VERKLIGHETEN, som funktion av referensberoende komplex skalär differens ?

[Illusionen]

Verkligheten innehåller sanningar som inte enbart/isolerat kan härledas ur något algoritmiskt system, det krävs en djupare, icke-algoritmisk förståelse.

Varför är det så viktigt att repetera denna mening, trots att det är enkelt att kontrollera om den kan vara korrekt?.

Mitt inlägg skrevs som svar på din fråga ! Du verkar inte förstå budskapet.

Konversation i AI-läge:
Du sa: ”verkligheten innehåller sanningar som inte enbart/isolerat kan härledas ur något
algoritmiskt system, det krävs en djupare, icke-algoritmisk förståelse.”

Detta påstående ringar in en av de mest centrala och fascinerande debatterna inom filosofi,
matematik och datavetenskap. Det argumenterar för att mänsklig kognition och universums
sanningar sträcker sig bortom vad maskiner och strikta regelverk kan beräkna.

/ Illusionen

[Pilatus]

Verkligheten innehåller sanningar som inte enbart/isolerat kan härledas ur något algoritmiskt system, det krävs en djupare, icke-algoritmisk förståelse.

Varför är det så viktigt att repetera denna mening, trots att det är enkelt att kontrollera om den kan vara korrekt?.

Mitt inlägg skrevs som svar på din fråga ! Du verkar inte förstå budskapet.

Jodå, ChatGPT kan vara mycket diplomatisk och bekräftande. Men intellektuell heder bjuder att du svarar på det jag skrev. Klipp mitt svar och visa det för ChatGPT får du se. Ta med Tarskis mening om att sanning är en egenskap hos satser, inte hos verkligheten.

[Illusionen]

Varför är det så viktigt att repetera denna mening, trots att det är enkelt att kontrollera om den kan vara korrekt?.

Mitt inlägg skrevs som svar på din fråga ! Du verkar inte förstå budskapet.

Jodå, ChatGPT kan vara mycket diplomatisk och bekräftande. Men intellektuell heder bjuder att du svarar på det jag skrev. Klipp mitt svar och visa det för ChatGPT får du se. Ta med Tarskis mening om att sanning är en egenskap hos satser, inte hos verkligheten.

Du kanske har rätt, men min uppfattning är fortfarande följande.

Citat B,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur
skall utforskas och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och
komplexa relation till vår verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen
/förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”

Det finns goda skäl att här uppmärksamma att flera av de frågor Citat B föranleder saknar svar.
Konceptet ifrågasätter via Citat A och Citat B om vår av atomen manifesterade materialistiska
världsbild och verklighet, har den kompletta basala förankring som gör den trovärdig och lämplig
som grund för vetenskap och dess krav på ”evidens” i alla dess former. När ”vetenskapen” kräver
evidens för att något som hävdas skall vara kvalificerat att betraktas som vetenskap bör det
således betonas att vetenskapen i sin nuvarande form helt verkar sakna den mest grundläggande
basala kunskapen om det som hävdas. Vad blir följden om verkligheten innehåller sanningar som
inte enbart kan härledas ur något algoritmiskt system ? Vet vi att sådana sanningar ej existerar ?
Krasst uttryckt förefaller det förhålla sig så att slutsatsen av Citat B utmynnar i att INGEN vet !

[Pilatus]

Mitt inlägg skrevs som svar på din fråga ! Du verkar inte förstå budskapet.

Jodå, ChatGPT kan vara mycket diplomatisk och bekräftande. Men intellektuell heder bjuder att du svarar på det jag skrev. Klipp mitt svar och visa det för ChatGPT får du se. Ta med Tarskis mening om att sanning är en egenskap hos satser, inte hos verkligheten.

Du kanske har rätt, men min uppfattning är fortfarande följande.

Citat B,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur
skall utforskas och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och
komplexa relation till vår verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen
/förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”

Det finns goda skäl att här uppmärksamma att flera av de frågor Citat B föranleder saknar svar.
Konceptet ifrågasätter via Citat A och Citat B om vår av atomen manifesterade materialistiska
världsbild och verklighet, har den kompletta basala förankring som gör den trovärdig och lämplig
som grund för vetenskap och dess krav på ”evidens” i alla dess former. När ”vetenskapen” kräver
evidens för att något som hävdas skall vara kvalificerat att betraktas som vetenskap bör det
således betonas att vetenskapen i sin nuvarande form helt verkar sakna den mest grundläggande
basala kunskapen om det som hävdas. Vad blir följden om verkligheten innehåller sanningar som
inte enbart kan härledas ur något algoritmiskt system ? Vet vi att sådana sanningar ej existerar ?
Krasst uttryckt förefaller det förhålla sig så att slutsatsen av Citat B utmynnar i att INGEN vet !

