Raderat
Moderator: Moderatorgruppen
Pojken
Okej vi har olika inställning till vad det handlar om tror jag. Ifall vi skulle sitta pa ett Café och diskutera dessa saker tror jag vi skulle bada resonera annorlunda.
Jag tycker till exempel att problemet dels är överdimensionerat, dels kan det ha mer att säga om dig än det har att säga om verkligheten och dels har det att göra med ett problem som man maste första sig pa för att ha rätt att fälla omdömen om dem.
Dvs din utsaga om att "man kommer inte längre" är helt enkelt en dalig idé. Den gar emot möjligheterna och ifall man inte längre har nagra möjligheter da är man som en fange i en situation som är helt omöjlig. Men verkligheten är alltid full av möjligheter, det är oundvikligt, det enda som star i vägen för möjligheterna är idén om att allting är skit, meningslöst och daligt. Och dessa idéer har ocksa ett födelsedatum och en födelseplats. Försök kom ihag var de föddes.
Ingen av oss har förmagan att sätta sig över hur verkligheten är, det enda vi kan göra är att göra nagot bra av det vi har blivit tilldelade. Om man tror att man kan sätta sig över verkligheten sa lever man per defenition i en fantasivärld, ungefär som en rollspelare fast ständigt övertygad och kommer ständigt att istället för att lära sig nagot enbart bli mer och mer besviken.
Jag är inte den som brukar säga at folk vad de ska göra men har du orkat läsa mitt inlägg ska jag iallafall säga att du maste inse att livet är inte utan svarigheter, livet är problematiskt och det är verkligheten, om du mar daligt beror det helt enkelt pa att du inte vet bättre. Pa grund av att du har en orealistisk inställning. Sorry det later strängt men det är sa det är! Om du skaffar dig information om vad som pagar sa kommer du att bli starkare. För ingen kommer att komma till din räddning, drömmar om räddning gör dig bara svagare.
Du kan tro pa Jesus hur mycket du vill, i slutändan är det ända bara du som har kontroll över ditt liv. Ingen annan kan leva ditt liv at dig. Om du sen tycker andra människor är daliga för att de är materialister eller vilka fel du än hittar hos dom, för tro mig om man letar efter fel sa kan man halla pa i evighet, sa är det inget du kan göra nagot at genom att enbart sitta och vara sur.
Om du istället försöker första vad människor och du själv gar igenom sa kommer du att bli en mer tolerant människa, för ingen och ingenting är perfekt för perfektion finns enbart i sagoböcker. Din Jesus kanske är perfekt men är lever dock som en fantasifigur i din hjärna, ungefär som Stalmannen.
Vi människor är känsliga varelser, vi vill hela tiden bli accepterade, vi behöver en visshet av kontroll över vara liv, en visshet om acceptans och makt, en tro pa framtiden etc. MEN det är pa grund av hur vi har ordnat samhället som ständigt gar emot alla dessa behov och gör att vi blir övertygade om hur daliga vi är. Det är kulturen vi fötts i som är emot oss, inte var natur!
Ifall du ser andra som svikare sa kanske det beror pa att de är rädda för att bli svikna och genom att agera pa det sättet sa tror de att de kan skydda sig fran att du ska svika dom, men istället blir det en ond spiral av att bada sidor blir mer och mer misstänksamma mot varandra och till slut kanske det slutar med vald!
För tyvärr är varat samhälle inte särskilt bra för oss människor. I själva spelet "samhället" finns det daliga idéer i cirkulation som är növändiga för konstruerandet av samhället men förödande för människornas levnad i samhället. Dock behöver inte samhället vara pa detta sättet! Det finns alternativ till dagens samhälle och värderingar!
Om du vore intresserad skulle jag kunna guida dig till information om detta.
Okej vi har olika inställning till vad det handlar om tror jag. Ifall vi skulle sitta pa ett Café och diskutera dessa saker tror jag vi skulle bada resonera annorlunda.
Jag tycker till exempel att problemet dels är överdimensionerat, dels kan det ha mer att säga om dig än det har att säga om verkligheten och dels har det att göra med ett problem som man maste första sig pa för att ha rätt att fälla omdömen om dem.
Dvs din utsaga om att "man kommer inte längre" är helt enkelt en dalig idé. Den gar emot möjligheterna och ifall man inte längre har nagra möjligheter da är man som en fange i en situation som är helt omöjlig. Men verkligheten är alltid full av möjligheter, det är oundvikligt, det enda som star i vägen för möjligheterna är idén om att allting är skit, meningslöst och daligt. Och dessa idéer har ocksa ett födelsedatum och en födelseplats. Försök kom ihag var de föddes.
Ingen av oss har förmagan att sätta sig över hur verkligheten är, det enda vi kan göra är att göra nagot bra av det vi har blivit tilldelade. Om man tror att man kan sätta sig över verkligheten sa lever man per defenition i en fantasivärld, ungefär som en rollspelare fast ständigt övertygad och kommer ständigt att istället för att lära sig nagot enbart bli mer och mer besviken.
