Religion är en neurotisk störning

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Abu Abbas
Inlägg: 110
Blev medlem: 20 apr 2006 20:39

Inläggav Abu Abbas » 05 jun 2006 13:06

Jag har inte alls dömt ut någon eller något, jag förklarar bara faktatillståndet. Om du tar det som "fördom" eller att "döma ut" så kan jag inte hjälpa det.


Jamen, då kan jag kontra med att jag endast förklarar faktatillståndet då jag säger att icke-muslimer lever meningslösa liv som leder till en sjukdom. Det är endast att konstatera fakta.

Eller?

Jag har faktiskt försökt förtydliga min ståndpunkt att jag inte är emot någon då jag skrev:
"Jag är alltså inte emot religiösa människor, jag är emot religiositet av samma anlednign som jag är emot hur samhället har kommit att bli en anonym massa av människor som gör sitt bästa för att hålla masken uppe om att deras liv är perfekta."


Ja, jag missade inte detta. Men att du skrev dessa rader gör inte ditt inlägg till minder fördomsfullt. Du har fortfarande förutfattade tankar om religiösa människor.

Religionen fungerar på samma sätt för de Kristna som för de Muslimska som för de Buddhistiska samhällena.
En lögn för att:
- förhindra ifrågasättande av "världsordningen". Den repertoar som religiösa människor kan uppvisa för att försvara "tron" eller som jag ser det; lögnen, är fascinerande och lite skrämmande. Men kommer aldrig från den troende själv. Det är inte den troendes ord man hör komma ut, det är alltid någon annans resonemang, någon annans forumleringar.


Nu utgår du från att religionen i fråga är lögn. Du försöker alltså argumentera för din tes att religiösa människor är sjuka och utgår då från att religionen är en lögn. Problemet är att du inte bevisat att religionen är en lögn. Det är som om jag skulle säga något i stil med:

Kiifen är en brottsling. Beviset för det är att han mördade Olof Palme.

Jag har ju inte bevisat att det var du som mördade Olof Palme, men ändå utgår jag från det. Ser du inte bristen i detta resonemang?

Och genom historien är de som tjänat mest på att sprida dessa lögner alltid varit i toppen och kunnat åtnjuta ett rikt och lyxuöst liv medan deras anhängare fått slita i smutsen och offra sina liv.


Här är det ett rent faktafel. Om vi tar Profeten Muhammed t.ex. så levde han ett fattigt liv, trots att han mot slutet av sitt liv var ledare över hela Arabien. Detsamma gäller hans första efterföljare Abu Bakr, Omar, Uthman och 'Ali. Nu stämmer det att det finns muslimska ledare som genom historien som inte följt deras exempel, men samtidigt är det inte meningen att vi ska göra som dessa, utan vi ska följa dom första ledarnas exempel.
Idag, i t.ex. Saudiarabien, så lever kungarna där i lyx. Men dom som vi ska följa, dvs dom lärda, dom lever inte i lyx trots att dom har all möjlighet att göra det i ett land som Saudiarabien, speciellt dom som är anställda av staten i rådet för islamisk rådgivning. En stor lärd, ibn Uthaymin, t.ex., fick en lyxig bil som en gåva men vägrade ta emot den. Den förre ordföranden för rådet, ibn Baaz, levde i ett hus av lera.

Vad hände med att du "endast förklarar faktatillståndet"?

Titta på de förvirrade bombarna som offrar sina liv. Varför?


Om vi tar exemplet med palestinierna så är det därför att dom lever i ett ockuperat land där dom utsätts för förtryck och försöker stå emot det med dom medel dom behagar.

De borde ta bort deras jäkla prästerskap istället och påbörja ett nytt liv.


Det finns inget prästerskap inom islam.

Så mycket för att förklara faktatillståndet...

- ge tillfällig känslomässig lindring. Det ligger oerhört mycket investerat i lögnen, känslor, drömmar, hopp och allting som gör en mänsklig. Men religionen gör det att vara människa till något perverst och vidrigt. I dubbel bemärkelse, religionen säger rakt ut att livet är dåligt. Men det religionen inte ser är att den korrumperar det verkligt mänskliga.


