknar bort några röster, att alla röster räknas. Dock ska de kunniga personernas röstningar väga tyngre än de som har noll koll, eller ännu värre, medvetet svarar fel för att försöka skada systemet.

Steg 8: Röstningarna samlas och värderas utifrån hur många korrekta svar varje röstande medborgare har gjort. Detta kan med fördel skötas av datorer, sålänge datorsystemet är tillräckligt säkert och hacknings-skyddat. Om detta inte kan uppnås, får det skötas manuellt, eller på annat sätt. Säkerheten är fortfarande prioritet 1. Balanseringen mellan antal korrekt svarade frågor, och värdet hos den individuella röstningen beräknas utifrån en kurva som har blivit framröstad sedan tidigare, och regelbundet omröstat, av allmänheten. Detta för att försäkra om att balansen mellan en kunnig röstning, och en okunnig röstning, ska respresentera vad allmänheten anser vara en god balans.

Steg 9: Om röstningen är för tveksam, dvs att man inte når ett tydligt enhetligt svar av röstningen, och att skillnaden mellan antalet "Ja" och "Nej" är så litet att risken är stor att den lilla acceptabla promillen fuskare kan påverka systemet, så ska röstningen inte räknas, och man börjar om igen från steg 5, med undantaget att man innan dess informerar allmänheten i olika former av media att röstningen inte gav ett tydligt resultat. Detta för att öka engagemanget hos allmänheten inför nästa omröstning.

Steg 10: Om man får ett tydligt resultat av röstningen, publicerar man denna i olika former av media, tillsammans med de korrekta svaren till faktafrågorna, samt vetenskapliga källor till de korrekta svaren. Total genomskinlighet är här A och O, då allmänheten inte kan förväntas lita på ett system de inte kan beskåda. Sedan väntar man en tid, kanske ett par veckor, eller den tid som allmänheten sedan tidigare och via regelbundna röstningar har ansett vara en rimlig tid, innan man genomför de förändringar som röstningen har resulterat i. Tanken med denna väntetid är för att ge journalister, experter och även vanliga medborgare chansen att avslöja eventuella problem med röstningen, så som fusk, manipulation eller konspirationer. Om för många protester har lämnats in, går man tillbaka till steg 3, och adderar en öppen medial diskussion om protesterna och övrig relevant information. Vad som ska räknas som för många protester skall självklart också ha blivit framröstad sedan tidigare.

Steg 11: Om tidsperioden i steg 10 har löpt ut, utan tillräckligt många protester, så tas röstningens resultat i aktion. Detta ska ske så fort som det är praktiskt möjligt, och allmänheten förbehåller sig möjligheten att kräva en röstning på nytt valt parti ifall de anser att det tar för lång tid för partiet att genomföra de beslut som röstningen har resulterat i. Omröstning av parti kommer med andra ord inte schemaläggas, utan är alltid en möjlighet, om allmänheten anser sig missnöjda med hur de sköter sitt ansvar. Detta för att lägga en god press på partiets prioriteringar och minska risken för politisk korruption/konspirationer. Man ska inte behöva vänta 4 år för att ångra sig!

Steg 12: Efter en längre period, exempelvis ett år eller två, görs en ny omröstning, enligt alla ovan steg, men denna gången för att värdera om allmänheten är nöjda med konsekvenserna av den förra röstningen. Om denna röstning passerar steg 4, betyder det alltså att folket har åsikter om konsekvenserna, och att en ny omröstning på denna sakfråga ska ske. I annat fall, är folket nöjda, och en omröstning är inte nödvändig.


Detta är min vision av ett äkta demokratiskt system. Jag vill påpeka här att alla delar av systemet är fullständigt demokratiska, även besluten tom hur systemet ska vara balanserat i antalet röstningar, tidperioder, god fördelning av rätta svar osv osv. Dessutom behöver inte allmänheten bli överbelastad av en massa triviala frågor, utan istället skulle de sakfrågor som allmänheten inte bryr sig om, bli beslutna av det valda partiet. Helt enkelt för att de flesta vill inte vara heltidspolitiker. Systemet är ju tänkt att hjälpa oss, inte vara till en belastning för oss.

