Gud och satan

[Ceres]

Jag anser att det bara kan bli fel om man ser Gud och satan som existerande varelser. För det första medför det att Gud måste ha skapat satan, vilket innebär att något absolut gott skapat något absolut ont. Alternativt har ondskan alltid funnits och är en del av Gud den del han inte vill kännas av vilket även det innebär att Gud inte är fullkomlig. För det andra innebär det att Gud som skapat världen och som sägs vara fullkomlig är medveten om allt även bortom tid och rum, inklusive vem som kommer att frälsas och vem som inte kommer att frälsas. Vilket i princip annulerar autonomitanken, den fria viljan.

Man brukar säga att Gud inte går att fatta med vårt förnuft. Med detta kan jag bara spekulera i att Gud måste vara något annat än en varelse, fullkomlig och då även god. Bilden av satan som en ond demon kan jag inte ta till mig utan håller mig till ståndpunkten att satan som en symbol för ondska blott är en bild av totalt uteblivande av godhet/Gud. Att se satan som en ondska som försöker snärja oss med lögner och svek tycker jag bara medför att människor kan förklara sina handlingar. De kan förklara varför de gjorde si och så istället för att vara beredd att ta sitt fulla ansvar som fria människor. Antingen kan man välja Gud - allt. Eller så kan man välja ingentingheten - satan. Att agera ont, är inte det det samma som att agera utan moral? Sällan är väl någon ond som är medveten om det.

[onosendai]

Jag anser att det bara kan bli fel om man ser Gud och satan som existerande varelser. För det första medför det att Gud måste ha skapat satan, vilket innebär att något absolut gott skapat något absolut ont. Alternativt har ondskan alltid funnits och är en del av Gud den del han inte vill kännas av vilket även det innebär att Gud inte är fullkomlig. För det andra innebär det att Gud som skapat världen och som sägs vara fullkomlig är medveten om allt även bortom tid och rum, inklusive vem som kommer att frälsas och vem som inte kommer att frälsas. Vilket i princip annulerar autonomitanken, den fria viljan.

Man brukar säga att Gud inte går att fatta med vårt förnuft. Med detta kan jag bara spekulera i att Gud måste vara något annat än en varelse, fullkomlig och då även god. Bilden av satan som en ond demon kan jag inte ta till mig utan håller mig till ståndpunkten att satan som en symbol för ondska blott är en bild av totalt uteblivande av godhet/Gud. Att se satan som en ondska som försöker snärja oss med lögner och svek tycker jag bara medför att människor kan förklara sina handlingar. De kan förklara varför de gjorde si och så istället för att vara beredd att ta sitt fulla ansvar som fria människor. Antingen kan man välja Gud - allt. Eller så kan man välja ingentingheten - satan. Att agera ont, är inte det det samma som att agera utan moral? Sällan är väl någon ond som är medveten om det.

Allting du ser och hör är egentligen liknelser till en och samma sak, trott eller ej. All musik och film är fortfarande begränsad till antalet budskap och meningar. Även tavlor är begränsade till dessa budskap. Allting försöker påminna dig om något du en gång var, hela tiden. Tom alla språk formas på samma sätt, det är bara orden och meningsuppbyggnaden som skiljer. Men orden har fortfarande samma innebörd.

Det där med Gud och Satan är ganska djupt faktiskt, men det är även här metaforiskt. Vårt äldsta budskap, gott mot ont. Detta budskap kan återfinnas i nästan varenda film. Det ständigt återkommande budskapen får dig att tröttna på somliga filmer, såsom arnold när han röjer gangsters i precis varenda film. Men vad saknas då för att man ska snappa upp själva budskapet i filmen, för att kunna ta ut budskapet?
Man behöver en motsvarighet och inte nog med det, man måste acceptera att den finns. En film som slutar olyckligt eller i kaos är kanske inte roligt att se för en del, men den visar faktiskt ett perspektiv ditt världen för närvarande är på väg, så tvinga dig att se den.

Gud och satan skulle då motsvara detta budskap bildligt talat. Titta på HR Gigers tavlor, varför kan de flesta inte tänka sig att hänga upp dem i vardagsrummet? Därför att de speglar ren ondska i många fall, den som har accepterat och förstått ondskan, först då finner man en mening att placera upp dessa rent ut sagt hemska tavlor i sitt vardagsrum, även fast man från första början bara tycker dem är coola ligger faktiskt något bakom ens ytliga mening med att inneha tavlorna.

Lägg märke till "Trumphets of Jericho", den vad jag skulle säga är den hemskaste av alla. En människa som blundar för precis allting och ut kommer enbart onda tankar, en som vägrar ta itu med sig själv och sprider därför sällan annat än ondska omkring sig.

Så för att avancera lite, Satan skulle faktiskt kunna tolkas som dina känslor mer eller mindre. Alla känslor är själviska och impulsiva, intensiva och frånstötande. Om man istället ifrågasätter sig själv varje gång man finner något hos sig själv man inte tycker om, så kommer man någonvart, det kan jag lova.

