Det vi har är instabilt och kräver återkommande räddningsaktioner som kostar kopiöst med skattemedel som logiskt sett måste motsvara kopiöst med profiter åt oförtjänta.
För att begrunda var buggen i systemet finns, begrundade jag en tänkt framväxt av ett finans- och valuta-system i en tänkt forntid med fria, kloka och fredliga människor som gjorde allt som det borde gjorts.
Primitiv valuta. - Odlare, fiskare och hantverkare handlar av varandra med signerade tillgodohavandebevis som kan inlösas mot produkter och tjänster. De kan också kallas skuldsedlar. Värdemått kan vara t ex en kvadratmeter åkermark men basen för valutan är de skuldsattas löften.
Men somliga skuldsätter sig mer än de klarar av att betala tillbaka i realvärden och det blir svårt att bedöma utgivarnas solvens och pålitlighet.
Primitiv bank. Någon tar på sig att lösa in alla skuldsedlar mot egna men har inget eget kapital att starta med. Säkerheten för de nya sedlarna består i de insamlade skuldsedlarna och löftet han skriver under på, är att om man inte får tillräckligt för sedlarna på marknaden, kan de alltid bytas ut mot några av de deponerade till samma värde.
Nu kan han ju fungera som finansiär också. Folk som behöver låna, får nyskrivna sedlar mot sina egna skuldförbindelser, om de backas upp med säkerheter.
Ränta. När behovet av betalningsmedel är mättat och folk har så det räcker med sedlar hemma som säkerhet för sämre tider, kommer det att lösas in gamla skuldsedlar i samma takt som det ges ut nya eftersom man annars skulle få allt mindre för dem på marknaden.
De skuldsatta som är angelägnast om att slippa få sina säkerheter inlösta, betalar då extra för detta - en ränta.
Insikten vaknar att den som har belånat sin egendom är i samma läge som arrendatorn och bör betala en ränta som motsvarar ett arrende. I konsekvens bör alla belånade betala ränta på alla utgivna sedlar som skall tillfalla dem som har tillgodohavande.
Denna ordning åstadkoms genom att sparare kan sätta in sina sedlar på räntebärande konton och lånare får betala en något högre ränta så att marginalerna täcker risk och kostnader för bankiren.
När någon nu vill ha ett lån, kan bankiren rita nya sedlar eller låna ut insättarnas, - det är likgiltigt vilket. Det som krävs för ett stabilt penningvärde, är rätt nivå på räntan, - inget mer.
Konkurrens i banksektorn. Någon tycker att bankirens marginaler är för höga och startar en konkurrerande bank.
Man tänker sig två banker eller flera som ger ut sedlar av samma valör och mätta med samma värdemått, t ex en kvadratmeter åker. Sedlarna är lika mycket värda på marknaden men man sätter in dem på de banker som ger högst ränta på sparkontona. Lågräntebankerna får tillbaka sina sedlar mot sina låntagares skuldförbindelser. De kan nu välja mellan att höja sina sparräntor eller att mista allt fler av sina låntagare och sparare till konkurrenterna.
Konkurrensen fungerar alltså utan riksbank och valutamonopol men risken för slapp kreditgivning och utprångling av sedlar utan täckning kräver kontroll och lagstiftning.
Enhetlig valuta. - Med allt fler banker flyter det omkring allt fler sorters sedlar och det blir allt svårare att veta om de är äkta eller tillverkade av en falskmyntare. Vad kan krävas för att en enhetlig valuta för en större region skulle fungera?
Någon som folk litar på som inser behovet, etablerar en centralbank med obetydligt startkapital och löser efter hand in alla olika sorters sedlar mot egna standardiserade och som säkerhet för sin valuta använder han antingen låntagares skuldpapper som han kräver av bankerna mot deras sedlar (enligt de förutsättningar som gäller) alternativt köper skuldförbindelser signerade av bankerna och kräver ränta.
Centralbanken fungerar alltså som en normal bank, kräver ränta på lån och betalar ränta på insatta medel. Den tar också på sig ansvaret för att kontrollera bankernas kreditgivningsdiciplin vilken avgör vilken ränta de får betala för sina lån av den enhetliga valutan.