Med detta system skulle gemene man få information om framtida eventuella röstningar, få en chans att visa sitt intresse, visa sin kunskap i ämnet, rösta på det de anser vara det bästa för samhället, och få total insikt i hur röstningen sköts och fullföljs. Självfallet kan det verka som att vi blir tvungna till att läsa en enorm mängd proklamationer varje dag för att känna till varje sakfråga, men kom ihåg att man kan kategorisera sakfrågorna, så att saker som tex vem man ska anställa som den lokala sekreteraren i kommunhuset inte ens når steg 1, utan anförtros till det valda partiet, som en av de vardagliga monotona beslut de ska bespara allmänheten. Med andra ord skulle det enligt min övertygelse inte bli mer än några få proklamationer per dag, något som vi alla kan hantera, speciellt då vi inte behöver visa intresse i dem alla.

En annan kritism jag kan tänka mig, är att detta system skulle dra ut enormt på tiden, för att nya beslut ska tas. Dock vill jag påpeka det att med dagens politik kan det ta flera år innan ett beslut kommer till aktion, så om något ser jag detta förslag till nytt politiskt system som en effektivisering. Jag tror att ett genomsnittligt beslut kommer ta blott några månader ifrån att problemet uppdagas, till att en åtgärd har satts i kraft. De akuta nödåtgärder som kan krävas, anförtros av det valda partiet, eller SÄPO/militären om det gäller nationens säkerhet, precis så som det fungerar idag. Så på den sidan blir det ingen försämring.

#1 Tidigare skrev jag att röstningar om justeringar i detta demokratiska system inte behöver testfrågor för att undersöka väljarnas faktakunskap. Detta dels på grund av att justeringarna och balansen i systemet ej kommer vara en direkt objektiv egenskap, och därmed inte upp till faktakunskap, utan mer beroende på hur allmänheten är nöjda eller missnöjda med systemet. Men också pga att de flesta människor har en tendens att se sig själv som kunniga, därmed kommer anse att balansen ska vägas mer åt de kunnigast, deras, håll. Pga denna grundläggande psykologiska tendens kommer därmed systemet att automatiskt lägga mer tyngd bakom kunniga röster, och mindre tyngd till okunniga röster. En fullständig nödvändighet för detta system.

Så vad tycker ni? Har min ide potential, eller är min övertygelse bara ett resultat av eventuell bristande kunskap? Finns det några problem/risker som jag kan ha missat? Kan det finnas något hinder för att ens testa ett sådant system? Har ni själva förslag på bättre politiskt styre? Alla tankar är välkomna

[Pilatus]

Äkta demokrati anser jag skulle vara att alla får säga sin åsikt om varje sakfråga, istället för att bli tvingade att nöja sig med den närmaste avrundningen av strategipaket.

Den mängd frågor det handlar om är så stort att flertalet skulle behöva engagera sig på heltid för att sätta sig in i alla frågor. Sedan bör ju någon genomföra alla beslut som fattas i demokratisk ordning. Det finns fler hinder, men det borde räcka med denna invändning.

Dock är en sådan "äkta" demokrati svår att uppnå, men jag har ett förslag. Och det är detta förslag som jag skulle vilja bolla med er, mer politiskt kunniga, om.

Antagligen finns det bara en väg att att diskutera och pröva sina politiska idéer. Knappast här, men inom de olika politiska partierna och deras partitidningar. Att kräva en utvidgad demokrati kan låta mycket bra, men det kräver en politiskt aktiv befolkning. Många anser dessutom att politiker har en tendens att bestämma i för många frågor. Kanske skall man börja med att fråga sig hur mycket politiker bör bestämma över.
Är det t ex meningsfullt att politiker deltar i kyrkans angelägenheter? Är kyrkan verkligen skild från staten om de politiska partierna skall lägga sig i vad religiösa samfund har för sig?

[SigurdV]

Äkta demokrati anser jag skulle vara att alla får säga sin åsikt om varje sakfråga, istället för att bli tvingade att nöja sig med den närmaste avrundningen av strategipaket.