Det här är struntprat. Det är inget perverst och vidrigt med att vara människa, ur ett islamiskt perspektiv. T.o.m. när det gäller en sådan sak som synder är det normalt att synda, enligt islam. Profeten sade t.o.m. att om det fanns ett folk som inte syndade skulle Gud föra fram ett nytt folk i deras ställe som syndade, men som vände sig till Gud i ånger och sökte förlåtelse. Det är inte perverst och vidrigt att vara människa. Det du gör är inte att förklara faktatillståndet, det du gör är att tala utan kunskap.

När det gäller jordelivet så är du inte ute och cyklar lika mycket. Det stämmer att jordelivet är dåligt enligt islam, men, endast i jämförelse med livet efter detta. Detta livet har mycket gott i sig (Profeten sade att det bästa för en man i detta livet är en rättfärdig kvinna, t.ex.) men det är ingenting i jämförelse med livet efter detta därför att det är då man t.ex. får se sin Skapare.

Vissa ansikten kommer på den dagen att vara strålande. Dom får skåda sin Herre. (Kapitel 75 i Koranen)

Men människan klingar fast till detta liv. Men livet efter detta är bättre och evigt. (Kapitel 87)

Dock räcker argument aldrig mot det levande, så länge man tror tillståndet man lever i är utan hopp då kommer man att bli alltmer beroende av de religiösa idéerna. Man blir som en knarkare. Det finns en annan tråd här som diskuterar när religiositet går överstyr och blir ett missbruk. Här ger jag Min förklaring på varför det sker.


Det är detta jag menar är en fördom. Du säger att troende är människor som lever odrägliga liv och måste söka någon sorts mening hos något högre. Men, det stämmer helt enkelt inte.
Religiösa människor kan leva meningsfulla och lyckliga liv minst lika mycket som "ni upplysta".
Ja, det finns säkert vissa som söker tröst i löftet om evigt liv, då det går emot i livet. Men du gör fel då du antar att detta är anledningen till att det finns människor som följer sina religioner. Du verkar vara totalt omedveten om att det finns människor som granskat religionen och kommit fram till att det är sanningen och därefter bestämt sig för att följa den religionen.

gråa hår
Inlägg: 474
Blev medlem: 04 feb 2005 17:26
Ort: Sverige
Kontakt:

Inläggav gråa hår » 05 jun 2006 13:20

[quote="Abu Abbas] Du har fortfarande förutfattade tankar om religiösa människor.
[/quote]

Har inte religiösa förutfattade tankar om sig själv då? Annars hadde man väl inte varit religiös :)

Abu Abbas
Inlägg: 110
Blev medlem: 20 apr 2006 20:39

Inläggav Abu Abbas » 05 jun 2006 14:30

gråa hår skrev:[quote="Abu Abbas] Du har fortfarande förutfattade tankar om religiösa människor.


Har inte religiösa förutfattade tankar om sig själv då? Annars hadde man väl inte varit religiös :)[/quote]

Vad menar du?

gråa hår
Inlägg: 474
Blev medlem: 04 feb 2005 17:26
Ort: Sverige
Kontakt:

Inläggav gråa hår » 05 jun 2006 14:40

Abu Abbas skrev:
gråa hår skrev:[quote="Abu Abbas] Du har fortfarande förutfattade tankar om religiösa människor.


Har inte religiösa förutfattade tankar om sig själv då? Annars hadde man väl inte varit religiös :)


Vad menar du?[/quote]

Med tanke på att religiösitet bottnar i en förmännsklighet, skapning av värld, människa, en mening med livet och annat som inte har grundlag i erfarenhet men i en tro. Det kräver en del förutfattade meningar sig själv det. För jag räknar med att du menar att det är en mening med livet, att Gud hadde avsikter (än om man inte känner dom). Men jag menade det inte i negativ betydning utan det var mera ment som en anmärkning till det du sa. :)

Abu Abbas
Inlägg: 110
Blev medlem: 20 apr 2006 20:39

Inläggav Abu Abbas » 05 jun 2006 16:33

Okej, då förstår jag. Och, ja det stämmer kanske på sätt och vis.