Riskkrediter. Det är bara lån mot säkerheter som bör användas som bas för valutan: Skuldförbindelser som backas upp med säkerheter. Den andelen av fastighetsvärdet som kan betraktas som osäker, kan man ta lån till på samma villkor som företagaren som behöver kapital till en investering med osäkert utfall. Bankerna får inte skriva nya sedlar för sådan utlåning eller, under en ordning med centralbank, låna i denna till sådan riskutlåning utan måste ta i anspråk insatta medel från sparare som accepterar högre risk mot högre ränta.
Redig bokföring, balans i räkenskaperna. - Min primitive bankir började utan eget kapital och löste in diverse skuldsedlar mot standardiserade som han själv signerat. Han är skyldig beloppen på de sedlar han signerat och han äger de skuldsedlar han samlade in som är på samma belopp sammanlagt.
När han ger nya krediter, växer hans skulder och tillgångar med samma belopp. När någon sätter in sina sparmedel på hans bank, löser han in sina (skuld)sedlar mot en skuld till spararen. (redigerat)
När en centralbanks enhetliga valuta trängt undan de olika bankernas egna sedlar, lånar bankerna denna mot basränta av centralbanken eller av sparare och tar själv en något högre ränta av sina låntagare så att marginalerna täcker risker och kostnader.
Olika centralbanker. Handeln måste fungera mellan trakter som har olika valutor och olika centralbanker som försvarar var sin valuta. En banks naturliga revir är ett där den har tillräcklig kunskap om sina låntagare och om värdet av deras säkerheter och ett naturligt revir för en centralbank för en valuta är ett där den har möjlighet att bedöma värdet av de säkerheter som den använder som bas för sin valuta = för sina krediter till de banker som ger kredit i den valutan. Bedömningen förutsätter då tillräcklig insyn i bankverksamheten. - Dessa revir kan utan problem överkorsa varandra och konkurrensen vara fri mellan olika banker och valutor.
Där olika valutor accepteras men inte inflation, kan man tänka sig att obalanser i handeln utjämnas genom att centralbankernas ägarandelar i någon naturresurs ändras fram och tillbaka: När det samlas valuta från en centralbank hos en annan, får utgivaren den tillbaka genom att överlåta sådana ägarandelar.
Kortfattat:
Primitiv valuta: Man handlar med skuldsedlar-tillgodohavandebevis mätta i något realvärde.
Bank: Någon löser in dessa mot egna standardiserade - som kan inlösas mot realvärde via de inlösta.
Ränta: Nivån på bankirens ränta på lån och sparande är instrumentet att hålla valutan värdestabil.
Bankkonkurrens: Bankerna som kan hålla högst sparränta och lägst låneränta får fördel.
Enhetlig valuta: Att alla banker har sina egna sedlar öppnar för en centralbank som köper in sedlarna för egna standardiserade. Nivån på den ränta bankerna får och får betala för sparande och lån i en centralbank är instrumentet för att hålla valutan värdebeständig.
Olika centralbanker: För transaktioner mellan centralbanker fungerar alltid ägarandelar av råvaror eller naturtillgångar t ex när de köper tillbaka sin valuta av varandra.
Fungerande finans- och valuta-system
Moderator: Moderatorgruppen
Enligt mänskliga rättigheterna punkt 17 så står det
"Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom."
hur fungerar det egentligen ?,
på ett indirekt sett sugs dom fattiga ut då dom ofta får skulder och får betala oerhörda räntor och tillägsavgifter som rika bara behöver betala vid slarv eller medvetet valt att inte betala vissa utgifter. De fattiga fråntas möjligheten att få sitt kapital att växa när fogden kommit in i bilden, aktier och spekulationer är inte möjligt, och räntan växer snabbare än man klarar av att betala sin skuld. De flesta vill betala av sina skulder, men kan inte på grund av hur det ekonomiska systemet är uppbyggd, och jag skulle vilja påstå att på ett dolt sätt så tar man ifrån den fattige det lilla den har.
jag vet inte vad det kallas för när man har ett marknadsvärde som är baserad på dess riktiga värde,
dvs att en produkt inte har fantastiska påslag som stat, tull och företag kan tänkas lägga på.