Den mängd frågor det handlar om är så stort att flertalet skulle behöva engagera sig på heltid för att sätta sig in i alla frågor. Sedan bör ju någon genomföra alla beslut som fattas i demokratisk ordning. Det finns fler hinder, men det borde räcka med denna invändning.

Dock är en sådan "äkta" demokrati svår att uppnå, men jag har ett förslag. Och det är detta förslag som jag skulle vilja bolla med er, mer politiskt kunniga, om.

Antagligen finns det bara en väg att att diskutera och pröva sina politiska idéer. Knappast här, men inom de olika politiska partierna och deras partitidningar. Att kräva en utvidgad demokrati kan låta mycket bra, men det kräver en politiskt aktiv befolkning. Många anser dessutom att politiker har en tendens att bestämma i för många frågor. Kanske skall man börja med att fråga sig hur mycket politiker bör bestämma över.
Är det t ex meningsfullt att politiker deltar i kyrkans angelägenheter? Är kyrkan verkligen skild från staten om de politiska partierna skall lägga sig i vad religiösa samfund har för sig?

Jag tror faktiskt internet möjliggör en fördjupad demokrati. Ju mer demokratiskea processer som läggs ut på nätet desto mer insyn och inflytande kan medborgare få. Det gäller väl bara att öppna de slutna rummen där besluten fattas.

[Marko]

Demokrati är inte mer äkta än hur vi hanterar det.

[Pilatus]

Antagligen finns det bara en väg att att diskutera och pröva sina politiska idéer. Knappast här, men inom de olika politiska partierna och deras partitidningar. Att kräva en utvidgad demokrati kan låta mycket bra, men det kräver en politiskt aktiv befolkning. Många anser dessutom att politiker har en tendens att bestämma i för många frågor. Kanske skall man börja med att fråga sig hur mycket politiker bör bestämma över.
Är det t ex meningsfullt att politiker deltar i kyrkans angelägenheter? Är kyrkan verkligen skild från staten om de politiska partierna skall lägga sig i vad religiösa samfund har för sig?

Jag tror faktiskt internet möjliggör en fördjupad demokrati. Ju mer demokratiskea processer som läggs ut på nätet desto mer insyn och inflytande kan medborgare få. Det gäller väl bara att öppna de slutna rummen där besluten fattas.

På sätt och vis är just det målet redan uppnått. Här diskuteras stort och smått och nyhetsprogrammen rapporterar inte sällan om opinioner som bildas på Facebook och om "mailattacker" mot personer i beslutande ställning. Hade reaktionen mot Behrang Miri blivit lika snabb utan Internet?
Det finns ett problem med beslut som fattas i kommittéer och större församlingar. Vem tar ansvaret för de riktigt dåliga besluten? Redan nu kan det vara problem. Den svenska skolan har erkänt många brister, liksom polisväsendet, och Sveriges nedlagda "försvar". På vilket sätt skulle fler "demokratiska processer" kunna förbättra politiken? Vad betyder "inflytande" här? Delaktighet i besluten? Vem tar ansvar?

[SigurdV]

Antagligen finns det bara en väg att att diskutera och pröva sina politiska idéer. Knappast här, men inom de olika politiska partierna och deras partitidningar. Att kräva en utvidgad demokrati kan låta mycket bra, men det kräver en politiskt aktiv befolkning. Många anser dessutom att politiker har en tendens att bestämma i för många frågor. Kanske skall man börja med att fråga sig hur mycket politiker bör bestämma över.
Är det t ex meningsfullt att politiker deltar i kyrkans angelägenheter? Är kyrkan verkligen skild från staten om de politiska partierna skall lägga sig i vad religiösa samfund har för sig?

Jag tror faktiskt internet möjliggör en fördjupad demokrati. Ju mer demokratiskea processer som läggs ut på nätet desto mer insyn och inflytande kan medborgare få. Det gäller väl bara att öppna de slutna rummen där besluten fattas.