Exempel:

Du sitter i en bil, du är sen och trafiken kan skildra oändligheten självt. Vad blir du, stressad? Varför? Vad finns det för anledning att bli stressad? Du kommer ju fan inte snabbare fram för att du är stressad och det vet du, varför bli stressad då? Alltså är stressen lika meningslös som känslan själv, se där den försvann bort i meningslösheten.

Om du fortsätter och erkänner dina egna problem blir det också mycket lättare att ta hand om dem, speciellt om du gör andra medvetna om att du själv är medveten om att du själv har problem. Alla har vi problem, men att aldrig ta itu med dem gör dig aldrig någonsin lycklig. Om du erkänner dina problem inför någon så kommer knappast personen se ner på dig, utan se upp till dig för din självinsikt. Be honom/henne hjälpa dig.

Om man börjar fundera kring detta och lära känna sig själv, så finner man ganska snart ett svar, ett svar som ger dig en obeskrivlig lycka, evig lycka och en känsla av välbehag i hela kroppen.

Oj, det stack iväg liksom alla andra mina inlägg. Du får leta upp svaret nånstans i boken.

[Akryon]

Jag anser att det bara kan bli fel om man ser Gud och satan som existerande varelser. För det första medför det att Gud måste ha skapat satan, vilket innebär att något absolut gott skapat något absolut ont. Alternativt har ondskan alltid funnits och är en del av Gud den del han inte vill kännas av vilket även det innebär att Gud inte är fullkomlig. För det andra innebär det att Gud som skapat världen och som sägs vara fullkomlig  är medveten om allt även bortom tid och rum, inklusive vem som kommer att frälsas och vem som inte kommer att frälsas. Vilket i princip annulerar autonomitanken, den fria viljan.

Man brukar säga att Gud inte går att fatta med vårt förnuft. Med detta kan jag bara spekulera i att Gud måste vara något annat än en varelse, fullkomlig och då även god. Bilden av satan som en ond demon kan jag inte ta till mig utan håller mig till ståndpunkten att satan som en symbol för ondska blott är en bild av totalt uteblivande av godhet/Gud. Att se satan som en ondska som försöker snärja oss med lögner och svek tycker jag bara medför att människor kan förklara sina handlingar. De kan förklara varför de gjorde si och så istället för att vara beredd att ta sitt fulla ansvar som fria människor. Antingen kan man välja Gud - allt. Eller så kan man välja ingentingheten - satan. Att agera ont, är inte det det samma som att agera utan moral? Sällan är väl någon ond som är medveten om det.

ja men kolla här, en människa har skapat ex kalkylatorn men kan vi räkna ut talen 132456435 gånger 12336733232 på um en sekund?
kan vi flyga? nej men vi har skapat flygplanet, så vaddå gud är allsmäkrig såklart han kan skapa djävulen XD
det betyder inte att gud måste vara ond för att skapa något ond XD

[Tänkaren]

Jag anser att det bara kan bli fel om man ser Gud och satan som existerande varelser. För det första medför det att Gud måste ha skapat satan, vilket innebär att något absolut gott skapat något absolut ont. Alternativt har ondskan alltid funnits och är en del av Gud den del han inte vill kännas av vilket även det innebär att Gud inte är fullkomlig. För det andra innebär det att Gud som skapat världen och som sägs vara fullkomlig  är medveten om allt även bortom tid och rum, inklusive vem som kommer att frälsas och vem som inte kommer att frälsas. Vilket i princip annulerar autonomitanken, den fria viljan.

Man brukar säga att Gud inte går att fatta med vårt förnuft. Med detta kan jag bara spekulera i att Gud måste vara något annat än en varelse, fullkomlig och då även god. Bilden av satan som en ond demon kan jag inte ta till mig utan håller mig till ståndpunkten att satan som en symbol för ondska blott är en bild av totalt uteblivande av godhet/Gud. Att se satan som en ondska som försöker snärja oss med lögner och svek tycker jag bara medför att människor kan förklara sina handlingar. De kan förklara varför de gjorde si och så istället för att vara beredd att ta sitt fulla ansvar som fria människor. Antingen kan man välja Gud - allt. Eller så kan man välja ingentingheten - satan. Att agera ont, är inte det det samma som att agera utan moral? Sällan är väl någon ond som är medveten om det.

Egentligen skapade inte Gud Satan i den benämningen. Från början var han änglen Lucifer (namnet kommer från latinets lucem ferre som betyder ljusbringaren). Han skall även ha varit Guds närmsta ängel. Efter att Gud skapade människan sa att alla änglar skall lyda under dem. Men Lucifer vägrade och gjorde uppror efter som han ansåg sig endast lyda under Gud. Han besegrades och slängdes ner i avgrunden.

En del ser Satan mer som att han prövar människornas tro istället för att vilseleda dom. Den så kallade "ondskan" skapar vi själva.

[Sceptisk]

Gillar ditt inlägg onosendai

Även ditt Ceres