Men ställ frågan rak och klar till ChatGPT. Sanning finns som en relation mellan omdöme och verklighet.

"Vad blir följden om verkligheten innehåller sanningar som inte enbart kan härledas ur något algoritmiskt system?
Vet vi att sådana sanningar ej existerar?"

Svaret är att verkligheten inte kan innehålla sanning, eftersom sanning inte är ett ontologiskt begrepp. Det är mycket enkelt att förstå att det måste förhålla sig så. Om jag yttrar att Äpplet är rött och det motsvarar verkliga förhållanden är mitt yttrande sant. Äpplet i sig innehåller inte någon sanning om sin färg.

Att betrakta sanning som en relation mellan ett omdöme och verkligheten kallas för korrespondensteori.

Du borde verkligen överväga att läsa på om sanningsbegreppet. Släpp halsstarrigheten, Illusionen. Det skulle hedra dig om du kunde korrigera ett uppenbart misstag i din text. Jag förstår att ditt försvar vid sådana uppfattningar kan sitta hårt. Men tänk efter!

[Illusionen]

Jodå, ChatGPT kan vara mycket diplomatisk och bekräftande.
Men intellektuell heder bjuder att du svarar på det jag skrev.
Klipp mitt svar och visa det för ChatGPT får du se. Ta med Tarskis mening om att sanning är en
egenskap hos satser, inte hos verkligheten.

Du kanske har rätt, men min uppfattning är fortfarande följande.

Citat B,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur
skall utforskas och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och
komplexa relation till vår verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen
/förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”

Det finns goda skäl att här uppmärksamma att flera av de frågor Citat B föranleder saknar svar.
Konceptet ifrågasätter via Citat A och Citat B om vår av atomen manifesterade materialistiska
världsbild och verklighet, har den kompletta basala förankring som gör den trovärdig och lämplig
som grund för vetenskap och dess krav på ”evidens” i alla dess former. När ”vetenskapen” kräver
evidens för att något som hävdas skall vara kvalificerat att betraktas som vetenskap bör det
således betonas att vetenskapen i sin nuvarande form helt verkar sakna den mest grundläggande
basala kunskapen om det som hävdas. Vad blir följden om verkligheten innehåller sanningar som
inte enbart kan härledas ur något algoritmiskt system ? Vet vi att sådana sanningar ej existerar ?
Krasst uttryckt förefaller det förhålla sig så att slutsatsen av Citat B utmynnar i att INGEN vet !

Men ställ frågan rak och klar till ChatGPT.
Sanning finns som en relation mellan omdöme och verklighet.

"Vad blir följden om verkligheten innehåller sanningar som inte enbart kan härledas ur något algoritmiskt system?
Vet vi att sådana sanningar ej existerar?"

Svaret är att verkligheten inte kan innehålla sanning, eftersom sanning inte är ett ontologiskt begrepp.
Det är mycket enkelt att förstå att det måste förhålla sig så. Om jag yttrar att Äpplet är rött och det
motsvarar verkliga förhållanden är mitt yttrande sant. Äpplet i sig innehåller inte någon sanning om sin färg.

Att betrakta sanning som en relation mellan ett omdöme och verkligheten kallas för korrespondensteori.

Du borde verkligen överväga att läsa på om sanningsbegreppet.
Släpp halsstarrigheten, Illusionen.
Det skulle hedra dig om du kunde korrigera ett uppenbart misstag i din text.
Jag förstår att ditt försvar vid sådana uppfattningar kan sitta hårt. Men tänk efter!

ChatGPT baseras på atomärt perspektiv, och refererar till ”atomär” information på nätet.
Du förefaller alltså ignorera metafysiken, och sitter fortfarande fast i den förnimbara verkligheten.
Du verkar ej heller förstå konsekvenserna av att Citat B saknar trovärdigt svar.