På sätt och vis är just det målet redan uppnått. Här diskuteras stort och smått och nyhetsprogrammen rapporterar inte sällan om opinioner som bildas på Facebook och om "mailattacker" mot personer i beslutande ställning. Hade reaktionen mot Behrang Miri blivit lika snabb utan Internet?
Det finns ett problem med beslut som fattas i kommittéer och större församlingar. Vem tar ansvaret för de riktigt dåliga besluten? Redan nu kan det vara problem. Den svenska skolan har erkänt många brister, liksom polisväsendet, och Sveriges nedlagda "försvar". På vilket sätt skulle fler "demokratiska processer" kunna förbättra politiken? Vad betyder "inflytande" här? Delaktighet i besluten? Vem tar ansvar?

Jo den demokratiska situationen världen över har nog förbättrats av internet och mobiltelefonin...Men det kan bli ännu bättre!

[Okunnig]

Den mängd frågor det handlar om är så stort att flertalet skulle behöva engagera sig på heltid för att sätta sig in i alla frågor. Sedan bör ju någon genomföra alla beslut som fattas i demokratisk ordning. Det finns fler hinder, men det borde räcka med denna invändning.

Javisst är det en enorm mängd beslut som behöver göras, men jag är övertygad om att majoriteten av dessa är av sådan administrativ karaktär att de flesta medborgare nöjer sig med att välja ett parti att sköta dessa. Kanske 1% av besluten är av intresse för vissa, men då inte av alla, utan av vissa grupper. Så som tex att bönder är intresserade i de beslut som berör odling, djurskötsel mm. Ståltillverkare och deras anställda kanske inte är lika intresserade. DVS, om alla människor fick möjligheten att engagera sig i alla politiska beslut, tror jag att det skulle bli att varje enskild människa finner intresse i max en promille av alla beslut som skulle behöva tas. Därmed inte någon nämnvärd belastning för en genomsnittlig medborgare. Dessutom, om man väl brinner för ett ämne, så känns det inte heller som en uppoffring att engagera sig i det ämnet, så upplevelsen av belastning torde vara näst intill noll.

En annan sak som jag försöker fokusera på här är att det ska vara kunniga röster som räknas mest, dvs, de som vet va sjutton de snackar om. När det gäller beslut om odling, så är bönderna "eliten" medan när det handlar om gruvdrift och tillverkning av stål, så är gruvarbetarna och stålarbetarna som är "eliten". Helt enkelt att rösterna kommer från de som har genuin kunskap och erfarenhet av ämnet. "Informed desision" som det heter på engelska.

Antagligen finns det bara en väg att att diskutera och pröva sina politiska idéer. Knappast här, men inom de olika politiska partierna och deras partitidningar. Att kräva en utvidgad demokrati kan låta mycket bra, men det kräver en politiskt aktiv befolkning. Många anser dessutom att politiker har en tendens att bestämma i för många frågor. Kanske skall man börja med att fråga sig hur mycket politiker bör bestämma över.
Är det t ex meningsfullt att politiker deltar i kyrkans angelägenheter? Är kyrkan verkligen skild från staten om de politiska partierna skall lägga sig i vad religiösa samfund har för sig?

Huruvida kyrkan är skild från staten eller ej kan jag inte uttala mig om, men däremot vill jag säga att det finns en viss risk i att tro att de redan etablerade politiska partierna skulle ha intresse eller ens motivation till att seriöst granska en ide som min, där partiernas maktinflytande minskas, och där fulknep som psykologisk manipulation, retorik med mera blir oanvändbart. Dessutom, även om nu politikerna är goda etiska människor, är det inte säkert att de har förmågan att tänk utanför "lådan". Jag har själv erfarit att ju längre man arbetar inom ett visst område, desto mer accepterar man de oskrivna reglerna om hur saker och ting ska gå till, och desto svårare blir det att ta till sig nya ideer som utmanar dessa oskrivna regler.