I en fungerande kapitalism så har jag mött folk som tror att detta kan uppnås, och det är nog det possitva med ett kapitalistiskt system som jag skulle vilja ha, sen att staten inte tar skatter utan ska baseras på frivillig basis tror jag inte på i dagsläget, men om man ger kapitalismen en möjlighet att mogna så kanske människan gör det samma.
tyvärr bygger vårat system att egoismen gynnas och folk blir egoister..
tja, vi är nog fånga i vårat eget beteende... och får hoppas på att altruismen gynnas i framtiden.
"Var och en har rätt att äga egendom, både enskilt och tillsammans med andra.
Ingen får godtyckligt fråntas sin egendom."
hur fungerar det egentligen ?,
på ett indirekt sett sugs dom fattiga ut då dom ofta får skulder och får betala oerhörda räntor och tillägsavgifter som rika bara behöver betala vid slarv eller medvetet valt att inte betala vissa utgifter. De fattiga fråntas möjligheten att få sitt kapital att växa när fogden kommit in i bilden, aktier och spekulationer är inte möjligt, och räntan växer snabbare än man klarar av att betala sin skuld. De flesta vill betala av sina skulder, men kan inte på grund av hur det ekonomiska systemet är uppbyggd, och jag skulle vilja påstå att på ett dolt sätt så tar man ifrån den fattige det lilla den har.
jag vet inte vad det kallas för när man har ett marknadsvärde som är baserad på dess riktiga värde,
dvs att en produkt inte har fantastiska påslag som stat, tull och företag kan tänkas lägga på.
I en fungerande kapitalism så har jag mött folk som tror att detta kan uppnås, och det är nog det possitva med ett kapitalistiskt system som jag skulle vilja ha, sen att staten inte tar skatter utan ska baseras på frivillig basis tror jag inte på i dagsläget, men om man ger kapitalismen en möjlighet att mogna så kanske människan gör det samma.
tyvärr bygger vårat system att egoismen gynnas och folk blir egoister..
tja, vi är nog fånga i vårat eget beteende... och får hoppas på att altruismen gynnas i framtiden.
Gynnandet av de svaga på de starkas bekostnad var ju det som skapade problemet. Sätter man sig i skuld, räknas man till de svaga som skall gynnas medan spararna beskattas.
En enkel modell av ett primitivt system som alltför mycket liknar det vi har:
I en avgränsad trakt handlade folk med varandra med skuldsedlar/tillgodohavandebevis och för att få en enhetlig valuta inlöste någon dessa sedlar mot standardiserade som han själv signerat: Marker. Han skrev under på att de var värda en marker stycket, d v s värda vad man kunde köpa för dem på marknaden.
Han fungerade nu som en modern bankir och skrev nya sedlar som han lånade ut till folk mot ränta, om de kunde skaffa säkerhet eller borgen på beloppet. Han gav däremot ingen ränta på insatta sparmedel, så folk sparade sina marker hemma som trygghet för sämre tider.
De som belånade allt de hade, kunde nu få guldkant på tillvaron och flyta ovanpå medan de ängsliga såg sina sparmedel krympa i värde allt eftersom lånandet tilltog och priserna steg i proportion till den nominellt tilltagande köpkraften. - Som reellt så klart var konstant eftersom produktionen inte ökade.
När allt av bestående värde var belånat och i bankirens ägo, tilläts man inteckna även sina framtida förväntade inkomster och lånandet fortsatte medan låntagarna trots sin tilltagande fattigdom ändå hade mera köpkraft än de ängsliga spararna som fick jobba allt mer och konsumera allt mindre.
Oroande tecken tyder på, att det globala finanssystemet fungerar enligt den beskrivna dysfunktionella modellen. - Om det är så, rinner allt som kan belånas långsamt över i bankernas ägo och alla låntagare blir eviga ränteslavar. Då bankerna kan nöja sig med låg ränta eftersom deras kreditgivning inte kostar dem något, kommer deras låntagare i starkt överläge jämfört med dem som måste finansiera en investering med sparat kapital, eget eller andras. - Mot att sätta sig i knäet på bankerna kommer låntagarna alltså i starkt överläge mot dem som försöker bevara sin ekonomiska självständighet och makten över sin tillvaro och vägen mot slaveri är jämnad.