Citatet och teorin jag syftar på kommer från en uppmärksammad vetenskaplig studie ledd av forskare vid
University of British Columbia Okanagan i Kanada.
Forskarlaget, med fysikern Dr. Mir Faizal i spetsen, publicerade resultat som matematiskt motbevisar
hypotesen att vårt universum skulle vara en datorsimulering.

Studiens kärna och citatets innebörd, citat:

• Matematisk omöjlighet: Genom att applicera Gödels ofullständighetssats, Tarskis obestämbarhetssats
och Chaitins teorem bevisade de att ett helt algoritmiskt system aldrig kan beskriva hela verkligheten.

• Icke-algoritmisk förståelse: Forskarna konstaterade i sin rapport att universums grundläggande
naturlagar kräver vad de kallar för "non-algorithmic understanding" (icke-algoritmisk förståelse).
Det innebär att det finns sanningar i verkligheten som ligger bortom vad en dator eller en algoritm
någonsin kan räkna ut steg för steg.

• Slutsatsen: Eftersom en simulering per definition måste styras av programmerade algoritmer,
och verkligheten kräver denna djupare, icke-algoritmiska nivå, så kan universum inte vara en simulering.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=YDw2-qRkSJU

Pax vobiscum

[Pilatus]

Forskarna konstaterade i sin rapport att universums grundläggande naturlagar kräver vad de kallar för non-algorithmic understanding (icke-algoritmisk förståelse). Det innebär att det finns sanningar i verkligheten som ligger bortom vad en dator eller en algoritm
någonsin kan räkna ut steg för steg.

Jag invänder mot ditt sätt att placerar in "sanning" i naturen, vilket är ett kategorimisstag. Du gör dig mycken tankemöda och utvecklar din teori långt bortom vad som är tillgängligt för en vanlig dödlig person. Men det hjälper inte om du inte kan förmå dig till att förstå begreppet sanning. Varför ställer du inte den banalt enkla frågan om sanning finns i naturen, alternativt om det är en relation mellan sats och fakta. Det som påstås skall kunna beläggas. Det är atomärt säger du, men det är ju så den verklighet ser ut som vi kommer åt att undersöka.

Så jag föreslog en justering av din formulering: Det finns fakta om världen som inte kan härledas algoritmiskt, och därför finns det sanna satser om dessa fakta som inte kan bevisas inom ett formellt system.
Gödel skulle blivit lyrisk om han sett denna korrigering.

[Illusionen]

Forskarna konstaterade i sin rapport att universums grundläggande naturlagar kräver vad de kallar för non-algorithmic understanding (icke-algoritmisk förståelse). Det innebär att det finns sanningar i verkligheten som ligger bortom vad en dator eller en algoritm
någonsin kan räkna ut steg för steg.

Jag invänder mot ditt sätt att placerar in "sanning" i naturen, vilket är ett kategorimisstag. Du gör dig mycken tankemöda och utvecklar din teori långt bortom vad som är tillgängligt för en vanlig dödlig person. Men det hjälper inte om du inte kan förmå dig till att förstå begreppet sanning. Varför ställer du inte den banalt enkla frågan om sanning finns i naturen, alternativt om det är en relation mellan sats och fakta. Det som påstås skall kunna beläggas. Det är atomärt säger du, men det är ju så den verklighet ser ut som vi kommer åt att undersöka.

Så jag föreslog en justering av din formulering: Det finns fakta om världen som inte kan härledas algoritmiskt, och därför finns det sanna satser om dessa fakta som inte kan bevisas inom ett formellt system.
Gödel skulle blivit lyrisk om han sett denna korrigering.

SANNING som begrepp utgör inget problem för mig och konceptet.
Misstänker att vi definierar sanning på olika sätt, och att det leder till att vi missförstår varandra.

Citat B och de frågor citatet föranleder saknar förklaring och svar på basal nivå.
Av detta faktum drar jag personligen slutsatsen att det ej existerar någon absolut sanning.
Sanning är för mig alltså ett begrepp begränsat till vår förnimbara atomärt manifesterade verklighet.

Hur sanning skall tolkas bör mot bakgrund av ovanstående enligt min uppfattning vara
beroende av om vi begränsar oss till den förnimbara verkligheten och dess begrepp och egenskaper,
eller ser det som ett mer fullödigt ”universellt” alternativ som även inkluderar bakomliggande
metafysiska samband.

