Vart är vi egentligen på väg till i det fysiska rummet?

[Cosmic philosopher]

Hej!

Man kan undra om det är något lurt eller märkligt med hur vi rör oss på gator och torg,i bilar, i tåg,på cyklar, när vi promenerar,joggar och i flygplan osv.

Antag att vi åker i ett tåg med 120 km/h:s fart mot väster. Samtidigt vrider sig vårt jordklot med många gånger högre hastighet mot öster. Men då jordklotet ännu snabbare snurrar åt ytterligare ett annat håll runt solen och solen i sin tur rör sig åt ett helt annat håll i galaxen osv., osv., ("uppåt i makrokosmos i det oändliga") och då dessutom allt detta verkar ske i allt högre och högre hastigheter, så uppstår väl den lite märkliga situationen att vi möjligen behöver fråga oss vart vi egentligen är på väg.

Frågan lyder:

Vart är vi egentligen på väg till i det fysiska rummet?

[Marko]

Vart är vi egentligen på väg till i det fysiska rummet?

Vi är påväg dit vi hör hemma, men vägen är styrd av underlag, snåriga skogar och andras viljor. Men hittar vi hem i vad vi vill, så är vi på väg dit vi ska sluta. och är det inte oftast i slutet som vår drömmar och lust kommer fram?. och insikten över de fel vi gjorde. Det jag funderat över i två dagar är. vad är skillnaden mellan att drömma och leva fysiskt?, formen är stor skillnad, men inte meningen. Vi drömmer metafysiskt, lever fysiskt och vill ha det bra i bägge världarna.Vi strävar efter att leva bra med de vi egentligen älskar, vara (meta)fysiskt nära det vi tycker om.

spelar det någon roll om dröm och mening är metafysisk ?
målet är nog samma.

[Algotezza]

Först var allt som vanligt när jag rörde mig i det fysiska rummet. Sedan märkte jag att jag under cykelturer kunde ställa om mitt upplevande så jag tyckte att jag stod stilla och omvärlden rörde sig, vägen kom emot mig. Nu är det så jag upplever min s.k rumsliga rörelse - det är omvärlden som rör sig. Inte jag. Varken till fots, i bil eller på cykel. Jag bara förändras i mitt mentalt-emotionella tillstånd.

/Algotezza