Jag är inte den som brukar säga at folk vad de ska göra men har du orkat läsa mitt inlägg ska jag iallafall säga att du maste inse att livet är inte utan svarigheter, livet är problematiskt och det är verkligheten, om du mar daligt beror det helt enkelt pa att du inte vet bättre. Pa grund av att du har en orealistisk inställning. Sorry det later strängt men det är sa det är! Om du skaffar dig information om vad som pagar sa kommer du att bli starkare. För ingen kommer att komma till din räddning, drömmar om räddning gör dig bara svagare.
Du kan tro pa Jesus hur mycket du vill, i slutändan är det ända bara du som har kontroll över ditt liv. Ingen annan kan leva ditt liv at dig. Om du sen tycker andra människor är daliga för att de är materialister eller vilka fel du än hittar hos dom, för tro mig om man letar efter fel sa kan man halla pa i evighet, sa är det inget du kan göra nagot at genom att enbart sitta och vara sur.
Om du istället försöker första vad människor och du själv gar igenom sa kommer du att bli en mer tolerant människa, för ingen och ingenting är perfekt för perfektion finns enbart i sagoböcker. Din Jesus kanske är perfekt men är lever dock som en fantasifigur i din hjärna, ungefär som Stalmannen.
Vi människor är känsliga varelser, vi vill hela tiden bli accepterade, vi behöver en visshet av kontroll över vara liv, en visshet om acceptans och makt, en tro pa framtiden etc. MEN det är pa grund av hur vi har ordnat samhället som ständigt gar emot alla dessa behov och gör att vi blir övertygade om hur daliga vi är. Det är kulturen vi fötts i som är emot oss, inte var natur!
Ifall du ser andra som svikare sa kanske det beror pa att de är rädda för att bli svikna och genom att agera pa det sättet sa tror de att de kan skydda sig fran att du ska svika dom, men istället blir det en ond spiral av att bada sidor blir mer och mer misstänksamma mot varandra och till slut kanske det slutar med vald!
För tyvärr är varat samhälle inte särskilt bra för oss människor. I själva spelet "samhället" finns det daliga idéer i cirkulation som är növändiga för konstruerandet av samhället men förödande för människornas levnad i samhället. Dock behöver inte samhället vara pa detta sättet! Det finns alternativ till dagens samhälle och värderingar!
Om du vore intresserad skulle jag kunna guida dig till information om detta.
Re: Helig
Pojken skrev:Algotezza skrev:Pojken skrev:Katana skrev:Pojken skrev:Ja, dessa ideal tycks alltid komma för sent för sin samtid. Så var det med Don Quijote också, riddaridealen är starkt förknippade med de som förespråkas av Kristus, även om de förstnämnda är våldsammare av sig och har det felet att de dömer i svartvitt vilket omöjliggör sann godhet.
Alla är inte redo, inte heller villiga att veta annat än de gör. Så har det alltid varit och så kommer det även att bli.
Det man inte vet tar man ingen skada av, och heller ingen glädje. Jag påstår inget annat, jag är sådan själv. Människor ser sig oftast som fulländade som de är, och förändras mest av sådant som kommer över dem ofrivilligt. Den inre rösten är var och ens enda övertygelse, som jag har för mig att du talade om.
Man kan endast rädda sig själv, ingen annan frälser om man inte själv är redo.
Jag är varken känslosam eller fanatisk, jag är endast förnuftig och hängivande åt min fria vilja.
Den fria viljan är inte något vi har utan något vi är genom att gestalta den i tanke, ord och handling. Det har du gjort i dina inlägg. Det heliga uppträder i verbal form i gestalt av textens "blinda fläckar", i mellanrummet mellan orden, i begreppens relationer, ej i de manifesterade orden. Helighet är landet som icke är och som i kraft av sin icke-existens faktiskt är. Människors tro kan kränkas, deras Gudsbild likaså, men heligheten själv är okränkbar. Den gör allt och alla heliga som den berör. Om det heliga inte berör är det inte det heliga. Men alla blir inte berörda.
A
Sant, jag är mycket väl medveten om detta. Med fri vilja menar jag att vara mig själv och försöka sätta ord på saker och ting som är ytterst svåra att fånga i ord även om dessa är en produkt av heligheten men inte heligheten själv.
Det som gör oss till människor, i världen, mittemellan himmel och helvete, är vår strävan efter helighet. Släpper vi den strävan, dras vi ned i helvetet.
A
Algotezza aka Algotezza
Pojken skrev:Människor vill veta att de har nära till helighet och kan bryta av mot synden och inte ge vika för sina hämningar, men de skjuter ständigt detta på framtiden. Det leder endast till frånkomligt lidande och tvivel.
Lidandet fortsätter tills det fullgjort sin mission, slipat bort våra kantigheter, vår ohelighet. Var dag är domens dag.
A
Algotezza aka Algotezza
-
Katana
-
Katana
Återgå till "Religion och andlighet"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 12 och 0 gäster