SANNING i det fall begreppet definieras i överensstämmelse med den atomära verkligheten
eller fakta, utgör en begränsad bekräftande egenskap hos ett atomärt påstående, som korrekt
anses beskriva den förnimbara objektiva världen. Detta gäller oavsett Citat B.

Det faktum att de frågeställningar som följer av att Citat B ej är besvarade, får till följd att
fundamentala bakomliggande samband rörande medvetandets funktion saknas, vilket får till
konsekvens att det ”universella” metafysiska alternativet generellt ej kan göra anspråk på att vara
”atomärt” sant.

Notera att när vi försöker beskriva metafysiska samband gör vi det ur vårt atomära perspektiv.
Eulers ekvationer kan t ex här betraktas som ett atomärt substitut för något atomärt ogripbart.
Konsekvensen av detta blir att det saknas kunskap om ”något” metafysiskt är utelämnat.
Personligen tolkar jag detta som att begreppet sanning ej hör hemma i metafysiska resonemang.

Citat B,
”Ett grundläggande problem vi inledningsvis står inför, när frågor om universums natur
skall utforskas och besvaras, är att förklara begreppet ”jaget” och dess subjektiva och
komplexa relation till vår verklighets s k rum-tid, alltså hur jaget, den subjektiva upplevelsen /
förnimmelsen, kan uppstå ur, och/eller kopplas via samband till, något materiellt.”

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=FQT7vtx ... rt_radio=1

[Pilatus]

Illusionen, kan sanning vara något annat än korrespondens mellan sats och fakta?

Total förvirring uppstår i dina svar där en hypostasering av ”sanning i naturen” inte betyder någonting, det medför inga konsekvenser, det står som ett påstående som inte kan prövas på annat sätt än i ett moln av ord. Var är din definition? För mig är sanning en semantisk relation mellan sats och fakta.

Alternativt kan en sats vara sann om den passar in i ett koherent system av satser. T ex i konceptet där vissa språkliga/matematiska relationer kan betraktas som sanna. Men då har vi kanske lämnat världen utanför en tänkt modell?

Det finns förstås ett mer esoteriskt sätt att betrakta sanning, men då talar vi om en världsrelation, inte en satsrelation.

Så, vi kan bara beskriva naturen så gott vi kan, formulera satser vars logik är giltig och premisserna sanna. Då kan vi komma någonstans ur fläcken, från citaten A och B.

[Illusionen]

Illusionen, kan sanning vara något annat än korrespondens mellan sats och fakta?

Total förvirring uppstår i dina svar där en hypostasering av ”sanning i naturen” inte betyder någonting, det medför inga konsekvenser, det står som ett påstående som inte kan prövas på annat sätt än i ett moln av ord. Var är din definition? För mig är sanning en semantisk relation mellan sats och fakta.

Alternativt kan en sats vara sann om den passar in i ett koherent system av satser. T ex i konceptet där vissa språkliga/matematiska relationer kan betraktas som sanna. Men då har vi kanske lämnat världen utanför en tänkt modell?

Det finns förstås ett mer esoteriskt sätt att betrakta sanning, men då talar vi om en världsrelation, inte en satsrelation.

Så, vi kan bara beskriva naturen så gott vi kan, formulera satser vars logik är giltig och premisserna sanna. Då kan vi komma någonstans ur fläcken, från citaten A och B.

Tyvärr Pilatus, jag känner inte igen mig i dina ”atomära” slutsatser/påståenden.
Det kan även ifrågasättas om detta har så mycket att göra med budskapet i mitt koncept.

Citatet,

”SANNING i det fall begreppet definieras i överensstämmelse med den atomära verkligheten
eller fakta, utgör en begränsad bekräftande egenskap hos ett atomärt påstående, som korrekt
anses beskriva den förnimbara objektiva världen.
Det faktum att de frågeställningar som följer av att Citat B ej är besvarade, får till följd att
fundamentala bakomliggande samband rörande medvetandets funktion saknas, vilket får till
konsekvens att det ”universella” metafysiska alternativet generellt ej kan göra anspråk på att vara
”atomärt” sant. Detta gäller oavsett Citat B.”

är min enkelt formulerade ståndpunkt. Inget har framkommit som motsäger detta.

