Anders skrev:Väderkvarn skrev:En sak som jag har börjat fundera på, när jag läser posts på det här forumet, är att många är riktigt taggade på att förklara att det inte finns någon mening med livet, ingen själ (själlösa( fast en del människor är själfulla och inte andefattiga

) , inget liv efter detta, ingen GUD etc.
Varför är det någon mening med att förklara att det inte finns någon mening. Kunde man inte bara sluta bry sig då?
Därför att man irriterar sig på folk som springer omkring och söker mening. Det är stressigt med sånt prat. Känns lite förmätet. Inte nöjda med att ha fått ett liv. Måste känna storhet. För den fattige är aktiviteten att försöka överleva. Hörde aldrig nån i min farfars generation gnälla efter mening.
Du fick mig att tänka på den här dikten:
På Arendorffs tid
text och musik: Nils Ferlin
På Arendorffs tid
då var himmelen vid
då var stjärnorna nära att se.
Det var glädje och skratt;
blev man haffad en natt
var de' ingenting särskilt me' de'.
Det var uppåt, det kan jag förkunna,
fast man bodde ibland i en tunna.
Och man frös och man svalt
men man klarade allt.
De' var ingenting särskilt me' de'.
Nu är tillvaron hård
så på gata som gård,
så på krog som på pilsnerkafé.
Man får sitta så tyst
som ett trä och en byst:
kan ni se något särskilt i de'?
Nej, på Arendorffs tid fick man andas
och med grevar och friherrar blandas.
Var man dum i sin trut
ja, så åkte man ut:
De' var ingenting särskilt me' de'.
Det var lustiga år,
men med slätkammat hår
nivelleringen gjorde entré.
Och så blev det så här:
vi är lika som bär.
Kan ni se något särskilt i de'?
Folk betalar sin skatt och är snälla
fastän inte ett skvatt originella.
Nu är tillvaron platt
som en nedsutten hatt.
Ja' ser ingenting särskilt i de'.
Ja, man lever och tär
på den kropp som man bär,
och så ligger man där ett-tu-tre.
Och så fraktas man bort
i en billig transport.
De´ är ingenting särskilt me´ de´.
Om en fågel en drill ville drilla
vid ens färd var det inte så illa,
men om prästen är skral
och drar in på sitt tal
är de´ ingenting särskilt me´ de