[Okunnig]

Antagligen finns det bara en väg att att diskutera och pröva sina politiska idéer. Knappast här, men inom de olika politiska partierna och deras partitidningar. Att kräva en utvidgad demokrati kan låta mycket bra, men det kräver en politiskt aktiv befolkning. Många anser dessutom att politiker har en tendens att bestämma i för många frågor. Kanske skall man börja med att fråga sig hur mycket politiker bör bestämma över.
Är det t ex meningsfullt att politiker deltar i kyrkans angelägenheter? Är kyrkan verkligen skild från staten om de politiska partierna skall lägga sig i vad religiösa samfund har för sig?

Jag tror faktiskt internet möjliggör en fördjupad demokrati. Ju mer demokratiskea processer som läggs ut på nätet desto mer insyn och inflytande kan medborgare få. Det gäller väl bara att öppna de slutna rummen där besluten fattas.

På sätt och vis är just det målet redan uppnått. Här diskuteras stort och smått och nyhetsprogrammen rapporterar inte sällan om opinioner som bildas på Facebook och om "mailattacker" mot personer i beslutande ställning. Hade reaktionen mot Behrang Miri blivit lika snabb utan Internet?
Det finns ett problem med beslut som fattas i kommittéer och större församlingar. Vem tar ansvaret för de riktigt dåliga besluten? Redan nu kan det vara problem. Den svenska skolan har erkänt många brister, liksom polisväsendet, och Sveriges nedlagda "försvar". På vilket sätt skulle fler "demokratiska processer" kunna förbättra politiken? Vad betyder "inflytande" här? Delaktighet i besluten? Vem tar ansvar?

Kanske hela iden med att ha anonyma röstningar är fel? Kanske folk hade tänkt efter noggrannare och planerat bättre inför framtiden ifall det fanns ett ansvar hos röstarna? Som tex om ett röstat beslut orsakade fruktansvärda konsekvenser, kanske det hade varit till nytta då om de som röstade för detta beslut blev offentligt kända? Som en slags sporre för alla andra att vid nästa röstning läsa på vad det handlar om och ta röstningen seriöst? För att slippa bli utpekade på samma sätt liksom.

[Pilatus]

Den mängd frågor det handlar om är så stort att flertalet skulle behöva engagera sig på heltid för att sätta sig in i alla frågor.

[...] de flesta medborgare nöjer sig med att välja ett parti att sköta dessa. Kanske 1% av besluten är av intresse för vissa, men då inte av alla, utan av vissa grupper. Så som tex att bönder är intresserade i de beslut som berör odling, djurskötsel mm.

Ett nätverk av militanta veganer och vegetarianer lyckades få med sig en opinion som ansåg att djurens rätt till ett värdigt liv alltför länge negligerats. Kor kommer inte längre ut, grisar lider av stress, hönsen ser för bedrövliga ut. Djurrättspartiet blockerar böndernas röstningar och tvingar dem att låta djuren vara ute i friska luften. Etc. Synd att vi inte kan demonstrera demokratins villkor i olika rollspel.

Ståltillverkare och deras anställda kanske inte är lika intresserade. DVS, om alla människor fick möjligheten att engagera sig i alla politiska beslut, tror jag att det skulle bli att varje enskild människa finner intresse i max en promille av alla beslut som skulle behöva tas. Därmed inte någon nämnvärd belastning för en genomsnittlig medborgare. Dessutom, om man väl brinner för ett ämne, så känns det inte heller som en uppoffring att engagera sig i det ämnet, så upplevelsen av belastning torde vara näst intill noll.

Det är väl så det fungerar. Förslag leder till utredningar och utskottsarbeten. Dessa går vidare till remissinstanser som får yttra sig. Sedan lagrådet och sist riksdagen för beslut. Kan det bli mer demokratiskt. Vill du påverka en speciell fråga. Skriv in dig i ett parti. Skriv din motion och lämna till partiet. Om förslaget gillas går det vidare.

En annan sak som jag försöker fokusera på här är att det ska vara kunniga röster som räknas mest, dvs, de som vet va sjutton de snackar om. När det gäller beslut om odling, så är bönderna "eliten" medan när det handlar om gruvdrift och tillverkning av stål, så är gruvarbetarna och stålarbetarna som är "eliten". Helt enkelt att rösterna kommer från de som har genuin kunskap och erfarenhet av ämnet. "Informed desision" som det heter på engelska.

