Vad styr - din SJÄL??

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Re: - till Viola!

Inläggav Viola » 24 feb 2006 18:19

Kadmos skrev:De antika grekiska filosoferna talade om individen och dennes själ som en del av ett slags evig världssjäl. Vidare sägs ju ingen människa:

1. ...fullt ut kunna vara född som ett TABULA RASA, ett helt oskrivet blad. Tex färgas och formas vi ju inte bara av miljö - utan också av gener.

2. Men vad är det då som formas av gener? Och hur formades generna från första början?

3. Vidare: har gener influens på själen som författaren jag citerar tycks antyda.

Nyfikne *KADMOZ


Nej, vi är nog inte helt oskrivna blad eller låt oss säga att
"bladen" kan vara av rätt olika struktur, vilket påverkar det
som skrivs på dem. I min ungdom var det rätt mycket det oskrivna bladet man trodde på och man poängterade miljöns betydelse. Och det verkade som man trodde att alla hade samma grundföreställning att man skulle kunna terapeuta fram den ideala individen. Nu slår det över till väldigt mycket tro på
gener och min livserfarenhet har också fått mig att fundera mer
på vad som är "bladet" och vad som är "skriften" och det verkar som lite mer tillfaller bladets struktur än vad jag har tänkt tidigare.

Och visst har påverkar bladets struktur skriften. Temperament ingår i våra gener det har väl forskningen kommit fram till.
Man är född med olika psykiska och fysiska grundförutsättningar.
Det andra som vi får med oss från vår miljö brukar visst kallas memer och de kommer in i bilden så tidigt och flätas ihop med
generna så det är inte så lätt att urskilja vilket som är vad.

Dessa gener har utvecklats fram genom generation efter generation och den allra första början har jag dåligt grepp om
och jag tar mig inte ett grepp som jag inte har genom att kalla denna början gud.... och då den klassiska frågan förstås
hur började h*n?, Vad är h*n i så fall?

meanman
Inlägg: 497
Blev medlem: 06 jun 2005 17:37

Inläggav meanman » 26 feb 2006 01:58

Kadmos/

Om det finns en 'själ'
och denna 'själ' vid döden lämnar kroppen,
tror du att den döda kroppen blir lättare då?
"We are up against trouble caused by our way of expression."
Wittgenstein i "The Blue Book"

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

- svar till Meanman!

Inläggav * KYREUS * » 26 feb 2006 13:05

Din fråga om själ och förändring är synnerligen intressant. Hur relaterar själen till kroppen? =

1. Människan är en existentiell helhet
2. Denna helhet manifesteras konkret och synbart med det vi kallar kropp, dock bara under en tid...

"den utmätta tiden", det författaren Wilhelm Moberg kallar
"Din stund på jorden"

3. Denna individuella själ är en del av något större och något evigt det Platon kallar "världssjälen", något som samtidigt är oförklarligt för mänskliga sinnen här och nu.
Vi kan endast ´förnimma ´den sanningen:
Människan är skapad till GUDs avbild

4. När den utmätta tiden är till ända, förmultnar och försvinner, den förgängliga kroppen - skalet.

5. Ny existens på ett nytt sätt, ogripbart för mänskliga sinnen, är sedan det nya liv GUD erbjuder den som ber om det i - Himlen, det Bibeln kallar Paradiset.

6. Totalt utslocknande är också säkert möjligt för den som så önskar

7. Själens existen efter det vi kallar döden, är alltså för mig (för er Nerstor
*KADMOZ) en fråga om människans egna vilja - formulerad i tro + bön


Kristne *KADMOZ
Tro inte; sök!
DETECTUM * VERITATUM * PAXUM


  /*Dies hodiernus amicus tuus
      - dies hesternus conscientia tua *

   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.

    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/

meanman
Inlägg: 497
Blev medlem: 06 jun 2005 17:37

Re: - svar till Meanman!

Inläggav meanman » 27 feb 2006 01:44

Kadmos skrev: Själens existen efter det vi kallar döden, är alltså för mig.......
....... en fråga om människans egna vilja....


I din föreställning; har själen någon egen vilja? Följer förmågan att vilja med själen om den lämnar kroppen?
"We are up against trouble caused by our way of expression."

Wittgenstein i "The Blue Book"

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Viljan står över naturen ???

Inläggav Viola » 27 feb 2006 09:55

Kadmos skrev:7. Själens existen efter det vi kallar döden, är alltså för mig (för er Nerstor
*KADMOZ) en fråga om människans egna vilja - formulerad i tro + bön


Kristne *KADMOZ


Intressant, man skulle alltså kunna vilja sig bort från naturens
villkor :roll: :?

