Ödmjukhet
Moderator: Moderatorgruppen
-
DIN GOLLUM
- Inlägg: 1
- Blev medlem: 23 mar 2005 13:25
- Ort: HELL
Till Zarathurstme, deep_diver, sun_rouler, shit_deeger, eller what so ever:
Det är jag som är DIN GOLLUM, håll till godo:
Sluta läsa om och om igen "Kant´s Vegetarianism" och läs detta och leta upp Kant en gång till:
"Att Guds existens inte är något som kan bevisas - eller motbevisas."
Vid det här laget vet du vilka vi är och vi vet vem du är. Om du är färdigt med ditt jobb lämna det åt någon annan som kan undervisa filosofi bättre.
HÅLL TILL GODO och ha ett SKÖNT liv.
DIN GOLLUM
Det är jag som är DIN GOLLUM, håll till godo:
Sluta läsa om och om igen "Kant´s Vegetarianism" och läs detta och leta upp Kant en gång till:
"Att Guds existens inte är något som kan bevisas - eller motbevisas."
Vid det här laget vet du vilka vi är och vi vet vem du är. Om du är färdigt med ditt jobb lämna det åt någon annan som kan undervisa filosofi bättre.
HÅLL TILL GODO och ha ett SKÖNT liv.
DIN GOLLUM
-
What Gives?
Re: Ödmjukhet
Zarathrustme skrev:Jag påstår att jag är ödmjuk. Är det en orimlighet för en ödmjuk att hävda sin egen ödmjukhet?
Zara.
Du kan påstå vad sjutton som helst om dig själv. Det blir ändå inte sant förrän du förverkligar det genom handling.
Således, att hävda en egenskap i ord betyder ingenting. Att hävda samma egenskap i handling förverkligar denna.
-
Zarathrustme
- Inlägg: 113
- Blev medlem: 10 mar 2005 12:04
- Ort: Södermanland
Re: Ödmjukhet
DIN GOLLUM skrev:Till Zarathurstme, deep_diver, sun_rouler, shit_deeger, eller what so ever:
Det är jag som är DIN GOLLUM, håll till godo:
Sluta läsa om och om igen "Kant´s Vegetarianism" och läs detta och leta upp Kant en gång till:
"Att Guds existens inte är något som kan bevisas - eller motbevisas."
Vid det här laget vet du vilka vi är och vi vet vem du är. Om du är färdigt med ditt jobb lämna det åt någon annan som kan undervisa filosofi bättre.
HÅLL TILL GODO och ha ett SKÖNT liv.
DIN GOLLUM
Bra försök J R Auk, men du missade.
Klättra upp från lavan och försök igen.
hovnarr skrev:Här ges inga fribiljetter till spårvagnen som går till himmelen, Zara. Du får allt vara din egen gollum-golllum!
Shit, här tror jag att jag är Frodo, så är jag Gollum.
Hinnan mellan liv och död är hårfin.
What Gives? skrev:Zarathrustme skrev:Jag påstår att jag är ödmjuk. Är det en orimlighet för en ödmjuk att hävda sin egen ödmjukhet?
Zara.
Du kan påstå vad sjutton som helst om dig själv. Det blir ändå inte sant förrän du förverkligar det genom handling.
Således, att hävda en egenskap i ord betyder ingenting. Att hävda samma egenskap i handling förverkligar denna.
Håller med dig att ord utan handling är inget värd och att handlingarna bevisar ordens värde.
Vad jag var ute efter, var att det finns de som hävdar att just det att säga att man är ödmjuk, är en handling som bekräftar, inte att man är ödmjuk utan motsatsen.
Zara.
-
Patrizia
Hej Zara!
Jag förstår dig. Jag vet nog vad du menar med ödmjukhet och enligt din definition så är du ödmjuk. Ingen snack om den. Jag ska berätta för dig hur jag definierar ödmjukheten. Man kan vara ödmjuk inför sig själv. man kan vara ödmjuk inför sin näste. man kan vara ödmjuk inför sin skapare (vad/vem än detta må vara). Och till sist kan man vara ödmjuk till alltet.
Föreställ dig detta senario:
Du går förbli en grusig och övergive fotbollsplan. Du ser en liten glad pojke som leker men en boll. Du lockas av att gå fram till honom och börja sparka på bollen med honom. Pojken hade timmarna innan fått bollen från sin farfar och var överlycklig att äntligen kan spela fotboll och kände sig som Maradonna på planen. Du tar bollen och driblar dig fram till målet men du gör inte mål. Du spelar att du inte kunde göra mål och låter pojken gör målet. Du är empatiskt. du förstår pojken och hans värld och inte fördärvar den för honom. Du har makten att krossa pojkens drömmar och visa att du är starkare och han är ingenting men du gör inte det. Du är ödmjuk inför din styrka (dig själv), inför pojken, inför din gud och till slut inför alltet. Jag definerar ödmjukheten så. En person eller en entitet att är så stark och kunnig att ser andras världar, leversig in i deras och kan krossa den men gör den inte.
Må din gud vara med dig min vän.
Jag förstår dig. Jag vet nog vad du menar med ödmjukhet och enligt din definition så är du ödmjuk. Ingen snack om den. Jag ska berätta för dig hur jag definierar ödmjukheten. Man kan vara ödmjuk inför sig själv. man kan vara ödmjuk inför sin näste. man kan vara ödmjuk inför sin skapare (vad/vem än detta må vara). Och till sist kan man vara ödmjuk till alltet.