Som om det inte räckte med detta har nu under decennier lånarna ytterligare gynnats på spararnas bekostnad via skattesystemet.
En enkel modell av ett primitivt system som alltför mycket liknar det vi har:
I en avgränsad trakt handlade folk med varandra med skuldsedlar/tillgodohavandebevis och för att få en enhetlig valuta inlöste någon dessa sedlar mot standardiserade som han själv signerat: Marker. Han skrev under på att de var värda en marker stycket, d v s värda vad man kunde köpa för dem på marknaden.
Han fungerade nu som en modern bankir och skrev nya sedlar som han lånade ut till folk mot ränta, om de kunde skaffa säkerhet eller borgen på beloppet. Han gav däremot ingen ränta på insatta sparmedel, så folk sparade sina marker hemma som trygghet för sämre tider.
De som belånade allt de hade, kunde nu få guldkant på tillvaron och flyta ovanpå medan de ängsliga såg sina sparmedel krympa i värde allt eftersom lånandet tilltog och priserna steg i proportion till den nominellt tilltagande köpkraften. - Som reellt så klart var konstant eftersom produktionen inte ökade.
När allt av bestående värde var belånat och i bankirens ägo, tilläts man inteckna även sina framtida förväntade inkomster och lånandet fortsatte medan låntagarna trots sin tilltagande fattigdom ändå hade mera köpkraft än de ängsliga spararna som fick jobba allt mer och konsumera allt mindre.
Oroande tecken tyder på, att det globala finanssystemet fungerar enligt den beskrivna dysfunktionella modellen. - Om det är så, rinner allt som kan belånas långsamt över i bankernas ägo och alla låntagare blir eviga ränteslavar. Då bankerna kan nöja sig med låg ränta eftersom deras kreditgivning inte kostar dem något, kommer deras låntagare i starkt överläge jämfört med dem som måste finansiera en investering med sparat kapital, eget eller andras. - Mot att sätta sig i knäet på bankerna kommer låntagarna alltså i starkt överläge mot dem som försöker bevara sin ekonomiska självständighet och makten över sin tillvaro och vägen mot slaveri är jämnad.
Som om det inte räckte med detta har nu under decennier lånarna ytterligare gynnats på spararnas bekostnad via skattesystemet.
Vad jag har förstått så är var sedel som trycks ut redan besatt av skuld, iaf i Amerika,
Pengar skapas av banker och kommer ut på marknaden via lån.
Vet inte om det är en myt jag hörde, men en person i usa äger bankerna och all valuta,
all skuld i usa är till denna person, jag ska ta reda på mer om detta senare av en bekant som gillar konspirationer : )
Det jag pratar om är inte lån, utan det som blir skuld när man inte kan betala tex sitt boende och el, mediciner mat och det mest basic i en människas tillvaro. Det kan bli stora belopp på ett år om tex du inte har råd att betala underhållet eller ditt studielån och det beläggs med inkasso avgifter, kronofogdeavgifter och räntor.
Pengar skapas av banker och kommer ut på marknaden via lån.
Vet inte om det är en myt jag hörde, men en person i usa äger bankerna och all valuta,
all skuld i usa är till denna person, jag ska ta reda på mer om detta senare av en bekant som gillar konspirationer : )
Det jag pratar om är inte lån, utan det som blir skuld när man inte kan betala tex sitt boende och el, mediciner mat och det mest basic i en människas tillvaro. Det kan bli stora belopp på ett år om tex du inte har råd att betala underhållet eller ditt studielån och det beläggs med inkasso avgifter, kronofogdeavgifter och räntor.
Hur får man nu på enklaste sätt ett sunt system från det rådande läget:
Genom att man tillåts placera de tillgodohavanden som man vill ha garanterade, i den bank som garanterar dem mot styrränta och denna realvärdebank löser in realvärden för dessa medel vilka i stort kommer att bestå av prioriterade fordringar i låntagares fastigheter. Kreditbanker - som ger kredit åt låntagare, - får alltså kredit i realvärdebanken mot säkerheter och styrränta och får finansiera resten av sin utlåning med riskvilligt kapital.
Transaktioner mellan realvärdebanker blir med andelar i globala realvärden som kan vara råvaror, territorium eller fiskerättigheter.