De som kan frågorna skriver långa artiklar, väcker opinion, blir intervjuade, får framföra sina åsikter i radio. Hur man väcker opinion? Se bara på enskilda asylsökande som inte får stanna. Plötsligt förklaras myndigheterna som fullkomligt omänskliga som struntar totalt i de mänskliga rättigheterna. Folk som inte har en aning om hur det förhåller sig är sprickfärdiga av harm över myndigheterna. Äkta demokrati?

[petter@augeri.eu]

Intressant frågeställning. Jag har själv studerat demokrati ur ett maktperspektiv och då tenderar den direkta demokratin poppa upp då och då.

Det är sent en fredagskväll och jag ska erkänna att jag inte läste ditt inlägg allt för noggrant och att jag alls inte läst de andras inlägg. Men har jag förstått det hela rätt om jag sammanfattar dig med följande få meningar: Du vill ha en direkt demokrati med representativt valda företrädare sköter den löpande verksamheten och i alla större frågor tar folket till hjälp. Denna hjälp skall vara "säker" ur folkets synvinkel, de ska aldrig få lida av vad de anser och ska aldrig behöva berätta detta?

[Okunnig]

Ett nätverk av militanta veganer och vegetarianer lyckades få med sig en opinion som ansåg att djurens rätt till ett värdigt liv alltför länge negligerats. Kor kommer inte längre ut, grisar lider av stress, hönsen ser för bedrövliga ut. Djurrättspartiet blockerar böndernas röstningar och tvingar dem att låta djuren vara ute i friska luften. Etc. Synd att vi inte kan demonstrera demokratins villkor i olika rollspel.

Det är ju just sådana problem som skulle undvikas om rösterna var vägda till fördel för de som är kunniga inom ämnet. En opinion består oftast av folk som är okunniga i ämnet, men blivit övertygade ändå pga andra anledningar så som tex retorik, grupptryck med mera. Det är mycket svårare att övertala kunniga människor att acceptera vilda påståenden, sålänge påståendena är relaterade till det människorna är kunniga inom.

Det är väl så det fungerar. Förslag leder till utredningar och utskottsarbeten. Dessa går vidare till remissinstanser som får yttra sig. Sedan lagrådet och sist riksdagen för beslut. Kan det bli mer demokratiskt. Vill du påverka en speciell fråga. Skriv in dig i ett parti. Skriv din motion och lämna till partiet. Om förslaget gillas går det vidare.

Det klassiska förslaget "Gå med i ett parti" är helt meningslöst. Javisst kan jag gå med i ett parti, men det kan inte alla. Det absoluta majoriteten av människor behövs inom andra yrkesgrupper, om alla skulle gå med i partier och bli yrkespolitiker skulle mänskligheten dö ut. Jag talar inte om att JAG ska får som JAG vill, utan tvärtom så tar jag bort mig själv och mina åsikter helt ifrån systemet. DVS, jag är mer intresserad i att skapa en bättre demokrati, än att försöka smygstyra samhället till något specifikt som gagnar just mig. Det är därför som jag undviker att ta upp sakfrågor som exempel för jag kan inte anta något om vad andra experter vet om ämnet, och oavsett om deras kunskap gillas eller ogillas av mig personligen, är det ändå det som ska följas. Helt enkelt för att det blir oftast bättre när kunniga kompetenta människor påverkar besluten, än tvärtom.

De som kan frågorna skriver långa artiklar, väcker opinion, blir intervjuade, får framföra sina åsikter i radio. Hur man väcker opinion? Se bara på enskilda asylsökande som inte får stanna. Plötsligt förklaras myndigheterna som fullkomligt omänskliga som struntar totalt i de mänskliga rättigheterna. Folk som inte har en aning om hur det förhåller sig är sprickfärdiga av harm över myndigheterna. Äkta demokrati?