Föreställ dig detta senario:
Du går förbli en grusig och övergive fotbollsplan. Du ser en liten glad pojke som leker men en boll. Du lockas av att gå fram till honom och börja sparka på bollen med honom. Pojken hade timmarna innan fått bollen från sin farfar och var överlycklig att äntligen kan spela fotboll och kände sig som Maradonna på planen. Du tar bollen och driblar dig fram till målet men du gör inte mål. Du spelar att du inte kunde göra mål och låter pojken gör målet. Du är empatiskt. du förstår pojken och hans värld och inte fördärvar den för honom. Du har makten att krossa pojkens drömmar och visa att du är starkare och han är ingenting men du gör inte det. Du är ödmjuk inför din styrka (dig själv), inför pojken, inför din gud och till slut inför alltet. Jag definerar ödmjukheten så. En person eller en entitet att är så stark och kunnig att ser andras världar, leversig in i deras och kan krossa den men gör den inte.
Må din gud vara med dig min vän.
-
Zarathrustme
- Inlägg: 113
- Blev medlem: 10 mar 2005 12:04
- Ort: Södermanland
Patrizia skrev:Föreställ dig detta senario:
Du går förbli en grusig och övergive fotbollsplan. Du ser en liten glad pojke som leker men en boll. Du lockas av att gå fram till honom och börja sparka på bollen med honom. Pojken hade timmarna innan fått bollen från sin farfar och var överlycklig att äntligen kan spela fotboll och kände sig som Maradonna på planen. Du tar bollen och driblar dig fram till målet men du gör inte mål. Du spelar att du inte kunde göra mål och låter pojken gör målet. Du är empatiskt. du förstår pojken och hans värld och inte fördärvar den för honom. Du har makten att krossa pojkens drömmar och visa att du är starkare och han är ingenting men du gör inte det. Du är ödmjuk inför din styrka (dig själv), inför pojken, inför din gud och till slut inför alltet. Jag definerar ödmjukheten så. En person eller en entitet att är så stark och kunnig att ser andras världar, leversig in i deras och kan krossa den men gör den inte.
Må din gud vara med dig min vän.
Hej Patrizia!
Gillar din bild och dina mustiga formuleringar. Jag håller i stort med dig om i vad du säger.
I ordspråksboken står det "Järn skärper järn, så skärper den ena människan den andra".
Din liknelse är även intressant. Den ställer barmhärtighet emot sanning. Ska vi vara barmhärtiga även om det innebär att vi trampar på sanningen? Är barmhärtighet mer värd än sanning? Svaret är inte självklart
Jag går förbi ett filosofiforum. På planen hoppar en liten tjej vid namn Patrizia, twist. Hon vill att jag ska hoppa med. Ska jag snubbla på tråden, tappa den eller hoppa det bästa jag kan? För att kunna besvara den frågan, måste jag ställa en annan. Vem är Patricia?
Vill hon veta sanningen? Om hon vill, orkar hon? Om hon inte orkar, vad innebär det? Depression och självmord, Glädje, eller sorg och mognad? Vill hon inte, ska jag säga den i alla fall? Ja, om sanningen är den att hennes hus brinner.
Vad jag är fundersam över är formuleringen " Du spelar att du inte kunde göra mål". Just detta att låtsas. Visst, när alla är medvetna öm "bedrägeriet" är det ok. Annars är jag tveksam.
Lillasyster spelar sin fiol så hjärnorna blöder och frågar mamma om hon spelar fint på fiolen, trots att hon bara har haft tre lektioner. Jaa, säger mamma, det låter jättebra. Storasyster lyssnar, tycker det låter skit och förstår att mamma värderar barmhärtigheten mer än sanningen.
Storasyster har komplex för att hon tycker att hon är för tjock, när hon i själva verket är undernärd. Mamma försöker få henne att förstå att hon inte alls är tjock, men moderns ord är nu inget värda.
En ingridiens i en teori om hur schizofreni utvecklas hos barn är att vuxna har dubbla budskap. De säger snälla saker till barnet, medan kroppsspråket säger något helt annat. Jag tror att om man på något sätt ljuger, så får man betala dyrt för det i slutändan. Tror det kan bli lika tokigt att trampa på barmhärtigheten för att istället vara sann.
Man behöver ju inte säga till lillasyster;
- Det var det värsta oljud jag hört, även om det skulle hjälpa storasyster att bevara förtroendet för moderns ord. Bäst är det att både vara sann och barmhärtig. Varför inte säga;
- Du spelar mycket bättre nu än vad du gjorde den första gången du spelade. Du lär dig snabbt så det dröjer nog inte länge förän det kommer låta riktigt bra.
.
. :-&
Din beskrivning av en ödmjuk är inte helt olik min. Jag skrev "Om ödmjukhet är detsamma som självkännedom och kärlek till (eller åtminstone acceptans av) detta själv, så tror jag att det är något eftersträvansvärt". Alltså om en person går förbi denna lilla pojke och inte har några behov av att sola sig i andras beundran, eller sin egen, så går han till killen för killens egen skull.
Det finns som jag ser det, två mentaliteter i denna värld. Antingen en herres, eller en tjänares. Herren jobbar på att själv bli stor, medan tjänaren redan är det och således kan jobba på andras storhet. Tjänaren ser till vad han tror pojken behöver. Han behöver dock inte vara kunnig eller vara proffs på inlevelse för att vara ödmjuk, men hans motiv måste vara att betjäna. Rent tekniskt skulle han om han var korkad kunna ta pojkens boll och sparka den åt fanders, om han gör det med motivet att betjäna den lille. Demonstrera en tåfjutt. Pojkens sorg kommer dock att krossa hans hjärta och få honom att göra allt för att hitta bollen igen.
Må min Gud vara med oss alla.
Zara..
Inte doppad
i gröt
i gröt
-
Patrizia
Återgå till "Religion och andlighet"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 8 och 0 gäster