Styrräntan skall sättas så att valutans värde bevaras konstant.
Genom att man tillåts placera de tillgodohavanden som man vill ha garanterade, i den bank som garanterar dem mot styrränta och denna realvärdebank löser in realvärden för dessa medel vilka i stort kommer att bestå av prioriterade fordringar i låntagares fastigheter. Kreditbanker - som ger kredit åt låntagare, - får alltså kredit i realvärdebanken mot säkerheter och styrränta och får finansiera resten av sin utlåning med riskvilligt kapital.
Transaktioner mellan realvärdebanker blir med andelar i globala realvärden som kan vara råvaror, territorium eller fiskerättigheter.
Styrräntan skall sättas så att valutans värde bevaras konstant.
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Jag kräver att du avstänger BoS. Han har inte mer än en gång svart på tal. Och då bara för att avfärda hela ansatsen till att diskutera. Det är för mig ställt utom tvivel att det är en propagandist som far fram här.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
BoS i http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... 60&start=0 skrev:Inte nöjd. - Du verkar ha en tanke om vad som är begreppets innebörd men jag väntar på en mera distinkt definition.
I den mån jag begriper vad du menar, har jag också invändningar. All manlig strävan går ut på att vinna erkännande, - klättra på rangskalan och skall alla definitionsmässigt ha samma rang, pyser hela spelet ihop som en punkterad ballong och med det hela ekonomin.
Enda svaret, liknar det en diskussionsgrund? Nej det är ett direkt avfärdande som efter det har lett till ett komplett nonchalerade. Vad jag kommenterade?
Fascisthataren skrev:Det som formuleras i dess andemening är att ingen skall antas inneha, eller behandlas utifrån, ett högre eller lägre värde inför sin blotta existens.
Det är alltså att säga att det inte finns några aristokratiska värden baserat på arv, skall aristokrati råda måste det vara tillägnade egenskaper som ges värde inför bedömningen av det "bästa" som skänker tillhörighet till 'aristokratin'. Likaså som det inte finns några negativa värden utifrån arv. Dvs att man inte skall belasta en kriminell persons avkomma som dåliga för att de är människor med det som arv.
Vad som däremot blir absurt är att detta lika värde skall sörja för faktiska, före socialt konstruerade, värden som tex att vi skall ha lika rättighet att "röra oss fritt" oberoende om vi har ben eller inte. Men den floskeln kommer av kapitalismens äskande på att man motiverar en konsumtion inför varje värde i form av pengar som tilldelas en.
Men det är inte strikt talat ett människorvärde eftersom det inte tillhör människan i hennes allmänhet. Så som tex syn inte heller tillhör människan allmänt. Däremot så tillhör tänkandet, medvetenhet, den allmänna människan. Existens, eller att ha blivit född är också allmängiltigt, varför arvsprincipen kan ställas under 'människovärdet'.
Så problemet härrör från svårigheten många har att göra distinktion mellan 'allmänt' och 'partikulärt'. Så att det partikulära människovärdet hävdas falla under det allmänna människovärdet.
Som det mest absurda exemplet jag stött på när en ensamstående mamma beklagade att trippen till Åre med de tre barnen förmodligen inte skulle kunna upprepas för att hon inte hade råd att göra om det. Där fick hon inte det påstått "allmängiltigt riktiga" i att kunna sörja för en sådan resa utan att se sin ekonomi lida kraftigt. Sicken soppa!
Vart ifrån? http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... 60&start=0
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Men vi kan väl låta honom svara. Det vore roligt om än inte troligt!
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Är det inte så här det skall göras? Man har funderat ett tag på ett problem och sedan börjar det klarna. Då förmedlar man sina tankar på ett debattforum under lämplig huvudrubrik för att få respons, kommentarer eller invändningar. - Hittar man då något som är värt att svara på, gör man det och får då chansen att förtydliga sig.
Hur gör ni?
Hur gör ni?