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 27 feb 2006 13:06

meanman skrev:
I din föreställning; har själen någon egen vilja? Följer förmågan att vilja med själen om den lämnar kroppen?


Ja.

Hur skulle det annars kunna vara?

Om jag blir av med min dator kan jag inte längre skriva på forumet, hur mycket jag än skulle vilja. Följer därav att min vilja satt i datorn?

Om jag blir av med min hjärna kan hjärnan inte längre vara underlag för mitt tänkande. Följer därav att tänkandet kan inte äga rum längre?

Om Violas "naturens villkor" ses som kroppens funktioner och kroppen försvinner, då försvinner alla "naturens villkor". Det verkar rimligt. Följer därav att "naturens villkor" bestämmer människan som en naturens produkt? Eller är det inte snarare ett axiom som ställs upp här?

mvh/cogito
Så länge jag säger att tanken finns i mitt huvud är allt i sin ordning; farligt blir det när jag säger att det är min hjärna som tänker.

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

- Svar till Meanman!

Inläggav * KYREUS * » 27 feb 2006 13:09

Jag skall svara på dina funderingar med en liten utvikning om själen. Min syn bygger således på följande grundtankar om själen:

1. Människan är en helhet, en helhet som eixstentiellt "fenomen"
2. Det betyder att i praktiken är det omöjligt att egentligen skilja på kropp och själ
3. Detta sammanhang ser vi ofta inom vården där läkare i många fall talar om psyko-somatiska syndrom

- - -

4. Det som uttrycker det vi kallar själ är dels dess genuina ursprung, dels dess manifestation i den enskilde individen:

a/ eftersom jag själv anser att själen har GUDA-gnista, anser jag
också att GUD har en plan med människan

b/ dessa transcententa influenser kan sedan märkas av i den
enskilda människan individuella val

c/ de val människan formulerar och förverkligar är i stor utsträckning
medvetna och fria - dvs inom ramen för människans fria vilja

5. IDENTITETEN, dvs människans genuina personlighet och karaktär,
är avgörande för själens liv och nedslag i vardagen.

vill här gärna referera till en bok
som betytt mycket för mig i min tolkning
av själen:


>>>>>>>>> FINNA SJÄLENS STYRKA

förlag: Natur & Kultur

författare : James Hillman, djup-psykolog <<<<<<<

6. Hillman talar mycket om hur människans * K A R A K T Ä R *
formar tillvaron utifrån inre motivationer och val


"Jag vill istället introducera tanken att det som verkligen styr över människans levand är hennes karaktär. `Karaktären är människans öde ´, sade redan greken Herakletios i den västerländska filosofins gryning.
Inte Napoleon eller någon annan världshärskare, inte de geografiska betingelserna, inte Freud och det O-medvetna, och inte biologin heller.
Utan karaktären! Karaktären styr - även över biologin. Jag kommer med en dåres envishet fortsätta att hävda att det genetiska arvet får sin slutliga utformning av vår unika karaktär, den specifika uppsättning drag och egenskaper, svagheter och preferenser, ambitioner och intressen - den tydligt igenkännbara gestalt som bär mitt namn, min livshistoria och i vars spegelbild jag möter - ´mig själv ´ ". Så långt Hillman.


*KADMOZ
Tro inte; sök!

DETECTUM * VERITATUM * PAXUM





  /*Dies hodiernus amicus tuus

      - dies hesternus conscientia tua *



   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.



    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

- svar till Viola!

Inläggav * KYREUS * » 27 feb 2006 14:12

Svar ja! Man kan "vilja sig" i olika riktningar i livet. Även i livet efter den sk döden. Redan här och nu kan man "vilja sig" vara nära GUD - eller långt från GUD; tom förneka GUD.

*Kristne KADMOZ
Tro inte; sök!

DETECTUM * VERITATUM * PAXUM





  /*Dies hodiernus amicus tuus

      - dies hesternus conscientia tua *



   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.