Stefan
Inlägg: 1926
Blev medlem: 01 jun 2004 01:17
Ort: Stockholm

Inläggav Stefan » 05 jun 2006 20:53

PopJimmy skrev:Jag och andra här på forumet nöjer oss inte med att acceptera mekanisk materialism eftersom vi upplever den som menings-lös när den undviker i att svara på de meningskapande "varför" frågorna. Vi, vad jag kallar, lite mer "seriösa" relgionsförespråkare ifrågasätter inte vetenskapliga framsteg eller heller den vetenskapliga metoden, det vi ifrågasätter är det förfall av den intimitet som är så starkt sammankopplad med kvalitéer som ärlighet, öppenhet, kärlek, medlidande, medvetenhet, självkritik etc (dvs förmåga till obetingad subjektivitet och intersubjektivitet, som även är det närmaste objektivitet man kan nå), och upplever därför att det i grund och botten är menings-löst att sympatisera med att ha en atetistisk materiell världbild som grund för vårat meningskapande, eftersom den världsbilden är i sin form är distanserande, kall och beräknande och tar avstånd för den intimitet vi anser vara grunden för det holistiska, naturliga och dygdiga livet som inte gör stora skillnader mellan på individ och miljö .


Det jag kursiverat låter intressant men du får gärna tydliggöra det.

Jag ser inte en rå, icke-andlig, materialism, som enda alternativet till en religiös världsbild. Man kan mycket väl leva ett förandligat liv som ateist - något en som Nietzsche t ex gång på gång betonade (han menade t o m, som vissa andra vid denna tid, att endast ateister kunde vara riktigt förandligade - "religion är de opoetiska mänskornas opoesi" är ett citat från nån tysk, jag kommer inte ihåg vem, från denna tid). Du kommer in på detta nedan emellertid.

Vi ifrågasätter inte vetenskapen som metod men som världsbild. Vi vill ha en annan grund som i grund och botten är transhumanistisk. Den transcenderar men innehåller både vetenskap och sekulär humanism. Den öppnar upp en intim holistisk spirituell dimension som blir genomgående för hela livet. Det är alltså inte en fråga om att, som fundamentalisterna gör, bygga en absolutistisk och säker världsbild, nej det handlar om något helt annat, nämligen att värna om livet och förstå att liv inte är något som går att separera från annat liv.

Jag var från början inte förespråkare för mekanisk materialism. Jag var renodlad skeptiker, jag ifrågasätte ALLTING vilket medförde att jag i flera år var djupt deprimerad och extremt förvirrad, men genom min kärleksfulla uppfostran drogs jag senare till humanistisk/existentiell psykologi som kändes som något jag kände igen mig i. Men efter ett tag kände jag att humanism och humanistisk psykologi inte var tillräcklig och därför ville jag ta steget vidare - något som de flesta stora av de stora humanistiska psykologerna också gjort. Maslow hade i sina sista år en vision om att skapa en posthumanistisk psykologiskola eftersom han upplevde att den skola han startat inte hade tillräckligt djup, och detta ledde till att han bl.a. tillsammans Stanislav Grof bildade den posthumanistiska eller transhumanistiska eller transpersonella psykologin som hämtar mycket inspration från de stora kontemplativa religionstraditionerna. Det finns alltså en naturlig brygga mellan först yttre självförverkligande och sedan i andra sidan inre (spirituellt) självförverkligande. Den sekulära humanismen är otillräcklig eftersom den fortfarande har för starka betoningar på att individ och miljö är skillda, den är alltså inte holistisk utan mer atomistisk.


Likadant med den kursiverade satsen här; den låter intressant men du får gärna utveckla den så att jag förstår den lite bättre.

Det är sant att många psykologer drar nytta av tekniker hämtade från religionen - det sker även i dagens scientistiska psykiatri. T ex har vissa psykiatriker börjat arbeta med tekniken "mindfulness", hämtad från zenbuddhism. Det är ett exempel på hur man trots att man kastat bort "resterna från en magisk tidsålder" kan använda österländska "mystiska" tekniker. Den religiösa överbyggnaden behövs inte, som jag argumenterat för ovan.

Diskussionen hur ett värdigt andligt liv ska etableras efter Guds död är gigantisk och ateisterna har ofta gått helt fel. Jag uppfattar det som att du inte är nöjd med ett sånt försök: att "humanism och humanistisk psykologi inte var tillräcklig...den skola han hade skapat hade inte tillräckligt djup". Stämmer det?