Dessa regler BoS föreslår skulle fungera utmärkt i ett robotsamhälle där alla tänker likadant (dvs. där alla är: "fria, kloka och fredliga människor som gjorde allt som det borde gjorts."). Problemet är att vi inte lever i ett sådant. En annan notis är att de allra flesta "ideologiska visionerna" skulle fungera i ett robotsamhälle, varpå vi lika gärna skulle kunna välja ett annat godtyckligt system än det BoS här beskriver. Problemet tycks alltså inte (exkluderande) ligga i själva "innehållet" i ideologin. Alltså spelar det inte så stor roll vilken ideologin vi väljer att propagera för. Alltså är problemet inte att övertyga alla att en viss ideologi är "bäst" genom propaganda. Vi måste ha ett helt annat sätt att närma oss problemet, och detta sätt måste beskriva varför den är legitim från första början, "legitimitetsproblemet" (hur man legitimerar något för någon som inte redan "köpt" idéen) är således det enda "riktiga" problemet, men detta tycks passera obemärkt för TS.
Det kan naturligtvis vara underhållande att diskutera dessa typer av förslag, som en utgångspunkt för ett tankeexpriment, dock verkar BoS inte öppna många dörrar för en sådan diskussion, därför är jag tyvärr benägen att hålla med om att dessa kan klassas som "propaganda".
...
Samma förklaring, fast i en enklare och mer kortfattad beskrivning :
"Problembeskrivningen" handlar om måla upp en gräns, innanför denna gräns är allt "okej", utanför denna gräns är allt "dåligt". Nu återstår resten att bedriva "propaganda" för att få "alla över gränsen".
Men det är inte "så" (alla "kloka") system fungerar. De "kloka" systemen är nämligen "kloka" i den meningen att de just i "inneboende pedagogik" förklarar hur övergången till gränsen går till, de stipulerar alltså inte "en godtycklig gräns". Utan förstår att det är "själva stipulationen" som "är" "pudelns kärna".
Det kan naturligtvis vara underhållande att diskutera dessa typer av förslag, som en utgångspunkt för ett tankeexpriment, dock verkar BoS inte öppna många dörrar för en sådan diskussion, därför är jag tyvärr benägen att hålla med om att dessa kan klassas som "propaganda".
...
Samma förklaring, fast i en enklare och mer kortfattad beskrivning :
"Problembeskrivningen" handlar om måla upp en gräns, innanför denna gräns är allt "okej", utanför denna gräns är allt "dåligt". Nu återstår resten att bedriva "propaganda" för att få "alla över gränsen".
Men det är inte "så" (alla "kloka") system fungerar. De "kloka" systemen är nämligen "kloka" i den meningen att de just i "inneboende pedagogik" förklarar hur övergången till gränsen går till, de stipulerar alltså inte "en godtycklig gräns". Utan förstår att det är "själva stipulationen" som "är" "pudelns kärna".
Wilbers Integral Meta-Theory:
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
Ett annat sätt att förklara det:
Detta system gör två antaganden, om:
1: "finans- och valuta-system", och
2: "fria, kloka och fredliga människor"
Det är inte klart om det finns någon "motsats" till 1 eller 2 (dvs. 3 och 4), därför är det inte "klart" "vart problemet ligger".
Ett ytterliggare problem, är att det inte finns någon koppling mellan 1 och 2.
För att göra ett system som är mer meningsfullt, så måste vi göra en beskrivning av 1, 2, 3 och 4. Och förklara hur dessa relaterar. Som det ser ut nu, så ger detta system bara en förklaring på 1, och antar sedan lite naivt att detta ska utgöra "legitimitet nog", utan att behöva förklara 2,3 och 4.
Det största problemet är dock att systemet gör en "skillnad" mellan 1 och 2 (utan att samtidigt visa hur det är "lika"), detta leder till att systemet är ett 1 som förvandlar 2 till 1. (dvs ett "finans- och valuta-system", som förvandlar "fria, kloka och fredliga människor" till ett "finans- och valuta-system"). Och jag tror få människor vill låta sig accepteras att bli beskriva som "valuta" ("brickor") i ett "finans- och valuta-system" ("spel").
Detta system gör två antaganden, om:
1: "finans- och valuta-system", och
2: "fria, kloka och fredliga människor"
Det är inte klart om det finns någon "motsats" till 1 eller 2 (dvs. 3 och 4), därför är det inte "klart" "vart problemet ligger".
Ett ytterliggare problem, är att det inte finns någon koppling mellan 1 och 2.