    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Naturens villkor

Inläggav Viola » 27 feb 2006 14:40

cogito skrev:Om Violas "naturens villkor" ses som kroppens funktioner och kroppen försvinner, då försvinner alla "naturens villkor". Det verkar rimligt. Följer därav att "naturens villkor" bestämmer människan som en naturens produkt? Eller är det inte snarare ett axiom som ställs upp här?

mvh/cogito


Naturens villkor försvinner väl inte för att min kropp försvinner,
det förstod jag inte. Naturens villkor är generellt för allt
liv.
Om vi är en produkt av naturen så är det också det som bestämmer de villkor vi lever under - varför skulle det inte vara så :?:

Axiom betyder en grundläggande sats som ej kan bevisas.
Vi kan på alla sätt studera vad som händer när vi dör. Vi kan
iaktta att samma processer sker med människors kroppar som
andra biologiska varelsers. Att vi lever under naturens villkor
är alltså mer än ett axiom.
Att det finns en själ oberoende av våra biologiska kroppar får
däremot en karaktär av axiom - något obevisat, något som
ej går att verifiera och som man måste utgå från i vidare spekulationer om ett s.k. "evigt liv".

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 27 feb 2006 15:37

Naturens villkor försvinner väl inte för att min kropp försvinner,
det förstod jag inte. Naturens villkor är generellt för allt
liv.

********* Ja, naturens villkor är generella för allt naturligt liv.

Om vi är en produkt av naturen så är det också det som bestämmer de villkor vi lever under - varför skulle det inte vara så

********* Ja, om vi är en naturens produkt är din slutledning helt korrekt.

Axiom betyder en grundläggande sats som ej kan bevisas.
Vi kan på alla sätt studera vad som händer när vi dör. Vi kan
iaktta att samma processer sker med människors kroppar som
andra biologiska varelsers. Att vi lever under naturens villkor
är alltså mer än ett axiom.

********* Ja, att vi lever under naturens villkor är inget axiom. Axiomen uppstår först när vi fastställer att livet uttömmer sig med livet som naturprodukt.

Att det finns en själ oberoende av våra biologiska kroppar får
däremot en karaktär av axiom - något obevisat, något som
ej går att verifiera och som man måste utgå från i vidare spekulationer om ett s.k. "evigt liv".

********* Ja, "själens" vara har karaktär av axiom eller trossats i Kadmos' utläggningar. Att spekulera i någon "själ" eller liknande kan dock komma på tapeten om man roar sig med tankegången att naturen själv är kanske en produkt. Då får man flyttar sig till en (provisorisk) position "utanför" produkten. Varför skulle man frivilligt avhända sig en sådan utflykt? Om jag skulle störtlanda med ett brak i backen kan vi förenas i ett gemensamt skratt åt tokigheten i företaget.

Vill flyga,
cogito
Så länge jag säger att tanken finns i mitt huvud är allt i sin ordning; farligt blir det när jag säger att det är min hjärna som tänker.

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Inläggav Viola » 27 feb 2006 16:30

cogito skrev:********* Ja, att vi lever under naturens villkor är inget axiom. Axiomen uppstår först när vi fastställer att livet uttömmer sig med livet som naturprodukt.


Ja, livet uttömmer sig med livet som naturprodukt men livet uttömmer sig inte med vad vi vet eftersom mycken kunskap
återstår att erövra. Om det t.ex. skulle finnas en gud eller ett evigt liv så vore det naturligtvis en del av naturen och dess
villkor.


********* Ja, "själens" vara har karaktär av axiom eller trossats i Kadmos' utläggningar. Att spekulera i någon "själ" eller liknande kan dock komma på tapeten om man roar sig med tankegången att naturen själv är kanske en produkt. Då får man flyttar sig till en (provisorisk) position "utanför" produkten. Varför skulle man frivilligt avhända sig en sådan utflykt? Om jag skulle störtlanda med ett brak i backen kan vi förenas i ett gemensamt skratt åt tokigheten i företaget.
cogito


Den störtlandningen har jag gjort men skrattet uteblev i första
vändan i alla fall. Och det uteblir nog för de allra flesta som gör
den störtlandningen för inget är väl så ångestladdat för många som lever på en tro som just tvivel på trossatserna, axiomen.

Om man vill att livet ska vara evigt som
Kadmos säger så gör man ju allt för att göra det trovärdigt för sig själv - man prövar inte förutsättningslöst - man kanske
försöker skapa sin trygghet på att luta sig mot den tron -
man bygger upp sitt existensberättigande på detta axiom -
man kanske inte vågar gå ut under den bara stjärnhimlen och
nöja sig med det man vet och det man har belägg för och ta
in ny kunskap efter hand som man når den - utan man tar sig
"kunskap" efter sitt önsketänkande.[/quote]

Viola
Avslutat konto
Inlägg: 851
Blev medlem: 17 jan 2004 14:53

Re: - svar till Viola!

Inläggav Viola » 27 feb 2006 16:39

Kadmos skrev:Svar ja! Man kan "vilja sig" i olika riktningar i livet. Även i livet efter den sk döden. Redan här och nu kan man "vilja sig" vara nära GUD - eller långt från GUD; tom förneka GUD.