Jag ska utveckla detta sista om hur ett värdigt andligt liv bör etableras efter Guds död (inget litet tema :wink: ) lite mer senare, ska se på TV nu. Svara gärna om du har lust.

Mvh/Stefan

Kiifen
Inlägg: 675
Blev medlem: 27 jan 2006 15:50

Inläggav Kiifen » 05 jun 2006 21:26

PopJimmy

Jag kan ju inte ta hänsyn till att vissa personer redan är insatta i idéer av Marx eller Freud, det mesta inom filosofi handlar ju om att ställa gamla idéer till och mot nya och ställa gamla frågor och även ta upp gamla svar så jag förstår därför inte din kritik.

Jag tar dessutom inte ställning gentemot den typ av religiositet ni råkar stå för, jag vet faktiskt inte vad ni står för och jag bryr mig inte heller. Jag har en materialistisk och fysikalistisk utgångspunkt, men jag säger inte att det är hela sanningen. Inom vetenskapen talar man bara om sannolikheter, man är inte lika tvärsäker som dom religiösa försöker vara.

Jag är ateist men det betyder inte att jag har samma förståelse eller världsbild som någon annan ateist. Det är själva skillnaden som teister verkar ha svårt att greppa, då dom verkar tro att man bara kan se på saker och ting på ett enda korrekt sätt.

Jag tar upp ett ämne som delvis handlar om religion, men i första hand handlar det om en mental/fysisk åkomma som ofta yttrar sig på vissa sätt. När människor inte vet vad som är fel med sina liv och om de lever i otrygga omständigheter söker dom efter förklaringar och söker sig ofta och som du skriver, helt naturligt, till det "övernaturliga". De söker sig till allt möjligt som kan ge någon form av svar. Det är därför som bl.a. Jehovas och andra Kyrkor trålar bland de som befinner sig längst ner på samhällsstegen. Jag tar upp detta ämne inte för att kritisera människor utan för att göra denna impuls mer känd och att man ska kunna resonera kring den och hur vissa typer utnyttjar människor som råkar vara i en svår situation.

Den kärlekslängtan som finns inom så gott som alla moderna religioner är tycker jag en indikator på att det jag säger stämmer. Det finns ingen anledning att man måste ha en viss slags ideologi för att kunna vara intim med andra människor, isåfall är man förvirrad. Däremot så ifall man blivit skadad av livet och relationer så kan man behöva stödet från en ideologi för att kunna gå vidare, som ett stöd. Men det kommer en dag då man måste slänga bort kryckorna såväl som ideologin och gå själv.

Att jag inte är öppen får stå för dig. Många säger att jag har fördomar utan att själva behöva vara varken sakliga eller bjuda på sina egna ståndpunkter. Det är knappast rimligt att vi ska behöva bli personliga angående en filosofisk diskussion eller? Det verkar vara så att man bara får anklagelser när man diskuterar med sådana som tar parti för religioner och jag tröttnar fort på sånt.

Kiifen
Inlägg: 675
Blev medlem: 27 jan 2006 15:50

Inläggav Kiifen » 05 jun 2006 21:39

Detta med att det skulle vara orimligt att den största delen av världens befolkning kan drabbas av en personlighetsstörning skulle jag också hålla med om. Om det inte vore för det lilla faktum om att den största delen av världens befolkning också lever under levnadsvillkor som vi bara kan drömma om. I negativ bemärkelse. Djup social och ekonomisk otrygghet, ständiga sjukdomar, fattigdom och svält. Just de saker som är de främsta faktorerna bakom varför människor börjar utveckla neuroser och inte utvecklas normalt, varken fysiskt eller mentalt. Även vi i rika Väst drabbas av sjukdomar och av olika störningar, vårat samhälle är också långt ifrån optimalt även om vi tror vi är världsbäst. Med denna (välkända) bakgrund är det då egentligen ett så orimligt påstående?

Kiifen
Inlägg: 675
Blev medlem: 27 jan 2006 15:50

Inläggav Kiifen » 05 jun 2006 22:16

Tydligen alltid relevant är debatten mellan det religiösa och det vetenskapliga, metoderna de religiösa använder sig av verkar heller aldrig utvecklas:
http://wsws.org/articles/2006/mar2006/denn-m21.shtml

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5803
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 05 jun 2006 22:46

Stefan: Om du (eller någon annan) kan dra dig till minnes skulle jag tycka att det vore extraorinärt intressant att höra mer om vad du syftar på när du skrev "religion är de opoetiska människornas opoesi".

