xion skrev:Det finns en gammal Bondfilm, "Agent 007 med rätt att döda"
Vi har "rätt att döda". Det ligger i vår natur att döda i vissa situationer.
Lägger man teologiska synpunkter på dödandet så kan man aldrig "komma hem".
Jag har dödat nyfödda kattungar några gånger.
Mycket otrevligt, men vad ska man göra?
Jag har slaktat kaniner många gånger.
Mycket otrevligt men ska man kunna äta kött så.... Det blir inte mer moraliskt för att man överlåter dödandet till någon annan.
Att göra abort är också att döda, men helst vill vi inte tänka så, Det blir lite lättare innan födelsen. Man kan försöka se det som ett medicinskt ingrepp.
Det blir svårare att döda ett barn som har hela livet framför sig, men hur många barn har inte förlorat livet på grund av Syrienkriget.
Hur många tonåringar har inte dödats i krig.
Hur många stenkastande ungdomar har inte skjutits ihjäl av israeliska soldater.
Hur många oskyldiga har inte dödats av terrorister (till och med i Guds namn.)
Det finns grader - till och med i helvetet.
De som absolut inte gjort någon något någonsin - de är inte ens födda än men har känslor, hjärta, finns och är i enormt behov av skydd och kärlek - de styckas på ett så ofattbart barbariskt sätt så skulle man slita benen av en hund utan bedövning skulle hans ylande vara outhärdligt --- barnet i livmodern kan inte yla - det ligger i fostervatten och dödas styckandes det levande.
Detta är den ultimata graden av helvetet.
Sedan finns de levande som redan gör en serie saker och redan hatar - även om de är små - känner avund, missunnsamhet och allt möjliga och omöjliga saker - kanske är oskyldiga och goda och dödas ändå. Men de slits inte i stycken inne i sin egen mamma.
Det är nästa grad av helvete.
Sedan den graden där vuxna dödar vuxna av olika skäl.