Här anser jag att du fortfarande är instängd i den tankelådan som är ägd av nuvarande demokratiskt system. Med det system jag föreslår är opinioner utan värde. Man fokuserar på kvalitet istället för kvantitet. Dvs, om det bara finns säg 1000 personer i Sverige som är kompetenta inom det området som ett specifikt val gäller, så är det enbart 1000 röster som ska ha någon tyngd. Oavsett om det är 1000000 andra människor som röstar och kanske tom röstar tvärtom. Med andra ord, det är inte majoritetens vilja som ska följas, utan det rationella och kompetenta människornas vilja. Tänk bara på hur många misstag som har gjorts i demokratins namn för att majoriteten av medborgarna röstade med känsla snarare än kunskap. USA's senaste krig är några bra exempel, att välja Adolf Hitler till ledare är ett annat. Man kan helt enkelt inte lita på att ett val är bra, bara för att majoriteten stödjer det.

[Okunnig]

Intressant frågeställning. Jag har själv studerat demokrati ur ett maktperspektiv och då tenderar den direkta demokratin poppa upp då och då.

Det är sent en fredagskväll och jag ska erkänna att jag inte läste ditt inlägg allt för noggrant och att jag alls inte läst de andras inlägg. Men har jag förstått det hela rätt om jag sammanfattar dig med följande få meningar: Du vill ha en direkt demokrati med representativt valda företrädare sköter den löpande verksamheten och i alla större frågor tar folket till hjälp. Denna hjälp skall vara "säker" ur folkets synvinkel, de ska aldrig få lida av vad de anser och ska aldrig behöva berätta detta?

Jag är osäker på vad du menar med den sista meningen där, men i övrigt stämmer det väl. Jag skulle dock vilja tillägga att det är enormt viktigt att de röster som läggs filtreras utifrån hur kompetent röstaren är. Som exempel skrev jag ovan att man kunde ha röstblanketter som inte enbart innehåller röstningsval, utan också ett faktatest som används för att undersöka varje enskild röstares kunskap inom det specifika ämnet röstningen berör. Utan denna kontroll faller hela systemet, så allt hänger på att det är kompetenta röster som ska gälla, inga andra.

[Pilatus]

Det klassiska förslaget "Gå med i ett parti" är helt meningslöst.

Generalisera inte utifrån vad du själv råkar anse! För tusentals andra politiskt intresserade som vill påverka politiken är det en fungerande väg.

om alla skulle gå med i partier och bli yrkespolitiker

"om alla skulle" ... Vilken av alla nötta klichéer kan kännas mer förbrukad?

[Okunnig]

Det klassiska förslaget "Gå med i ett parti" är helt meningslöst.

Generalisera inte utifrån vad du själv råkar anse! För tusentals andra politiskt intresserade som vill påverka politiken är det en fungerande väg.

Jag generaliserar definitivt inte utifrån vad jag själv anser, raka motsatsen. Jag är EXTREMT noggrann med att vara objektiv. Det du har missat är att min originaltråd handlade om ett system som påverkar oss alla. Därmed, när du säger "gå med i ett parti" finns det ingen annan tolkning än att du menar att alla människor ska bli partimedlemmar! Det är detta påstående som är helt meningslöst, för om alla medborgare skulle spendera tid som partimedlemmar, skulle Sveriges produktion sluta upphöra, och därmed vår ekonomi!

Jag rekommenderar att du ser över de ord du tidigare har använt och sedan tänker utifrån vad andra läser ut av dessa ord. Det torde minska en stor mängd av frustration på din sida.

Men visst, det är sant att det finns tusentals människor som är intresserade av att spendera stor mängd tid i att påverka Sveriges politik, detta förnekar jag inte. Men jämfört med de nästan 10 miljoner medborgare som Sverige har, är de ändå blott en försvinnande liten minoritet.

[Sceptisk]

Ok. Själv anser jag att demokrati sällan eller aldrig är bra. En bakgrund till detta är att kollektiva meningar oftast blir ogenomträngliga virrvarr av åsikter som motverkar stabilitet, transparens och trygghet. Kollektiva beslut i en arbetssituation till exempel gör att det bara skapar mer förvirring om vad som gäller. Om vi tar till exempel det väldigt typiska och tråkiga med informella maktstrukturer i statliga organisationer såsom skolor, vårdhem och liknande så beror detta i väldigt hög grad på att de som arbetar inom staten ofta har en vänsterorienterad anti-auktoritär attityd som skapar informella sällskap och tyckargrupper som blir till interna maktcentra som styr med konsensus snarare än klarläggande och information och förhindrar därför att organisationen ska kunna göra vad den officiellt påstår sig göra.