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 06 jun 2006 01:12

...

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 06 jun 2006 03:19

Kiifen skrev:Jag kan ju inte ta hänsyn till att vissa personer redan är insatta i idéer av Marx eller Freud, det mesta inom filosofi handlar ju om att ställa gamla idéer till och mot nya och ställa gamla frågor och även ta upp gamla svar så jag förstår därför inte din kritik.
Bra

Användarvisningsbild
PopJimmy
Inlägg: 2569
Blev medlem: 23 nov 2004 07:07

Inläggav PopJimmy » 06 jun 2006 04:06

Stefan, nu när jag funderar på det, så tror jag inte att indvidens bekämpning av miljön endast går att skylla på Descartes mind/body split. Jag tror nog att det går att härledas till en maskulina principen som dyrkats i väst eller vad i Wilber i sin bok Sex, ecology and spirituality kallar "Agency" detta ställs i kontrast till "Communion" dvs den omhultande, femenina, kollektiva principen. Olika samhällen har olika stort fokus på dessa principer, och Wilber ger även exempel på hur dessa två principer byter av varandra. först är det starkt fokus på individens styrka (identiteten bygger på fysiska attribut), sen fokus på kollektiva lagar (eg kristendom, som förtrycker och begränsar våldsinpulserna, itentieen bygger på rollen i det kollektiva systemet), sen fokus på individuellt utrymme, frihet och jämförande förnuft (eg modernism, i kontrast mot nedtyngande, begränsande lagar, identiteten bygger på "självbild", "ego" en logisk konstruktion),

här kommer postmodernismen in - den betonar skillnader mellan system, men Focualt är ändå fast i moderna liberala värderingar ala Nietzsche

efter det kollektivt fokus på relationer mellan människor och system (eg hippie etc, när världen blivit mer och mer fragmentarisk och obalanserat fördelad) efter det blir det individuellt fokus igen fast då människor igen känner att relationerna känns nedtyngande och de kommer att känna ett större behov av att vara autonoma (inom ett balanserat system som) och röra sig fritt genom i olika sammanhang ... och efter det som blir det en ny typ av holism osv osv osv.
Det är alltså fråga om ett samhällssystem som når större och större (och mer balanserad kontext), men samtidigt större frihet inom kontexten (eftersom den blir balanserad).

Dessa idéer förklaras mera ingående i Wilbers bok. Jag antar att du tycker att det mesta av detta är spekulativt, men jag som är lite mer idealistiskt lagd finner faktiskt mycket intressanta poänger i det.

Vissa filosfer betonar Agency principen dessa blir då väldigt storai övergången. Här har vi Nietzsche som är väldigt populär och representerar Agencyprincipen i dess olika tidigare interationer. Jämför vi det med t.ex. Hegel som var en som hade väldig betoning på Communion. Han var ju poppis för en sådär 200 år sedan.

Vad kan vi då dra för slutsatser? Jo, att det kommer en ny kommunionvåg snart när folk tröttnat på att det finns människor som äger halva jordklotet. Ska man vara poppis i dagens tider ska man alltså fokusera på agency principerna. Jag försöker dock ligga några steg före och tycker det är viktigare att vi är sams än att jag har 30 miljoner och alla andra är panka. Men jag är ju född fattig också.

Ytligt sett kan man ju se övergången från 70-talets hippieströmmar till 80-talets yuppieströmmar som en framgång, men jag ser det mer som ett steg tillbaka faktiskt. (mycket kanske PGA att cowboy Reagan kom och sabbade allt efter den mycket mer sympatiske Carter??)

Notera även att människor i dagens samhälle gärna tar reträtt till gamla religiösa system av communion när vi är i en kaotisk övergångsfas

Kiifen
Inlägg: 675
Blev medlem: 27 jan 2006 15:50

Inläggav Kiifen » 06 jun 2006 10:52

Vilket jävla skitsnack PopJimmy. Du är lika självupptagen nu som då vi pratat förut, du tror tydligen att jag angriper Dig personligen då jag talar om neurotiska störningar. Men det är ditt problem och dina förolämpningar hjälper dig inte att bli tagen på något större allvar.