För att göra ett system som är mer meningsfullt, så måste vi göra en beskrivning av 1, 2, 3 och 4. Och förklara hur dessa relaterar. Som det ser ut nu, så ger detta system bara en förklaring på 1, och antar sedan lite naivt att detta ska utgöra "legitimitet nog", utan att behöva förklara 2,3 och 4.
Det största problemet är dock att systemet gör en "skillnad" mellan 1 och 2 (utan att samtidigt visa hur det är "lika"), detta leder till att systemet är ett 1 som förvandlar 2 till 1. (dvs ett "finans- och valuta-system", som förvandlar "fria, kloka och fredliga människor" till ett "finans- och valuta-system"). Och jag tror få människor vill låta sig accepteras att bli beskriva som "valuta" ("brickor") i ett "finans- och valuta-system" ("spel").
Wilbers Integral Meta-Theory:
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
http://www.integralworld.net/helfrich.html#ABS
http://integrallife.com/node/37539/
-
Johan Ågren
- Administratör
- Inlägg: 3368
- Blev medlem: 15 jan 2003 00:58
- Ort: Gävle
Främst tror jag det är oviljan att problematisera sig själv och att möta andra användares problematiseringar. Sedan är det formen att presentera flera aspekter av ett ämne ganska flyktigt i samma tråd. Jämför med Jiva här: http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... php?t=5838 Det leder till att man inte kan fånga in ett ämne och flera påståenden får stå obesvarade. De enkilda frågorna har också en ytlig retorisk karaktär som kan bli så både av ovilja av författaren, men också av att det blir så rörigt att de enskilda frågorna inte kan följas upp och särskådas. Man kan inte se detta som ett tillkortakommande av meddebattörerna.
Det är därför bäst att utgå ifrån en sakfråga snarare än ett helt program och sedan utifrån detta ta med fler aspekter i argumentationen när dessa faller sig naturligt. Ett forum fungerar bäst så, och så blir det tydligare att man inte har en politisk agenda man försöker driva igenom. Man får helt enkelt vara tydlig med att så inte är fallet. Sedan är själva tonfallet ytterligare en aspekt, att det sagda är en briljerande hävdelse. Jämför återigen med Jiva.
Sedan har det betydelse om man som användare gör flera poster som tillsammans utgör en större helhet av det som presenteras i ett inlägg. Det blir ett massivt pådrag, en mångfald av hävdelser. Alla punkter kan härledas till en strategi, där det blir tydligt att själva strategin är målet snarare än att diskutera de enskilda sakfrågorna. De enskilda sakfrågorna ska bekräfta strategins giltighet, och i detta uppstår mångfalden. Jiva är värre på denna punkt, men det är aktuellt i detta fall också.
I huvudtaget är det spår av engagemang i idealismer. Har man starka ideal så får man tänka efter både en och två gånger hur man väljer att diskutera med andra människor. Det är väldigt lätt hänt att man börjar fiska röster och lägger ut krokar.
Det är därför bäst att utgå ifrån en sakfråga snarare än ett helt program och sedan utifrån detta ta med fler aspekter i argumentationen när dessa faller sig naturligt. Ett forum fungerar bäst så, och så blir det tydligare att man inte har en politisk agenda man försöker driva igenom. Man får helt enkelt vara tydlig med att så inte är fallet. Sedan är själva tonfallet ytterligare en aspekt, att det sagda är en briljerande hävdelse. Jämför återigen med Jiva.
Sedan har det betydelse om man som användare gör flera poster som tillsammans utgör en större helhet av det som presenteras i ett inlägg. Det blir ett massivt pådrag, en mångfald av hävdelser. Alla punkter kan härledas till en strategi, där det blir tydligt att själva strategin är målet snarare än att diskutera de enskilda sakfrågorna. De enskilda sakfrågorna ska bekräfta strategins giltighet, och i detta uppstår mångfalden. Jiva är värre på denna punkt, men det är aktuellt i detta fall också.
I huvudtaget är det spår av engagemang i idealismer. Har man starka ideal så får man tänka efter både en och två gånger hur man väljer att diskutera med andra människor. Det är väldigt lätt hänt att man börjar fiska röster och lägger ut krokar.
Återgå till "Politik och samhälle"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 10 och 0 gäster