*Kristne KADMOZ


Så klart man kan vilja vara nära gud och vilja så mycket så
man tycker sig uppleva guds närhet.

Men hur många som de facto tror på gud som en realitet vill
vara långt från honom? Den som vill ha sanningen om livets villkor anpassar sig också efter vad han/hon funnit vara dessa villkor. Trovärdigheten blir viktigare än känslans tillfredställelse.

Hur motiverar du att du och din vilja finns även efter din död,
att du kan vilja dig till evigt liv?

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

- forsättning till Viola!

Inläggav * KYREUS * » 27 feb 2006 16:52

Mellan 2 - 3 miljarder människor lär vara troende (av olika slag) många kristna på vår jord. Vad är den gemensamma nämnaren? Ingen kan göra en exakt KLINISK ANALYS av de orsaksammanhangen. Förstås. Men det är inte för mycket sagt att de flesta har känsla av GUDs-närvaro i livet. De allra flesta kristna jag mött i mitt 63- åriga liv, bla många år som präst i den kristna Svenska Kyrkan, anser att -
1. Bibeln innehåller många sanningar om GUD och Människan
2. Kristna mystiker och tänkare vittnar om detsamma:

>>>> nämligen>>> kontakter med den transcendenta världen

3. GUD är evig. Människan är ändlig här och nu, men o-ändlig i den nästa världen. Detta kan inte bevisas här och nu...MEN MILJARDER MÄNNISKOR upplever förnimmelsen av den sanningen - obs!! - redan här och nu
i sina själar och i sin vardag.

4. När GUD som det så vackert heter, lade Evigheten i människors hjärtan, gav han oss samtidigt möjligheten att

>>>> KOMMUNICERA ÖVER FÖRgÄNGLIGHETENS GRÄNSER<<<<

5. Det betyder att redan här och nu i detta förgängliga livet kommunicerar vi med den o-förgänglie GUD´n. Det är i de sammanhangen som tex vid meditation och bön , vi etablerar - med viljans hjälp den EVIGA RELATIONEN bortom död*tid* rum

Kristne *KADMOZ
Tro inte; sök!

DETECTUM * VERITATUM * PAXUM





  /*Dies hodiernus amicus tuus

      - dies hesternus conscientia tua *



   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.



    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/

Tomas Brolins målgest
Inlägg: 290
Blev medlem: 18 sep 2005 13:24

Inläggav Tomas Brolins målgest » 27 feb 2006 18:08

Den gemensamma nämnaren är kulturell imperialism, inte så svårt att klura ut.

3. Denna individuella själ är en del av något större och något evigt det Platon kallar "världssjälen", något som samtidigt är oförklarligt för mänskliga sinnen här och nu.


Det är intressant hur man kan prata om något specifikt samtidigt som man tydligen ändå inte kan tala om det, det är ungefär samma tomma retorik som med agnosticism.

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

- svar till T^B^M!

Inläggav * KYREUS * » 28 feb 2006 12:17

Så får vi då gå tillbaka till ruta 3 i kommunikationernas ursprungskurs; exkurs inte bara om kommunikationerna - utan också om peceptionerna.

1. Spelet i upplevelserna för människan spänner från allt som vaga och odefinierbara förnimmelser - till klara konstateranden av sk fakta

2. Palettens färger, liksom regnbågen - liksom naturen, speglar en rikedom en robot knappast kan måla. Men vad är färger? Har vi sett svart? Svar: ja säger de flesta. Men är svart egentligen en färg? Finns svart?

3. Ingen, ens den mest kvalificerade tex kärn- eller biofysiker, kan KLINISKT ANALYSERA, BLOTTLÄGGA OCH BELÄGGA en människas alla bevekelsegrunder eller livsförnimmelser. För så, som en robot, är människan alltså inte konstruerad/skapad.

>>>>>>>>>> Summan
av dessa tre grundperspektiv är - förstås - att människan
kan uppleva (konkret) och samtala (med ord) också
om sådant som inte är verifierbart i laboratorier. (1)

Vidare: om alla dessa tex troende INTE skulle uppleva
en TRANSCENDENT .... ´G U D ´, så skulle människan
ägna sig åt annat. För så sk rationell är
- trots allt - människan. (2)

*Nestor KADMOZ
Tro inte; sök!

DETECTUM * VERITATUM * PAXUM





  /*Dies hodiernus amicus tuus

      - dies hesternus conscientia tua *



   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.



    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 9 och 0 gäster