Kiifen
Inlägg: 675
Blev medlem: 27 jan 2006 15:50

Inläggav Kiifen » 06 jun 2006 12:59

Angående ateism, istället för att debattera ett så pass känsligt ämne som religion låt oss ta ett annat exempel. En liten historia som jag knåpat ihop enkom för denna tråd, kallad "Myror på hjärnan"

Det var en gång en person som fick en idé om att myror kommer från Mars. Alla andra har förståss aldrig haft tanken om att det skulle vara så eftersom det var allmänt accepterat att myror utvecklats här på Jorden. Dock så börjar denne person att argumentera för sin idé och kunde också ge en mängd förklaringar på varför han tror det. Bl.a. att deras utseende är "misstänkt likt" en Marsians. Ifall man frågar honom hur han kan veta hur en Marsian ser ut så svarar han bara "Som en myra" eller "Har du aldrig sett Arkiv-X?".

Denne person är alltså inskruvad i en bisarr fantasi om myrors ursprung och han kallar sig själv också för Myrian. Dock är det inte alla som tror på vad Myrianen säger utan de menar att han har blivit galen eller är bara felinformerad. Dock är det ändå många som håller med Myrianen och blir glada av att få vara med i en så spännande idé och rörelse som myrianismen. Snart så har myrianismen spridit sig till stora delar av världen och börjar göra anspråk på alla områden, särskilt utbildningssektorn där de vill lära ut myrianism istället för vetenskaplig biologi. "Icke-troende" bl.a. vetenskapsmän som innan mest skrattade åt myrianism började nu bli irriterade och försöker resonera med myrianerna. "Ni har fått allt om bakfoten, myror kommer inte från mars de har utvecklats här på jorden"
"Bevisa det" svarar myrianerna
"Ja vi har ju t.ex. fossil i bärnsten" svarar vetenskapsmännen
"Falsarium!" ropar myrianerna, "Myror kommer från Mars och det kan ni inte motbevisa".
"Nej men bara för att vi inte kan motbevisa det gör det inte sant" svarar en upprörd vetenskapsman.
"Men det gör det inte falsk heller!" svarar myrianerna.

Så frågar en upprörd vetenskapsman myrianerna hur de kan tro att myror kommer från Mars, dom har ju inga bevis på att det är så. "Och ni har inga bevis på motsatsen" menar myrianerna. "Det har vi visst" svarar vetenskapsmannen. "De är inte tillräckligt starka bevis" menar myrianerna. Snart nog har myrianerna lyckats övertyga nästan alla personer som inte har någon tidigare intellektuell träning och samlar på sig en stor mängd folk som alla följer efter myrianerna och propagerar för myrianism i skolorna.

Det hela går så långt att för att få en intellektuell fristad som är fri från myrianer så blir man tvungen att kalla sig för icke-myrian. Dock tycker myrianerna att detta är ett löjligt begrepp "Ni icke-myrianer tror på samma sak allihopa". Icke-myrianerna försöker förklara att bara för att man inte tror att myror kommer från Mars så betyder det inte att alla icke-myrianer tror på samma saker. "Struntprat" menar myrianerna "ni är övertygade om eran sak, därför är eran icke-myrianism lika god som vår myrianism."
"Men det är inte rimligt att myror kommer från Mars" försöker en vetenskapsman.
"Det tycker vi" säger myrianerna.

Icke-myrianerna börjar svettas av frustrationen inför dessa påståenden och säger "Ni är galna!". Och så grälade dom om och om igen och allt fler kom in i debatten. Vissa tappade helt sina egna fotfästen och sveptes med i myrianismen bara för att de inte klarade av att svara emot. På andra håll utvecklades bitter fiendskap och på ytterligare håll så valde man bara att ignorera myrianerna och fortsatte på sin kant. Dessa icke-myrianerna började känna att det här helt enkelt är hopplöst så dom struntar i myrianerna och låter dom vara. "Haha" säger myrianerna "dom klarar inte av att svara på våra påståenden, så korkade är dom. Det bevisar att vi är överlägsna och att vi har rätt.". Icke-myrianerna suckar och går därifrån.


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 14 och 0 gäster