Å andra sidan - eller kanske det är samma sida - i den rena kapitalismen där det bara är pengarna som styr allting så är det bara konsumenternas behov som avgör vad pengar ska läggas på, vilket bara gör att materialismen ökar. I kapitalismen så blir allting en affärsrelation och att tjäna pengar går före ärlighet och integritet.

Demokrati är dåligt också eftersom det ger ett sken av att folket styr, vilket inte är sant och inte heller möjligt och inte heller önskvärt. Det är skillnad på individ och folkmassa. Varje individ kan såklart bara styra sig själv och är ju alltid själv ansvarig för sina handlingar. Men i en folkmassa försvinner individen och en massa behöver alltid styrsel för att veta var den ska ta vägen. När man befinner sig i en folkmassa så är det väldigt svårt att ha den överblick som krävs för att kunna fatta bra beslut och det är också väldigt svårt för att inte säga omöjligt att göra sig hörd. Faktum är, hur paradoxalt det än kan låta, att individen får större frihet och trygghet i en ledarstyrd organisation än i en demokrati där inofficiella konsensusgrupper styr genom utfrysningar och andra fula knep eller där ingen vet vad de ska göra och organisationen kollapsar. Att ledare uppstår är också oundvikligt, därför så är det bättre att ledaren görs så tydlig som möjligt än att det ska vara en tyst ledare som smyger undan eller inofficiella konsensusgrupper. Har man en ledare så har man någon som är ansvarig för massans rörelse och riktning och därmed finns det också en möjlighet att kunna ställa krav på samhället och det finns möjlighet att kunna ställa upp en författning med kloka regler och påbud som alla får hålla sig till. I demokratierna så försvinner denna möjlighet för ingen tar något ansvar annat än för sig själva och ingen tar ansvar för gruppen/massan. I demokratier så blir lagarna bara ett vapen och förlorar sin fostrande funktion.

Med andra ord så gör demokratiska system det mycket svårare att komma till tals. Det är bättre att ha samhällen som har en genomtänkt styrning med en tydlig ledare som tar ansvar. En ledare som inte är absolut utan kan avsättas om han inte sköter sitt uppdrag; Alltså varken monarki eller demokrati utan helt enkelt en republik. Iallafall om man ska fortsätta att ha massamhällen som kan ge religionsfrihet och liknande.

PS: Det vore också på sin plats att i en sådan författning eller konstitution som republikens principer vilar på så bör det ingå att varje person som åtar sig eller blir vald att anta en ledarroll måste officiellt ge sitt löfte till folket om att de kommer att sträva efter att sköta sitt arbete, att de kommer att följa de principer som satts upp; Dessa principer borde skrivas ned av ett etiskt råd. Det borde vara väldigt enkla och tydliga principer såsom att de alltid ska sträva efter att tjäna sina medmänniskor på ett hederligt, hänsynsfullt och medmänskligt sätt.

Istället för stora tunga statliga verk som verkar vara helt immuna mot hur människor mår borde varje stad ha sin egen hövding som tar ansvar för skötseln av just den staden med en egen stab (inklusive en dygnet runt kundtjänst) som tillhandahåller service åt innevånarna - inte bara polisärenden, socialtjänst, vård och liknande utan allmänna ärenden som rör välmående och möjligheter till att få kontakter till bostad, arbete, föreningsliv och liknande - det borde finnas på varje ort. Varför inte till och med ha en avdelning som hjälper människor att få kontakt med varandra, att träffa den rätta/rätte? Istället för att bara lita på naturen, varför inte ha en dejtingtjänst som en del av stadens service till innevånarna - inklusive arrangerandet av äktenskap? Det är ju faktiskt familjen, vänskapen och barnen som samhället handlar om.