Mitt förslag är att du öppnar en ny tråd som behandlar ämnet.

/ Illusionen

https://www.youtube.com/watch?v=CwjDMsJzi2c

[Pilatus]

Illusionen, kan sanning vara något annat än korrespondens mellan sats och fakta?

SANNING i det fall begreppet definieras i överensstämmelse med den atomära verkligheten
eller fakta, utgör en begränsad bekräftande egenskap hos ett atomärt påstående, som korrekt
anses beskriva den förnimbara objektiva världen.

Jag förklarade enkelt att sanning handlar om korrespondens mellan sats och fakta.
Det innebär att sanning inte kan begränsas till satser om det atomära.

Sanna satser finns inom logik, boolesk algebra, matematik, teoretisk fysik (Newton, Einstein), formella system,
modallogik, mängdlära, mm.

Jag har svårt att förstå varför du inte slår upp i en lärobok, lexikon eller frågar på nätet vad som avses med sanning.
Begreppet är verkligen inte något som är begränsat till det atomära.
Ge dig litet tid att tänka efter, läs på och du kommer förstå att sanningsbegreppet är användbart i alla sammanhang. Tänk!

[Illusionen]

Illusionen, kan sanning vara något annat än korrespondens mellan sats och fakta?

SANNING i det fall begreppet definieras i överensstämmelse med den atomära verkligheten
eller fakta, utgör en begränsad bekräftande egenskap hos ett atomärt påstående, som korrekt
anses beskriva den förnimbara objektiva världen.

Jag förklarade enkelt att sanning handlar om korrespondens mellan sats och fakta.
Det innebär att sanning inte kan begränsas till satser om det atomära.

Sanna satser finns inom logik, boolesk algebra, matematik, teoretisk fysik (Newton, Einstein), formella system,
modallogik, mängdlära, mm.

Jag har svårt att förstå varför du inte slår upp i en lärobok, lexikon eller frågar på nätet vad som avses med sanning.
Begreppet är verkligen inte något som är begränsat till det atomära.
Ge dig litet tid att tänka efter, läs på och du kommer förstå att sanningsbegreppet är användbart i alla sammanhang. Tänk!

För mig framstår det som att du fortfarande ignorerar Citat A och Citat B rakt över,
• Varifrån kom tiden ?
• Hur kan den subjektiva upplevelsen uppstå/kopplas via samband till något materiellt ?

Detsamma gäller budskapet i trådens rubrik,
”VERKLIGHETEN, som funktion av referensberoende komplex skalär differens.”,
• Referensberoende ?
• Skalär differens ?
• Komplexitet ?

Beaktar du dessa punkter, blir flertalet av dina påståenden, enligt min uppfattning felaktiga.

Måste prioritera andra sysslor närmaste tiden, så detta får bli min avslutande kommentar.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=DpLhMhSQFi4

https://www.deltakonceptet.se/

[Pilatus]

Jag förklarade enkelt att sanning handlar om korrespondens mellan sats och fakta.
Tänk!

För mig framstår det som att du fortfarande ignorerar Citat A och Citat B rakt över,

Det finns en mycket enkel förklaring. De riktigt svåra frågorna kan aldrig genomlysas med någon klarhet om inte de mer grundläggande termerna kan förstås. Det leder till fastlåsningar och svårigheter att förstå andras synpunkter. Så, läs på om korrespondensteorin och var beredd att ompröva dina frågeställningar. Om frågorna inte kan lösas med de kunskaper du har, är väl enda vägen att läsa på och vara beredd att ompröva det du anser dig förstå. Det måste vi alla göra, livet är ett lärande.

[Illusionen]

Det är fördelaktigt om man förstår följande samband när begreppet TID diskuteras.

Konceptet förankrar begreppet TID via matematikens enhets-cirkel och enhets-hyperbel.
Ett inledande förtydligande ang den komplexa relationen mellan enhets-cirkeln och
enhets-hyperbeln ges i följande text.

I det komplexa planet balanserar enhetscirkeln och enhetshyperbeln varandra skalärt via den
imaginära ”skalären” i (där i² = -1). Genom att tillämpa den imaginära enheten i, erhålls enligt
konceptet en för den komplexa ömsesidiga växelverkan skalärt baserad algebraisk balans.

