531bts skrev:Annars blir man galen. Jag menar att all mental aktivitet, även det vi kallar känslor är tankar besprutade med antingen adrenalin, kortisol eller endorfiner. De är oundvikliga o de flesta identifierar sig med dom o låter tanke, tal o gärning styras därav.
Jag menar att det finns en allmängiltig sanning o mening med det mänskliga livet o universum o att den visar sig för oss i vårat förhållande till skapelsen. Naturen/skapelsen uttrycker sig allmängiltigt o för att kunna observera det bör jag åsidosätta personliga preferenser o motviljor. Det blir en känslomässig feedback även där o som inte liknar de personliga känslorna.
Kan du utveckla vad du menar med allmängiltig sanning o mening?
Har den någon religiös relevans? Eller tvärt om, har religion någon relevans inför den kanske är en bättre fråga?

Finns det en inbyggd mening inbyggd i signalämnena du talar om? Om du är med på vad jag menar.
Alltså, är dem en "bärare av en djupare mening"? Har deras funktioner, utlopp, fenomen med en "allmängiltig sanning o mening" att göra?
Det är lite så jag ställer denna tankegång.
Om vi är "gjorda för djupare mening" så att säga.
Forskning verkar ju tyda på att man mår bra och lever längre med en sådan uppfattning. Om den kräver en "tro" eller inte är oklart som jag ser det.
Man kan ju fråga sig om buddhister och taoister exempelvis lever längre än andra. Alltså om deras ideologi påverkar livslängden/hälsan.
Dessa religioner kräver inte någon extern gud även om dem kan sägas vara religioner och inte av nödvändighet utesluter en sådan som jag ser det.