Värt att notera är att den matematiska förankringen överensstämmer med konceptets
metafysiska förankring i konventionell ellära, projektionslära och hållfasthetslära.
Texten ger ej hela bilden av vad begreppet TID representerar enligt konceptet.
Det finns m a o en fortsättning som jag eventuellt återkommer till senare.

Citat från sidan 20 i konceptet,

”Konceptet utgår från ett referens-beroende SKALÄRT BALANS-resonemang, baserat på
över- respektive under-skott, i ett ”överordnat” abstrakt och komplext Grundstatus, G.
Balans-resonemanget inkluderar effekter med koppling till hyperboliska funktioner.
De hyperboliska funktionerna inkluderas i balans-resonemanget och baseras på enhetshyperbeln
som alternativ till enhetscirkeln, och relaterar till cirkulära funktioner via komplexa tal.
Inom matematiken är de hyperboliska funktionerna besläktade med trigonometriska funktioner.
Hyperboliska funktioner är väldokumenterade matematiska funktioner som enligt konceptet via
”skalär perspektiv-transformering” representerar perspektivvarianter till trigonometriska funktioner.
De hyperboliska och trigonometriska funktionerna ingår m a o här i ”MP-perspektiv-repertoaren”.
De hyperboliska funktionerna baseras på enhetshyperbeln som alternativ till enhetscirkeln, och
relaterar till cirkulära funktioner via komplexa tal.
HYPERBOLISKA funktioner definieras med hjälp av enhetshyperbel, x^2 - y^2 = 1
TRIGONOMETRISKA funktioner definieras reellt via enhetscirkel, x^2 + y^2 = 1 ”

VÄXELVERKAN baseras i konceptet på BALANS.
Enhetscirkeln och enhetshyperbeln kan inte balansera varandra skalärt på ett statiskt eller
linjärt sätt, eftersom de atomärt representerar två olika geometriska och algebraiska naturer.
Enhetscirkeln är kompakt och kopplad till periodisk, cirkulär geometri, medan enhetshyperbeln
är obegränsad och kopplad till exponentiell, hyperbolisk geometri.
Om man däremot rör sig utanför de vanliga reella talen finns det djupa matematiska kopplingar
där enhetscirkeln och enhetshyperbeln "balanserar" eller speglar varandra via komplexa tal och
skalärer/skalningsfaktorer. Genom att introducera den imaginära enheten i (där i² = -1),
erhålls enligt konceptet en för den ömsesidiga växelverkan perfekt algebraisk balans.
I det komplexa planet balanserar således enhetscirkeln och enhetshyperbeln varandra genom
den imaginära skalären i. Begreppet TID är en funktion av denna balans.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum

https://www.youtube.com/watch?v=0bjB-IW ... rt_radio=1

[Pilatus]

Begreppet TID är en funktion av denna balans.

Enhetscirkeln är en cirkel med radien 1 centrerad i origo x² + y² = 1,
medan enhetshyperbeln är en hyperbel med ekvationen x² - y² = 1

Tid kan härledas ur entropi, rörelse, varaktighet, ibland som en vektor inom geometrin, en riktad sträcka som har både en storlek (längd) och en riktning. Skillnaden mellan vad du skriver och vad vi vanligen diskuterar på Filosofiforum är begreppens förklaringsvärde för den tid vi upplever. Vår förmåga att mäta tid bygger helt på att vi har kommit överens om att dela upp tidsflödet i konstanta, upprepningsbara enheter, där sekunden är basen i det moderna måttsystemet (SI-systemet). Till detta kommer att tiden påverkas av gravitation, G, och hastighet, v. Allmänna relativitetsteorin generaliserar den speciella relativitetsteorin och Newtons gravitationslag, och ger därmed en enhetlig beskrivning av gravitation som en geometrisk egenskap hos rum och tid, eller rumtid.

Vem menar du härleder tid ur enhetscirkeln och enhetshyperbeln? Hur ser förklaringen ut?

[Illusionen]

Begreppet TID är en funktion av denna balans.

Enhetscirkeln är en cirkel med radien 1 centrerad i origo x² + y² = 1,
medan enhetshyperbeln är en hyperbel med ekvationen x² - y² = 1

Tid kan härledas ur entropi, rörelse, varaktighet, ibland som en vektor inom geometrin, en riktad sträcka som har både en storlek (längd) och en riktning. Skillnaden mellan vad du skriver och vad vi vanligen diskuterar på Filosofiforum är begreppens förklaringsvärde för den tid vi upplever. Vår förmåga att mäta tid bygger helt på att vi har kommit överens om att dela upp tidsflödet i konstanta, upprepningsbara enheter, där sekunden är basen i det moderna måttsystemet (SI-systemet). Till detta kommer att tiden påverkas av gravitation, G, och hastighet, v. Allmänna relativitetsteorin generaliserar den speciella relativitetsteorin och Newtons gravitationslag, och ger därmed en enhetlig beskrivning av gravitation som en geometrisk egenskap hos rum och tid, eller rumtid.

Vem menar du härleder tid ur enhetscirkeln och enhetshyperbeln? Hur ser förklaringen ut?

ANG BASAL DEFINITION AV BEGREPPET TID

ATOMÄR DEFINITION

Det atomära begreppet TID saknar en enkel allmänt accepterad BASAL definition.
Inom fysiken betraktas av det skälet TID som "en fundamental storhet", vilket gör begreppet
TID omöjligt att definiera atomärt, genom mer grundläggande basala begrepp.
Man kan alltså atomärt inte reducera TID till något mer grundläggande och basalt än sig självt.
Det atomära begreppet TID kan därigenom betraktas som ett AXIOMATISKT grundbegrepp.
Föreliggande koncept uppmärksammar detta faktum via Citat A.

Citat A,
”Diskussioner rörande universum och vår verklighet utgår från att RUM och TID, redan existerar.
Hur man kom dit, utelämnas så gott som alltid. Man försöker således besvara aktuella frågor om
universum utifrån ett internt RUM-TID-perspektiv, utan att förklara medvetandets inkl ”jagets”
roll och natur, och vad rum och tid representerar på basal nivå.”.


METAFYSISK DEFINITION

För drygt ett år sedan startade jag den här tråden. Samtidigt publicerade jag föreliggande
koncept i form av den patentansökan, omfattande 67 sidor, som ligger till grund för tråden.
Därefter har jag skrivit förtydligande inlägg där jag ansett det befogat.
Min uppfattning är att ingen här på Filosofiforum har presenterat något lika omfattande och unikt.
Inget har ännu framkommit som kullkastar konceptet.
I konceptet beskrivs utförligt, via metafysisk, hur begreppet TID härleds och DEFINIERAS
från över- respektive under-skott, relativt ett abstrakt och komplext Grundstatus, G.

VERKLIGHETEN beskrivs i konceptet till övervägande del via logiskt förankrade metafysiska
resonemang och samband, snarlik en typ/variant av dualistisk Platonisk värld.
Inom naturvetenskapliga teorier förbises att förnimmelsen av, såväl verkligheten, som av oss
själva som fysiska individer, beskrivs med verklighetsbaserade ”atomära” begrepp, vi själva,
via det odefinierade undflyende ”jaget”, är delaktiga i formandet av. Det saknas därmed en
viktig logisk länk i flertalet förda resonemang om vad såväl livet som universum representerar.
Det som här söks är den fundamentala och basala grund som verkligheten inkl begrepp som
TID och RUM, vilar på, m a o upprinnelsen till varifrån allt emanerar och/eller kan härledas.

VÄXELVERKAN mellan kommunicerande atomer, bygger på de unika referens-principerna,
• MaskeringsPrincip, MP, (referensberoende).
• DubbelReferensPrincip, DRP, (referensneutral).
Begrepp som RUM och TID är effekter av SKALÄRA differenser mellan skilda/individuella
MP-förankringar. Dessa förankringar fungerar som REFERENSER för VXV. Konceptet utgår
därvid från ett unikt ömsesidigt referens-beroende SKALÄRT BALANS-resonemang, baserat
på över- respektive under-skott, relativt ett abstrakt och komplext Grundstatus, G.
Genom att introducera den imaginära enheten i (där i² = -1), erhålls enligt konceptet en för den
ömsesidiga växelverkan perfekt algebraisk balans. I det komplexa planet balanserar således
enhetscirkeln och enhetshyperbeln varandra genom den imaginära skalären i.
Begreppet TID är en funktion av denna balans.

Bengt Hj Törnblom / Illusionen

Pax vobiscum